Unga Till Arbete i Norr UTAN - esf.se
Logotyp på utskrifter

Unga Till Arbete i Norr UTAN

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägarePiteå kommun, Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning
KontaktpersonJohan Hörnemalm
E-postjohan.hornemalm@pitea.se
Telefonnummer0911-69 66 59
Beviljat ESF-stöd7 351 520 kr
Total projektbudget18 378 800 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2014-01-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Var tredje ung människa i åldern 16- 24 har en mycket svag anknytning till arbetsmarknaden. Särskilt svår är situationen för unga som avbrutit sina gymnasiestudier och för de som har ofullständiga betyg trots sina 3 år på gymnasiet. Andra grupper unga med speciella svårigheter är långtidssjukskrivna och personer med utländsk bakgrund.
Syftet med ett gemensamt projekt i samverkan mellan aktörer i Piteå och Luleå är att stötta unga i åldern 16-24 år till att avsluta sin gymnasieutbildning och så – komma in på arbetsmarknaden.
I genomförandet av projektet kommer jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar att löpa som en röd tråd.
Deltagarna kommer att erbjudas individuella utvecklingsinsatser utifrån sina egna behov. Exempel på detta är att praktisera studier eller göra praktik i ett annat land. Möjlighet kommer också att finnas att prova på att starta eget företag.
Projektet bygger på bred samverkan mellan offentliga och privata aktörer.

Bakgrund

Var tredje ung människa i åldern 16-24 har en mycket svag anknytning till arbetsmarknaden. Särskilt svår är situationen för ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier och för de som har ofullständiga betyg trots sina 3 år på gymnasiet. Andra grupper av unga vuxna med speciella svårigheter är långtidssjukskrivna och personer med utländsk bakgrund.
Mot denna bakgrund har en förstudie genomförts för att undersöka möjligheten till att förbättra situationen för denna grupp.
Unga till arbete i norr (UTAN) har varit en förstudie som har genomförts med stöd från ESF under tiden 2010-05-01 – 2010-10-31.
Tre av de projekt med ungdomsinriktning som genomförts inom Övre Norrland med stöd från ESF, har samlats för att föra en dialog om möjligheter för fortsatt utveckling. Kompare har varit ett samarbete mellan Piteå och Skellefteå, Kubik har genomförts i Kalix och Överkalix. Tusen nya ungdomsjobb var ett projekt i Luleå. Förstudien har fokuserat på att undersöka vilka framgångsfaktorer som funnits i de olika projekten och hur de implementerats. Vi har även undersökt vilka målgrupper som återstår där metodutveckling behövs. För att skaffa ytterligare inspiration och kunskap har internationella besök gjorts. Vidare har vi studerat andra ungdomsprojekt framförallt via ESF Temagrupp Unga, rapporter inom området har också använts som referensmaterial. Förstudiens styrgrupp har bestått av avdelningschefer från arbetsmarknadsavdelningar eller motsvarande i de fyra kommunerna, Arbetsförmedlingens (Af)AMO chef för Luleå samt chefen för Ekonomiskt stöd, Socialtjänsten i Piteå.
Efter avslutad förstudie har arbetet med att utforma ett koncept för en gemensam genomförandeansökan fortsatt. Kalix kommun har utifrån sin osäkra situation då det gäller ekonomiska resurser valt att inte delta i en gemomförandeansökan. Skellefteå kommun har deltagit i hela processen fram till den 11 januari 2011 då man meddelade att man inte kommer att vara delaktig i ansökan utifrån att man internkommunalt dels inte är helt klar över vilken roll projekt UTAN skulle komma att få relaterat till det precis uppstartade ”Arbetsmarknadstorget” dels haft en pressad arbetssituation med nya stora projekt att sätta i drift dels gymnasiereformen Gy11 vilket gjort att de processerna prioriterats.
Situationen är svår för ungdomar i hela landet men i Piteå är situationen extra svår medan den är något mindre svår i Luleå.
Aktuell statistik från Af december 2010
Arbetslösa i åldern 16 till 24 år som andel av befolkningen i procent
Totalt Kvinnor Män
Sverige 11,9 11 12.9
Norrbotten 18.1 17.2 18.8
Piteå 20.3 18.5 22
Luleå 15.0 14.8 15.2

Utifrån förstudien vet vi att vi ser samma mönster i våra kommuner som i övriga landet.
Våra välutbildade unga flyttar ofta om de inte får arbete i regionen. Men, unga som inte är utbildningsklara eller anställningsbara är inte beredda att flytta på sig, de har ingen plattform att utgå från i sitt sökande.
Arbetsmarknadspolitiken är i huvudsak ett statligt ansvarsområde där Af är ansvarig myndighet. Fram till 2006 bedrevs en stor del av aktiviteterna av kommunerna med ekonomiskt stöd från staten via lokal avtal. Sedan har kommunernas roll som aktör minskat och istället anlitar staten olika privata aktörer som utförare. Kommunerna har fortfarande ett ansvar för ekonomiskt bistånd för unga som saknar arbete eller har rätt till ersättning från de allmänna försäkringssystemen. Det finns olika tolkningar om ansvaret mellan i första hand Af och kommunerna. Förstudien visar att samverkan mellan kommunerna och Af har utvecklats delvis genom den nära samverkan inom projekten. Unga från 16 år får skrivas in i det statliga programmet ”Jobbgarantin för ungdomar” efter tre månaders arbetslöshet. Kommunerna arbetar oftast med kompletterande aktiviteter för ungdomarna under den första tre månadersperioden för att stötta aktivitet, det sker ofta som en internkommunal samverkan mellan socialtjänst och arbetsmarknadsenhet eller motsvarande. Det kommunala uppföljningsansvaret (Skollagens 1:a kapitel 18§)säger att: ”En kommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder”. Även Försäkringskassan kan vara inblandad för de unga som har ersättning på grund av ohälsa. Här finns alltså ett delat ansvar mellan kommun och stat för ungdomar 16 - 24 år.
Den målgrupp som har sämsta förutsättningar på arbetsmarknaden är de som saknar gymnasiekompetens. Under den dialog som förts inom och efter förstudien har vi konstaterat att här finns också de största bristerna när det gäller metodutveckling hos alla medverkande aktörer. Ett genomförandeprojekt kommer därför att fokusera på att utveckla metoder för denna grupp i övergången skola - arbete.
Metoder formuleras utifrån identifierade framgångsfaktorer i de genomförda projekt som förstudien bygger på:
Individfokus – alla insatser för deltagarna utgår från deltagarens egna val.
Eget ansvar - från detaljstyrning till eget val –ta konsekvenser av sina val.
Bemötandet – relationen mellan handledare/vägledare – deltagare viktig.
Ett litet antal deltagare/handledare både då det gäller individuell handledning och gruppverksamhet.
Tid – till att vänta ut deltagaren tillräckligt, tillräckligt med samtalstid enskilt, till stöd när deltagaren är på väg ut, för målgruppen som inte är riktigt redo – stöd typ SIUS – Supported Employment.
Under förstudien har inga ungdomar varit involverade – inom genomförandeprojektet kommer ungdomar att rekryteras som medarbetare i projektet, som stödfunktioner för information och marknadsföring. Dessutom kommer referensgrupper av unga kommer att användas för att lyfta in ungas specifika kompetens om ungas situation i projektet. ”Unga gör för unga”
Uppsökande verksamhet blir en central metod för att hitta och motivera de unga som är utanför de offentliga systemen.
Gymnasieskolorna ska ha en tydlig roll. Ett förebyggande arbete i samverkan för att förhindra avhopp ska utvecklas.
En önskan om ett fortsatt lärande utbyte inom regionen är gemensamt för alla parter inom förstudien. De personer som står längst från arbete eller studier har ofta en komplex bakgrund med flera problem att hantera, ett krävande uppdrag för involverade medarbetare. Därför är det viktigt med ett fortsatt lärande utbyte mellan alla involverade parter för att underlätta och förbättra arbetet. Ett fortsatt arbete i ett projekt är ett sätt att fortsätta det positiva utbyte som inletts.
Samverkan mellan det offentliga och det privata näringslivet är en förutsättning för framgång, det visar erfarenheterna från förstudien med stor tydlighet. En hög medvetenhet finns om kommande problem med rekrytering utifrån den demografiska profilen i regionen. Vi står också inför en omfattande generationsväxling inom såväl offentliga myndigheter som företag. Ett entreprenöriellt förhållningssätt ska genomsyra projektet, entreprenörsskap hos ungdomar ska uppmuntras och ett entreprenörsspår ska tas fram.
Det norrbottniska näringslivet är mansdominerat, särskilt inom traditionella näringar. För att jämställdhetsarbetet ska få genomslagskraft krävs att alla aktörer samverkar i frågan. Alla verksamhetsdelas ska kartläggas och analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Våra traditionella skolmiljöer passar inte alla. Alternativa pedagogiska miljöer ska erbjudas, de ska utgå från ungas egna förutsättningar och vilja till lärande. Lärandemiljöerna kan utformas tillsammans med företag i regionen och baseras på de ungas egen vilja till entreprenörskap.
Inom förstudien har vi även konstaterat att ungas mobilitet måste öka för att stärka deras möjligheter att gå vidare till arbete.

Syfte

Syfte med ett gemensamt genomförandeprojekt är:
– att underlätta för unga i åldern 16 – 24 att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden
– att stötta unga till att avsluta sin gymnasieutbildning, att få gymnasiekompetens
– att stötta ungdomar som har ett slutbetyg från gymnasiet med så dåliga resultat att de inte tagit sig vidare till fortsatta studier eller till arbete att komma in på arbetsmarknaden

Målsättning

90 % av deltagarna i projektet ska ha upplevt att deras lärande i projektet har fört dem närmare arbetsmarknaden
50 % av deltagarna väljar att påbörjat studier inom något system med sikte att få gymnasiekompetens
15 % av deltagarna inom projektet går till arbete
25 % av deltagarna ska vara medvetna om vilka val man gör ut ett genusperspektiv
2 deltagare/år/kommun startar nytt företag i någon form

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar är en viktig del av alla projekt och innefattar en mängd olika inslag och aktiviteter. Det är viktigt att tänka på att gruppen funktionshindrade inte är enhetlig utan består av olika individer med olika förutsättningar. På grund av detta är det svårt att utarbeta en generell tillgänglighetsplan som omfattar samtliga funktionshinder. Det är lämpligare, mer lyckat och effektivt att istället vid behov skapa individuella tillgänglighetsplaner. Bemötande är viktigt, att vara lyhörd utan att särbehandla och diskriminera. Det viktigaste för att skapa en tillgänglig verksamhet för alla är öppenhet och bra kommunikation. Inte minst när funktionshindrade deltagare ska ut på praktik, arbetsträning eller prova på att vara i arbete hos olika företag är detta viktigt att beakta. Genom att skapa förståelse för och kunskap om funktionshinder kan man även förebygga mobbing och åstadkomma en trivsam miljö med gemenskap.
Den kommunikativa tillgängligheten är oftast den som glöms bort. För att kunna ta del av verksamheten räcker det dock inte att du fysiskt tar dig in i lokalen, möjlighet måste även finnas att höra vad som sägs och kunna delta i diskussionerna. Detta förutsätter en lugn miljö och t.ex. teleslingor för den hörselskadade.
Genom att tala när man använder whiteboardtavla, datakanon och OH - bilder möjliggör man på ett enkelt sätt för den synskadade att följa med på föreläsningar.
Man måste vara medveten om att det finns dolda funktionshinder, exempelvis dyslexi och intellektuella arbetshandikapp som kan skapa svårigheter vid många tillfällen och som därför är viktiga att identifiera för att individen ska kunna få rätt stöd. Andra osynliga funktionsnedsättningar kan vara diabetes, hjärt och kärlsjukdomar eller allergier.
Åtgärder och aktiviteter som kommer att ingå i projektet.
• Vi kommer att göra arbetsplatsanalys på de utbildnings och arbetsplatser som blir aktuella för våra deltagare, utifrån en modell framtagen av Activa i Örebro län, vilken vi har använt i flera tidigare ESF projekt och nu i reguljär verksamhet inom Arbetsmarknad och vuxenutbildning Piteå kommun.
• Vid rekrytering av deltagare kommer vi att ställa frågor om eventuella funktionsnedsättningar. För att inte någon med en icke dokumenterad funktionsnedsättning ska missas.
• All information ska vara tillgänglig och utformad så att personer med exempelvis synskada, intellektuella funktionsnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter kan ta del av den. Den web-baserade kommunikationsplattformen ska uppfylla de internationella standarders som finns i WY3.
• Metoden Klarspråk ska tillämpas.
• De deltagare som behöver inläst material ska få det.
• Vid behov ska det finnas tillgång till hörselslinga och/eller dövtolk.
• Den deltagare som behöver material i punktskrift ska naturligtvis få det.
• Alla som medverkar i projektet, det vill säga projektledning, styrgrupp, projektmedarbetare, kommer att genomgå en utbildning som anordnas av processtödet för Tillgängligt projekt.
• Alla deltagare kommer att få motsvarande utbildning.

Jämställdhetsintegrering

Inom ramen för förprojekteringen UTAN har vi genomfört en SWOT analys för att få ett underlag till att bygga ett jämställtsintegrerat genomförandeprojekt.
I kartläggningsarbetet av målgruppens möjliga deltagare har också en könsuppdelning gjorts. Målgruppen består av fler män än kvinnor. Utifrån den bild av målgruppen som vi fått genom förundersökningen ser vi att arbetet i genomförandeprojektet måste utgå från ett tydligt fokus på individen och dennes förutsättningar, behov och intressen där personen ska stöttas och vägledas både individuellt och i grupp för att inom projektet nå sitt mål.
I Sverige, i Norrbotten, i Luleå och i Piteå gör ungdomar könstraditionella yrkesval. I målgruppen för genomförandeprojektet vet vi av erfarenhet att många ofta har låg självkänsla och de har brister i sin utbildning vilket vi tror bäddar för att individerna i denna målgrupp gör traditionella yrkesval. Man gör sina val i första hand utifrån där man ser sig höra hemma utifrån kön och kontext, inte utifrån intresse och kompetens.
Utifrån förstudien och den fortsatta processen vet vi att kompetensen inom jämställdhetsområdet är varierande, såväl bland deltagare som bland medarbetar, personer i styrgrupp som bland övriga aktörer.

Arbetet med deltagarna:
Kompetenshöjande insatser om jämställdhetsfrågan i samhället, dess historia, situationen på arbetsmarknaden med mera ska finnas med för deltagarna. De rådande mönstren i samhället är ojämlika och kan samtidigt vara svåra att se om man inte kan generalisera och jämföra med en grupp. Könrollsmönstren reproduceras hela tiden i vardagen på arbetsplatser och i andra sociala sammanhang. För den enskilda individen är det därför viktigt att få kunskap om de generella mönstren för att undvika att man enbart ser till det individuella och då skuldbelägger sig. Deltagarna i projektet kan uppmärksammas på frågan och involveras i samtal och dialog kring frågans betydelse dels för dem som individer och dels för dem i olika sammanhang.
Vi ska organisera projektet så att de enskilda deltagarna har goda möjligheter till att i ett tidigt skede såväl som över tid signalera om de upplever att de i något avseende missgynnas utifrån ett könsperspektiv.
I arbetet som ska ske inom ramen för genomförandeprojekt så finns goda möjligheter att påverka situationen för att förhindra att deltagare gynnas eller missgynnas på något sätt till följd av sitt kön.

Statistik och andra uppgifter ska vara fördelade på kön. Inom den uppföljning och utvärdering som görs ska vi analysera kvinnors och mäns villkor inom projektet utifrån det faktiska förhållandet. Vi kommer att ha möjlighet att få en bild av om det finns ett jämställdhetsperspektiv på praktik- och arbetsplatser utifrån att vi har fokus på området. Det kommer att ge oss möjligheter att ha en dialog om frågan ute i samhället.

Det är viktigt att ta med det lärande som finns via erfarenheter från de tidigare projekten och införliva framgångsfaktorer från dem, som exempelvis att alla deltagare har åkt med på alla studiebesök, att frågan om genusperspektivet har tagits upp inför företagsbesök att arbetskläder har tillhandahållit för alla, alltså inte enbart på traditionellt manliga arbetsplatser som annans är vanligt.

För medarbetare, arbetsgrupper styrgrupp och samverkansparter:
Samhällets rådande könsrollsmönster präglar även projektmedarbetarna och deras förhållningssätt. Bland medarbetarna har vi varierande nivå på grundkompetens inom jämställdhetsområdet.
Det betyder att kompetensutveckling, dialog runt frågan, kartläggningar och analys av behov, insamling av material ska få ta tid. Vi ska lägga vikt på jämställdhetsfrågan så att vi bär den med oss genom vårt projekt i alla delar. Det tar tid att bryta starkt etablerade mönster, och de finns såväl i våra egna organisationer som i det omgivande samhället.

Genom att bygga medvetenhet inom området kan vi som coacher och vägledare, handledare och i andra roller motverka att projektets deltagare gör sina studie- och yrkesval enbart utifrån kön, på lång sikt kan det bidra till att de enskilda individerna gör mera relevanta studie- och yrkesval utifrån sina förutsättningar, och utifrån det trivs bättre och utvecklas positivt. Det kan också medverka till att den könsstereotypa uppdelningen inom arbetslivet förändras. Ett sätt att påverka stereotypt könsrollstänkande kan vara att särskilt uppmuntra personer som vill prova praktik eller arbete som är könsnormsbrytande.

Genom att öka vår generella kompetens ökar vi vår medvetenhet vi kan då också arbeta för att våra metoder och arbetssätt ska bli så könsneutrala som möjligt, exempelvis genom att särskilt analysera och utveckla vår marknadsföring, våra vägledningssamtal, det självskattningsmaterial vi ska använda med mera.

Allt material som används inom projektet ska genusgranskas. Informationsmaterial, marknadsföringsmaterial, litteratur, blanketter, samtalsunderlag med mera. Till detta kan exempelvis stöd av externa konsulter behövas.

Medarbetarna i projekten har goda möjligheter att påverka verksamheten i den mån man finner att någon enskild eller grupp av deltagare gynnas eller missgynnas till följd av kön, vi ska hela tiden ha möjlighet att förändra eller avbryta när vi ser något som inte är förenligt med vår policy om könens lika värde.

SWOT analysen inom förstudien visar också på behovet av samverkan med fler parter för att kunna göra riktiga analyser som sedan ska ligga till grund för samverkan om insatser. Landstinget där kompetens finns utifrån perspektivet hälsa och könsobalans i hälsa – vi vet att kvinnor har högre sjuktal, och via socialtjänsten vet vi att fler unga män än kvinnor är försörjningsstödstagare. En dialog med dessa parter ska ge underlag för samverkansinsatser för målgruppen.

Genom att under arbetsprocessen aktivt arbeta med frågorna som rör kön, genus och könsdiskriminering kan såväl deltagarnas, de anställdas som styrgruppens egna fördomar och/eller förutfattade meningar förändras. Det stärker långsiktigt arbetet med jämställdhetsintegrering såväl inom projektet som när goda erfarenheter ska implementeras i ordinarie verksamhet.

I driften av genomförandeprojektets skall samtliga parter vara delaktiga i jämställdhetsarbetet det ska säkras via den struktur för att följa arbetet med jämställdhetsintegrering inom projektet som styrgruppen ska fastslå tidigt i projektet och vilken ska följas upp fortlöpande.

Transnationellt samarbete

Det transnationella inslaget består av fyra olika delar.
1. Aktiv medverkan i YES-Forum (Youth and European Social work), som är ett europeiskt nätverk med drygt 170 medlemsorganisationer. YES-forum är en European economic intrest group (EEDIG)det vill säga en registrerad lobbyorganisation hos EU:s institutioner.
2. Mobilitet, det vill säga kortare praktik för deltagare under 2-4 veckor hos olika samarbetspartners i några olika länder, är ett prioriterat område inom Europa 2020 strategin.
3. Jobb skuggning för personal som arbetar i projektet. Det innebär att personal deltar i verksamhet i andra länder under 1-2 veckor. Det kan också innebära att personal från andra länder gör motsvarande hos någon av partnerna i Sverige.
4. Studieresor för projektmedarbetare, styrgrupp och deltagare.
De transnationella inslagen innebär att vi får ökad kunskap om hur andra länder arbetar med ungdomsfrågor och arbetsmarknad utbildning. Detta är väsentligt eftersom Sverige är ett av europas länder som lyckats sämst när det gäller sysselsättning för unga. Genom de transnationella besöken kommer också viktiga kontakter att kunna byggas upp för framtida samarbeten.
En intressant fråga att studera i de andra länder vi besöker är hur man arbetar med jämställdhetsfrågan. Sverige är på många punkter ett föregångsland inom området och vi har en mycket traditionellt könsuppdelad arbetsmarknad. Så, vad kan vi lära av andra länder inom EU?
För de deltagare som får möjlighet att praktisera utomlands innebär det en möjlighet att skaffa nya erfarenheter och stärka sitt självförtroende. Detta kan också ge möjlighet tillutbildning eller arbete i ett anat land. Alltså också ett sätt att öka rörigheten för arbetskraften som ju är en av EU:s grundpelare.
Projektresultaten kommer också att presenteras vid något EU arrangemang. Det kan vara Open days eller Employment Week i Bryssel.

FÖRTYDLIGANDE PÅ BEGÄRAN AV ESF-RÅDET
Då det gäller mobilitet för deltagare är Belgien och Litauen de länder som kommer att vara aktuella. För jobbskuggning har vi ett stort antal partners i flera länder som kan bli aktuella. Inom förstudien gjorde vi ett studiebesök i Danmark, som helt klart väckte ett intresse av fördjupat utbyte. Sannolikt vill vi etablera ett samarbete där, kontakter finns. Andra länder där vi ser en intressant utveckling av arbete med unga är Italien, främst inom entreprenörskapsområdet och Polen, där vi under mars 2011 ska ta del av ett partnersökseminarium. Vår strategi är att i en kommande genomförandeplan göra en tydlig och konkret plan initialt i projektet då vi har lärt oss att transnationalitet ska finnas med under hela projektperioden för att det lärande vi då gör ska kunna införlivas i processen.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Luleå
  • Arbetsförmedlingen Piteå
  • Arbetsmarknadsförvaltningen
  • Kommunledningskontoret
  • Piteå kommun, Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning
  • Socialtjänsten

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Luleå
  • Arbetsförmedlingen Piteå
  • Arbetsmarknadsförvaltningen
  • Barn och utbildningsförvaltningen
  • Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning
  • Kommunledningskontoret
  • Socialförvaltningen/ individ och familj
  • Socialtjänsten
  • Strömbackaskolan
  • Vuxenutbildningen i Luleå

Kommun

  • Luleå
  • Piteå