Logotyp på utskrifter

"Tid för tolerans"

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSocial hållbarhet
KontaktpersonPeter Grusmark
E-postpeter.grusmark@lansstyrelsen.se
Telefonnummer092096563
Beviljat ESF-stöd2 799 885 kr
Total projektbudget2 799 885 kr
Projektperiod2012-01-09 till 2013-06-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Syftet med ”Tid för tolerans” är att Norrbottens län ska bli en jämlik, jämställd och tolerant plats att leva och arbeta i. Målsättningen är därför att bidra till förändrade attityder, samt att öka kunskapsnivån rörande diskriminerings- och mångfaldsfrågor.

Målgruppen är chefer och medarbetare inom näringslivet och kommunal förvaltning i Kiruna kommun samt deltagarna i Checkpoint Young - ett nätverk för framtidens ledare i Norrbotten. Projektet kommer att genomföras med ett processinriktat arbetssätt genom utbildningsdagar i form av föreläsningar och seminarier där arbetsmetoder såsom värderingsövningar kommer att användas.

De deltagande aktörerna kan efter projektets slut agera goda förebilder i det fortsatta jämlikhets- och mångfaldsarbetet – både i och utanför länet.

Bakgrund

Norrbotten – ett industrilän med snäva ramar

Norrbottens län är Sveriges till ytan största län med stora naturtillgångar. Till exempel utvinns 90 % av Europas järnmalm här och 10 % av Sveriges elenergi produceras i länet. Vidare tillhör Norrbottens län den stora nordliga Barentsregionen (norra delarna av Sverige, Finland och Norge samt nordvästra Ryssland) som alltmer har börjat väcka uppmärksamhet och intresse i omvärlden.

Sedan 1993 har Länsstyrelsen i Norrbotten publicerat lathunden ”På tal om kvinnor och män i Norrbotten”, där könsuppdelad statistik presenteras. ”Jämställdhetsutveckling i Norrbottens län, uppföljningsrapport 1990-2010” är vidare en rapport som tagits fram vid Länsstyrelsen i Norrbottens län och publicerades i maj 2011. (Dessa utgör det ”första benet” i analysen till projektets förstudie, se ”Slutrapport förprojektering” vilken bifogas ansökan.)

Med bakgrund i ovan publikationer vet vi att länet med sina stora naturtillgångar och viktiga basindustri i huvudsak är en mansdominerad arbetssektor. Detta då 25 % av männen i länet arbetar inom tillverkningsindustrin och i gruvorna. I dessa sektorer arbetar endast 5,9 % kvinnor. Något som kan jämföras med att 33 % av kvinnorna i länet arbetar inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och som veterinärer, medan endast 5,6 % av männen återfinns inom dessa sektorer.

Publikationerna visar att det kvarstår mycket arbete i länet för att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket är det övergripande målet för jämställdhetspolitiken. Den könsuppdelade arbetsmarknaden och den stora utflyttningen av unga kvinnor från länet är allvarliga problem både nu och i framtiden. Särskilt då vi står inför nya etableringar inom gruvnäringen och därmed en efterfrågan på, i huvudsak, manlig arbetskraft. En utveckling vilken i sin tur leder till att möten och framtidsdiskussioner som förs i länet handlar om männens framtid – inte alla norrbottningars framtid.

Norrbotten löper därför en risk att ytterligare cementera bilden av ett län som saknar både attraktionskraft för, och behov av, kvinnors utbildning och kompetens. Detta särskilt då Norrbotten har en mycket stor utflyttning av unga kvinnor, vilket lett till ett överskott av män i arbetsför ålder bland invånarna. I länets samtliga kommuner råder det därför ett underskott av kvinnor gentemot män i åldersgruppen 20-34 år. En könssegregerad arbetsmarknad där kvinnors utbildning och kompetens inte tas tillvara är en diskriminering vilken leder till ett slöseri med humankapital. Att kvinnor och mäns fulla potential inte kommer till sin rätt på arbetsmarknaden är en ohållbar utveckling.

Länsstyrelsen i Norrbotten har regeringens uppdrag att arbeta för att de jämställdhetspolitiska målen får genomslagskraft i länet. Dock vill Länsstyrelsen i och med ”Tid för tolerans” ta fram verktyg och väcka nya tankesätt för att bredda jämställdhets- och mångfaldsarbetet, vilket därmed går utanför den ordinarie verksamheten.

För att lägga en grundstomme inför projektet har Länsstyrelsen, i samarbete med ett antal aktörer i länet, arbetat för att även uppmärksamma och problematisera mansrollens betydelse i jämställdhetsarbetet. Detta eftersom jämställdhetsarbetet i Övre Norrland under flertalet år haft fokus på kvinnor och deras beredskap till förändring. Något som är viktigt, men vi har ett gemensamt ansvar för att länet ska bli en attraktiv och jämlik tillväxtregion – kvinnor kan inte vara dem som endast ska bära ansvaret för att förändra strukturer, vilka missgynnar både män och kvinnor.

För att inkludera och lyfta fram denna viktiga del av jämställdhetsarbetet inför ett genomförandeprojekt som innefattar alla diskrimineringsgrunder, genomfördes ett antal aktiviteter vilka utgör förstudiens ”andra ben”. Dessa beskrivs närmare i ”slutrapport förprojektering” men aktiviteterna beskrivs översiktligt nedan.

Länsstyrelsen anordnade tillsammans med Polismyndigheten Norrbotten, Kommunförbundet Norrbotten samt Norrbottens läns landsting i november 2009 en föreläsning i Luleå om mäns våld mot kvinnor. Föreläsare var den amerikanska forskaren Jackson Katz, vilken problematiserar mansrollen med sina starka sociala normer vilka begränsar pojkar och mäns levnadsutrymme. Hans poäng är därför att strukturer påverkar och begränsar både män och kvinnor och att även män aktivt måste delta i arbetet för ett jämställt samhälle.

Dessa tankegångar aktualiserades även under konferensen ”Killar, män och maskulinitet” vilken gick av stapeln i Luleå november 2010. Där bland annat de stereotypa föreställningarna om maskulinitet diskuiterades, vilka kan leda till ett aggressivt våldsbeteende och ett sexuellt riskbeteende.

Slutligen anordnades en föreläsning med efterföljande panelsamtal, kallat ”Samtal om manlighet” i Luleå i maj 2011. Journalisten och författaren Stephan Mendel Enk föreläste. Arrangemanget lyfte ytterligare frågorna om maskulinitet och tolerans, samt behovet för arbetet för en utveckling för ett jämlikt och hållbart Norrbotten måste komma till stånd. Arrangörer var Länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens läns landsting samt Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten.

Tid för tolerans

I ett sammantaget index för tolerans kan ses att Norrbottens län hamnar på en sista placering bland Sveriges län och regioner (forskning av Richard Florida). Vad gäller tolerans mot homosexuella, respektive befolkningens mångfald, hamnar länet på näst sista plats (undersökning av RFSL). Genom denna avsaknad av tolerans – det vill säga en avsaknad av acceptans människor emellan – får Norrbotten svårt att positionera sig som ett attraktivt område att bo och verka i. Något som i förlängningen utgör ett hinder för länets utveckling.

För att ett område ska uppnå god ekonomisk tillväxt och utveckling krävs enligt Richard Floridas forskning en så kallad ”kreativ klass” bestående av exempelvis forskare, konstnärer, ledare och entreprenörer. För att dessa människor ska lockas till ett område krävs det dock, det Florida kallar ”tre T” – teknologi, talang och tolerans. Richard Floridas studie ”Sweden in the Creative Age” visar, som nämnt ovan, dessvärre att Norrbotten hamnar på mycket dåliga placeringar vad gäller tolerans, men detta gäller även för mångfald.

I det regionala tillväxtprogrammet för Norrbotten beskrivs vidare jämställdhet som en särskilt viktig förutsättning för en långsiktig tillväxt och utveckling, där även tolerans uppmärksammas som en viktig faktor för regional utveckling.

Det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken är att skapa en god folkhälsa på lika villkor för hela befolkningen. Därmed går även arbetet med mångfald och jämlikhet hand i hand med arbetet för en förbättrad folkhälsa. Särskilt då god hälsa är ojämnt fördelat över olika samhällsgrupper där exempelvis kvinnor generellt sett upplever en sämre psykisk hälsa än män, där människor födda utanför Norden har en sämre hälsa än personer födda i Sverige/Norden och att hälsan generellt sett är sämre bland HBT-personer, samt funktionshindrande, än bland övrig befolkning. Forskning av Anna-Karin Johansson (Statens folkhälsoinstitut) visar även att män i glesbygdskommuner har en kortare medellivslängd och en högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än män som lever i andra kommuntyper.

Mot bakgrund av förstudie och ovan beskrivning, kommer projektet att erbjuda en processutbildning där deltagarna får en kompetensutveckling kring jämlikhets- och diskrimineringsfrågor. Utbildare är Länsstyrelsen i Norrbotten, Röda korsets byrå mot diskriminering samt Teater Scratch. I utbildningen ingår föreläsningar och värderingsövningar samt pjäsen "Broderskap" vilken problematiserar mansrollen.

Projektet omfattar en kombination av programmål 2 – att motverka diskriminering och främja likabehandlig, samt programmål 3 – att förebygga långtidssjukskrivningar. Detta då vi gör en koppling mellan diskriminering och en ökad ohälsa.

Målsättning

Norrbotten är ett län där både kvinnor och män är delaktiga i utformningen av både nutid och framtid, där alla individers
potential kommer till sin rätt. Genom detta blir Norrbotten ett attraktivt län att arbeta och leva i, med en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt, där ledorden är respekt och mångfald. Detta genom att de normativa praktikerna, vilka begränsar både män och kvinnor, blir ifrågasatta och därmed omformade.

Huvudmålet handlar därmed om att bidra till en kompetenshöjning hos de deltagande individerna så att de kan bidra till att öka Norrbottens attraktivitet - något som möjliggörs då diskriminering motverkas och likabehandling främjas.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Då projektet inriktar sig mot alla diskrimineringsgrunder är det ett mål och syfte i sig att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar beaktas i projektet. Projektet kommer därför målinriktat att sträva efter en hög generell tillgänglighet.

Detta kommer att göras genom att deltagarna får utbildning om funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund samt kopplingen till ohälsa. I ett inledningsskede kommer deltagarnas behov att kartläggas via den inledande attitydundersökningen för att alla deltagare ska kunna tillgodogöra sig utbildningsinsatserna. Projektet kommer därmed även att sträva efter en hög pedagogisk tillgänglighet genom att deltagarna exempelvis kan få material utdelat innan utbildningsträffarna för att hinna läsa och tillgodogöra sig informationen vid läs- och skrivsvårigheter. Det kommer även att erbjudas muntlig information eller uppläsning via hjälpmedel inför attitydundersökningen, utbildningsdagarna samt inför ”hemarbetet” som ska ske inom den egna verksamheten.

Vidare kommer lokalerna att ha hög tillgänglighet för funktionshindrade, detta såsom att höga trösklar och andra nivåskillnader inte få hindra framkomlighet samt att hörselslinga ska finnas. Vad gäller projektets kommunikation via den gemensamma plattformen/"share point" samt i annan media/social media kommer även tillgänglighet att betraktas för att alla ska kunna delta, bidra och tillgodogöra sig information från projektets olika fora.

För att uppnå hög tillgänglighet har projektledaren en viktig roll i att kommunicera ut vad projektet kan erbjuda för att detta ska uppnås, baserat på deltagarnas enskilda behov. Detta kommer därför att kommuniceras ut i ett tidigt skede till deltagarna och löpa genom projektets verksamhet.

Utbildningsinsatsen är ett viktigt forum för att få in tillgänglighetsfrågorna i deltagarnas organisationer och väcka frågan på ledningsnivå. Tillgänglighet är en arbetsmiljöfråga som ska genomsyra hela verksamheten.

Tillgänglighet är även ett perspektiv som måste fångas upp för att få ett fruktbart jämställdhetsarbete. Detta då forskning exempelvis kan visa på att kvinnor och män inte får ett likvärdigt bemötande i sjukvården och att männen tilldelas både mer avancerade arbetstekniska hjälpmedel och mer hjälp i hemmet, än vad kvinnor med likvärdig problematik får.

Barbro Lindgren, processtöd tillgänglighet (via ESF) kommer i ett inledningsskede att utbilda projektets styrgrupp i tillgänglighet. Genom detta kan vi säkerställa styrgruppens kunskapsnivå och att projektet uppfyller en hög generell tillgänglighet. Diskussioner kring tillgänglighet har förts med Barbro Lindgren och en kontinuerlig kontakt kommer att hållas med henne under projekttiden.

Samarbetspartners

  • Norrbottens Handelskammare Service AB

Deltagande aktörer

  • Företagarna i Kiruna
  • Kirunahälsan AB
  • Kommunkansliet
  • LKAB Kiruna
  • Norrbottens Handelskammare Service AB
  • Progressum i Kiruna AB
  • Tåga konsult AB

Kommun

  • Boden
  • Kiruna
  • Luleå
  • Piteå