Trainee - Steget in i yrkeslivet - esf.se
Logotyp på utskrifter

Trainee - Steget in i yrkeslivet

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFöretagarna i Boden
KontaktpersonToril Johansen
E-postinfo@traineenorr.se
Telefonnummer0921 - 107 60
Beviljat ESF-stöd3 607 751 kr
Total projektbudget7 107 409 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2013-06-28
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Trainee - Steget till yrkeslivet är ett program som riktar sig till unga vuxna arbetssökande och organisationer i Norr- och Västerbotten. Syfte med programmet är att ge deltagarna ökade möjligheter till anställning, egna nätverk och en ökad förståelse för arbetsmarknadens mekanismer.

Bakgrund

Projektet Trainee - Steget till yrkeslivet matchar arbetssökande unga vuxna med värdföretag och värdorganisationer. Projektet är ett traineeprogram som kommer att kombinera utbildning med arbetsplatsförlagd utbildning i syfte att öka deltagarens möjligheter till anställning under projektet och efter avslutat projekt. Denna projektansökan har förberetts via en förprojektering.

Bakgrunden till förprojekteringen var att unga under de senaste åren har haft allt svårare att få tillträde och etablera sig på arbetsmarknaden. Ofta ställs krav på dokumenterad erfarenhet och saknar den unga också adekvat eftergymnasial utbildning är språnget än större till arbetsmarknaden. Då 2008 var ungdomsarbetslösheten hög och särskilt hög i norra Sverige. Idag har situationen blivit än svårare. Enligt den senaste statistiken från SCB uppgick arbetslösheten till 9,4 procent i januari i landet. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är dock stora. Högst var arbetslösheten bland ungdomar, 15-24 år. Lägst var arbetslösheten i åldersgruppen 35-54 år, 6,0 procent. Senioritetsprincipen ”sist in, först ut” i LAS gynnar givetvis inte ungdomar i svåra ekonomiska tider. Detta är en del av förklaringen till att ungdomsarbetslösheten har stigit i takt med att allt fler varsel verkställts.
Enligt SCBs statistik för januari 2010 var arbetslösheten 167 000 ungdomar i åldern 15-24 år, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 29,1 procent. I åldern 25-34 var arbetslösheten 95 900 personer eller 9,7 procent. I Norr- och Västerbotten var arbetslösheten i januari 2010 bland ungdomar (upp till 24 år) över 10 000 personer, eller mer än 30 procent. Parallellt med pågående ungdomsarbetslöshet ser vi också en kommande brist av arbetskraft. Inom något år förespås bristen bli än mer påtagligt när effekterna av arbetskraftsavgångarna hos 40-talisterna blir märkbara. För att möta den ökade arbetslösheten hos unga vuxna och på sikt motverka arbetskraftbristen på arbetsmarknaden avsåg förprojekteringen hitta former för att lösa detta.

För att projektet skulle baseras på verkliga behov och på saklig grund har förprojekteringen genomförts i nära samverkan med Arbetsförmedlingar, lokala näringslivsbolag, Svenskt Näringsliv, Företagarna, arbetsmarknadsenheter m fl. Arbetet och analysen har genomförts i form av möten och intervjuer med potentiella deltagande organisationer och företag i Umeå, Skellefteå, Älvsbyn, Piteå, Luleå, Boden, Kalix, Kiruna och Gällivare. I mindre omfattning även i Tornedalskommunerna. De största behoven och möjligheterna att genomföra programmen fanns i de större befolkningscentran. I förprojekteringen har kontakter tagits med ett 40-tal potenteilla värdorganisationer i Luleå/boden samt Skellefteå och Umeå.

Under förprojekteringen berättade Arbetsförmedlingen att medelåldern för inträde i arbetslivet är hög och stiger oroväckande. Detta medförde att genomförandeprojektet skulle vända sig till unga vuxna i åldern upp till 32 år i stället för unga enligt definitionen under 25 år. Resultatet av förprojekteringen visade att man bör vidga ungdomsbegreppet till unga vuxna i åldern 20-32 år. Vid rekryteringen skall också prioriteringar inom målgruppen göras tillsammans med den lokala arbetsförmedlingen. Det ansågs viktigt för att kunna ta hänsyn till gällande omvärldsfaktorer och rådande arbetsmarknadsläge. Vidare pekade förprojekteringen på vikten av att förbereda individerna och gruppen genom introduktionsutbildning och förberedelser inför en praktik eller traineeperiod. Att ge de unga en realistisk bild av arbetsgivarens villkor var mycket väsentligt ansåg både Arbetsförmedlingen och de potentiella värdorganisationerna. Projektet säkerställer dessa önskemål genom det förberedande utbildningsavsnittet om 3 veckor som föregår praktiken. Innehållet i introduktionsutbildningen kan komma att variera med målgruppen men en del gemensamma områden framkom under förprojekteringen: kunskaper om arbetsmarknadens villkor, Entreprenörskap, Marknad och Försäljning, Produktion och Logistik, Arbetsrätt, Arbetsmiljö, Jämställdhet, Integration och Miljö. Att möjliggöra ett stöd i form av en coach till den unga under hela traineeperioden framkom också som viktigt inslag vilket tagits hänsyn till i genomförandeprojektet. Värdorganisationerna och dess handledare kommer också, i ett förberedande syfte inför mottagande av praktikant, att delta i utbildning inom jämställdhetsintegrering samt tillgänglighet. Förutom det framkom också behov av grundläggande handledareutbildning som också tillhandahålls i ett förberedande syfte.

Sammanfattningsvis kommer projektet under knappt 2,5 år att omsluta 10 program med 200 praktikanter och nära nog lika många värdorganisationer jämnt fördelade i Norr- och Västerbotten och i arbetskraftsområdena Luleå-Fyrkanten, Umeå och Skellefteå. Programmet är uppdelat i fyra (4) delmoment: Urval- och matchning, Utbildning och förberedelse inför arbetsplatsförlagd utbildning, arbetsplatsförlagd utbildning och ett avslutningsdel där trainee, värdorganisation och projektledning gör slutlig utvärdering och uppföljning. Avslutningen innehåller också Traineernas presentationer av särskilt projekt som genomförts hos värdorganisationen. Dett ska vara ett behovsstyrt projekt som värdorganisationen tycker är väsentligt men som man inte kunnat prioritera. Det medför att varje Trainee får ett meningsfullt mindre projekt att ansvara för under sin traineeperiod.

Matchningen visade sig vara mycket väsentlig i meningen att den sker från den ungas behov och inte tvärtom. Att matcha rätt trainee till rätt värdorganisation sker alltså utifrån den arbetslöses situation och behov. Rekryteringen och prioriteringen av arbetslösa sker i samarbete med Arbetsförmedlingen. Efter att den arbetslöses profil har kartlagts går projektet ut och söker och rekryterar värdorganisation som stämmer överens med sökandes profil och önskemål. Potentiella värdorganisationer har också deltagit i förprojekteringen, lämnat input som väl stämmer överrens med de Arbetsfäörmedlingarna och näringslivsorganisationerna gav. Det projektet definitivt tagit fasta på är att alla ser ungsdomsarbetslösheten som ett av samhällsutvecklingens största frågor. Därför visade också potentiella värdorganisationer ett stort intresse av att delta förutsatt att de är rätt för den unga.

Under arbetet med förprojekteringen visade det sig att arbetskraftsområdena är något annorlunda jämfört med de vi förutsatte vid skrivandet av förprojekteringen. Därför ingick även Pajala, Jokkmokk och Haparanda delvis i förprojekteringen. Stora samhällsförändringar skedde direkt efter att ansökan om förprojektering gjordes våren 2008. Det började med en finanskris som övergick till lågkonjunktur med mycket negativa konsekvenser för sysselsättningen, och särskilt för de yngre som inte sedan tidigare har etablerat sig på arbetsmarknaden. Hänsyn till dessa förändringar har tagits vid arbetet med sammanställningen av förprojekteringens resultat. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förprojekteringen utmynnat i en mycket positiv dialog där egentligen samtliga intervjuer med intressenterna utmynnat i att projektidén upplevts vara mycket bra. De menar att projektet tillför något nytt i form av att den fokuserar på yngre människor som är i stort behov av arbetslivserfarenhet. Men lika viktigt är det att värdorganisationerna kan förebygga de problem som de förestående pensionsavgångarna kommer att föra med sig. De största pensionsavgångarna väntas de närmaste 5-6 åren (framför allt åren 2011 och 2012). Att då kunna förebygga och minska en del av det riskerade kompetensgapet genom ett Traineeprogram skulle vara av godo för individen, företaget, organisationen och samhället.

FÖRTYDLIGANDE PÅ BEGÄRAN AV ESF-RÅDET
När det gäller praktik/motsv ingår endast insatser i form av kompetensutveckling/lärande i jobbet, dvs ej "rena" arbetsinsatser. Projektet kommer inte att medverka till undanträngningseffekter.

Syfte

Projektets syfte är att via ett traineeprogram förbättra unga vuxnas position på arbetsmarknaden och förebygga fortsatt arbetslöshet. Genom att matcha unga vuxnas behov av arbetslivserfarenhet med arbetsgivares behov av arbetskraft ges målgruppen en ökad praktisk förståelse för de mekanismer som styr på arbetsmarknaden samt värdefulla kontakter in på arbetsmarknaden. Som ett resultat bidrar projektet till att underlätta generationsväxlingen bland de deltagande företagen.

Målsättning

Projektets målsättning är att underlätta deltagarnas "första insteg" på arbetsmarknaden. Projektets långsiktiga målsättning är: - att fler unga vuxna ska etablera sig på arbetsmarknaden, - att projektets samverkansparter uppnått en ökad förståelse för unga vuxnas situation på arbetsmarknaden. Projektets delmål är: - Att samtliga deltagare skall genomgå en behovsanpassad utbildning och genomföra arbetsplatsförlagd utbildning - Att samtliga deltagare skall få en introduktion av den lokala arbetsmarknaden - Att 25% av deltagarna skall erhålla anställning i deltagande värdorganisationer - Att 10% av deltagarna skall erhålla anställning hos annan arbetsgivare - Att samtliga samverkanspartners, världorganisationer och övriga deltagande aktörer ges en korrekt bild av unga vuxnas situationen på arbetsmarknaden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Grundkunskapen om deltagare är A och O, då målgruppen är arbetssökande unga och i detta skede okända för projektet är det viktigt att förbereda projektorganisationen för olika typer av funktionshinder. Projektledningen kommer vid projektstarten att informeras om deltagarnas tillgänglighetsbehov (via deltagande arbetsförmedlingar) och i de fall som det finns särskilda behov kommer förberedelser att genomföras innan deltagaren börjar på värdföretaget. Detta sker genom att projektleningen tillsammans med deltagaren och värdföretagen kartlägger och planer arbetet utifrån deltagarens förmåga och behov. Generellt så kommer arbetet med tillgänglighet att bedrivas enligt följande: Utbildningslokal, inredning och utrustning kommer att vara utformade och anpassade för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Utbildningslokalerna ska ge ett lugnt välkomnande intryck, det kommer i att finns möjlighet för avskildhet och vila. Projektledningen kommer att använda ett klart och enkelt språk. Projektet kommer att upprätta en projekthemsida för information om genomförandet med bl.a. tider, lokalinformation, kontaktuppgifter och annat som är viktigt för genomförandet. För att säkerställa tillgänglighet för personer med funktionshinder kommer projektet att följa riktlinjer och rekommendationer enlig Handisam (www.handisam.se).
Projektet kommer vidare att anlita processtödet för tillgänglighet att genomföra utbildning för samtliga värdorganisationer.

Jämställdhetsintegrering

Som ett resultat av arbetet med förprojekteringen kommer samtliga deltagare att genomgå en utbildning i jämställdhet i inledningen av programmet. Innehållet handlar om vilka effekter en ökad syn på jämställdhet ger mig som ung och nyanställd. Genom att utbilda unga personer som är på väg att etablera sig på arbetsmarknaden kan projektet utveckla ungas intresse och förhållningssätt till jämställdhet och "bygga attityder för framtiden". För att på bästa sätt hantera frågor om jämställdhet och jämställdhetsintegrering vid projektet kommer en separat projektpolicy och handlingsplan för jämställdhetsintegrering att upprättas vid projektstart. Policyn kommer att tillämpas under hela projektet och gäller för såväl projektorganisation som för deltagare och värdorganisationer. Analysen har pekat på ett antal områden som är särskilt viktiga och projektet kommer att hantera jämställdhetsintegreringen med följande utgångspunkter: Arbeta med attitydförändring av könsroller och hur dessa kan förändras och hur deltagar själva kan påverka könsrollerna på arbetsplatser och bland vänner och bekanta. Arbeta könsneutralt: genom att vi är medvetna om problemet med könsroller kan vi anstränga oss så att metoder och arbetssätt ska bli så könsneutrala som möjligt. Hela projektet, allt från projektledare till lärare och deltagare kommer att rekryteras och sättas samman med en jämlik könsfördelning, organisationen utbildas(se ovan) Arbete för att ge deltagarna och medverkande organisationer en ökad medvetenhet och förståelse för jämställdhet. Syftet med detta är att deltagarna lär sig att agera oberoende av könsroller samt att agera för neutrala och jämställda arbetsförhållanden. Under projektets teoripass kommer följande frågeställningar att diskuteras(obs exempel): Har unga kvinnor och män samma villkor på arbetsplatsen? Vad kan man göra för att bryta könsbarriärer? Hur ser den jämställda arbetsplatsen ut? Deltagaren kommer baserat på följande frågor att göra en kartläggning av deltagande organisationer, resultatet redovisas när projektet avslutas. Genom att lägga ett tydligt fokus på hela jämställdhetsfrågan (både jämställdhet och jämställdhetsintegrering) bär vi med oss frågan genom hela projektet och kan betona dess vikt. Då arbetet med jämställdhet handlar om förståelse, förhållningssätt och attityder är det mycket viktigt att arbetet med projektledningen arbetar jämställdhet och visar handlingskraft med eget agerande. Projektet har vid arbetet med ansökan kontaktat Länsstyrelsens enhet för jämställdhet, Monica Forsman för rådgivning. Vid rekryteringen av deltagare kommer en jämn könsfördelning att eftersträvas.

Transnationellt samarbete

Projektet innehåller inga insatser eller aktiviteter av transnationell verksamhet.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Boden
  • Arbetsförmedlingen Luleå
  • Arbetsförmedlingen Umeå
  • Regionförbundet Västerbottens län
  • Tillväxt och kommunikation

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Boden
  • Arbetsförmedlingen Luleå
  • Arbetsförmedlingen Umeå

Kommun

  • Boden
  • Gällivare
  • Kiruna
  • Luleå
  • Skellefteå
  • Umeå