Logotyp på utskrifter

The European Rehab Racing Center

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
Projektägaresaknas
KontaktpersonFolke Bohman
E-postfolke@eurrac.se
Telefonnummer0923-58 11 11
Beviljat ESF-stöd1 547 074 kr
Total projektbudget3 888 874 kr
Projektperiod2008-11-01 till 2010-11-15
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet ska skapa en rehabilieringsmodell genom samverkan mellan myndigheter och näringslivet. Centret ska koordinera arbetslivsinriktat åtgärder för personer som står utanför arbetsmarknaden, och ger en effektiv och individuell process för en snabbare återgång till arbetsmarknaden.

Bakgrund

BAKGRUNDSBESKRIVNING
Slutsatserna från den genomförda förprojekteringen har visat på följande behov och problem inom området arbetslivsinriktad rehabilitering enligt modell arbetslinjen för målgrupperna som beskrivs under rubriken Målgrupper.
DAGENS SITUATION OCH PROBLEMSTÄLLNING
I dag står många individer långt från arbetsmarknaden och det sociala livet, individer som av olika anledningar ej anses anställningsbara. En stor grupp som har det extra svårt att ta sig in på arbetsmarknaden är de unga som står mitt mellan studier och arbetsliv. De har dessutom ringa erfarenhet av arbetslivet. Andra grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden är de som drabbas av någon typ av funktionsnedsättning, långtidssjukskrivna eller som hamnat i ett utanförskap på grund av detta eller på grund av sin etniska härkomst eller på grund av sitt kön eller utbildning. De flesta oavsett grupptillhörighet vill ha ett arbete och en dräglig tillvaro. Men med nuvarande modeller för hur de arbetslivsinriktade insatserna ska genomförs så fyller de inte individens, arbetslivets eller samhällets krav på hur en samordnad, individuell arbetslivsinriktad insats skall genomföras.
Det betyder för individen att återinträdet till arbetsmarknaden kommer att försvåras ytterligare om de arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatserna fortsätter i dess nuvarande former. För individen innebär det att åter igen hamna i ett ekorrhjul som förlänger rehabiliteringstiden och därmed försvåras möjligheterna till ett arbete eller återkomst till arbetsmarknaden inom rimlig tid för de drabbade individerna.

PROBLEMBILD I DAG
Som individ från någon av målgrupperna som preciserats nedan får denne under sin rehabiliteringsprocess åka runt mellan olika handläggare, myndigheter, aktörer på ett planlöst och ostrukturerat sätt. Har individen dessutom en funktionsnedsättning av något slag, förlängs processen genom ett ökat resande både i och utanför regionen. Det handlar då främst om resande till olika aktörer som hanterar rehabiliteringsutbudet och arbetsmarknadsåtgärder. Det saknas alltså koordinering områden som specialiteter tex träningscentra, arbetsprövningsplatser, till arbetsträning, fordonsanpassning, körkortstagande, utprovning och test och anpassning av hjälpmedel test av individens funktioner osv. Skälet till att rehabiliteringsprocessen fungerar så här i nuläget, är att det för närvarande saknas en systematiserad koordinering, samordning av insatserna och åtgärder i ett tidigt skede i processen både när det gäller samverkan med näringslivet och myndigheter osv.

FÖRSTUDIE
Av vår förstudie som genomföts tillsammans med AF, kalix kommun, NLL, Näringslivet har vi funnit den problembild som beskrivits ovan. Forskning på området, rapporter från regering, Arbetsförmedling visar entydigt att behovet att rehabilitering av vissa grupper ökar. Dessutom har det blivit ökade krav på mer specialiserade och individanpassade åtgärder.

Forskning visar också entydigt på att de yrkesinriktade åtgärderna måste bygga på en helhetssyn för individen och att dessa kopplas tydligare till arbetsmarknaden. Det betyder att insatser måste individanpassas i större utsträckning tillsammans med en utökad samverkan med arbetsmarknad och myndigheter samt en systematiserad koordinering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för att nå resultat inom rimliga tidsintervaller för individen. Detta resulterar då i en kortare och effektivare rehabiliteringstid och därmed förkorta tiden för återinträde på arbetsmarknaden.

VÅRA SLUTSATSER
Vi har med utgångspunkt från att ha fått ta del av statistik, underlag från framförallt Arbetsförmedlingen, Statistiska centralbyrån, Företagarorganisationer, Norrbottens läns landsting och Kalix kommun. Vi kan efter att ha studerat materialet kunnat konstatera att det i dag finns ett antal rehabiliteringscenter som i huvudsak har specialiserat sig på medicinska utredningar rehabilitering. Vi har i vår förstudie inte funnit någon verksamhet i Sverige som har den modell till arbetslivsinriktad rehabilitering enligt vår modell av hur rehabiliteringen skall genomföras och kopplas ett projekt som riktar in sig på fordonsanpassning, hjälpmedel och testverksamhet ett projekt. Vår modell utgår från arbetslinjen som modell. Vi vill pröva modellen tillsammans med våra samverkanspartners för att få en så verklighetsnära och behovsanpassade arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser som möjligt.
Vår ide till projekt och modellupplägg som vi benämner The European Rehab Racing Centre. Centret ska alltså fungera som en enhet där allt finns under ett och samma tak men med en koordinator vars uppgigt är att tillsammans med aktörerna i centrat och i regionen koordinera ide arbetmarknadspolitiska insatsatserna enligt arbetslinjen samt utvärdera och följa upp processen och nådda resultat med individen. Detta för att kvalitetssäkra processen men också fär att få en lärande process i verksamheten. Koordineringen av insatserna är en genomgående punkt i de mesta av materialet, vilket styrker vår modell till upplägg. Det styrks även av forskning på området bland annat vid Arbetslinjen Luleå Tekniska universitet.

Syfte

SLUTSATSER
Med stöd av vår genomförda förstudie kan vi med stor säkerhet säga för att få en optimal arbetslivsinriktad rehabilitering krävs det en samverkan mellan aktörerna och en koordinering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och individuella insatser byggda på individens behov. Till det också en individuell uppföljning och utvärdering där resultaten ska utgöra ett lärande i processen. Det krävs också att olika organisationer, näringslivet i stort måste se med andra ögon på ungdommar och dess möjligheter till att komma in på arbetsmarknaden. Detsamma gäller naturligtvis de med olika etnisk bakgrund och de som är långtidsarbetslösa. I kalix har man för närvarande inte som de uttrycker det några direkta problem med de som är utrikesfödda förutom att det är andra sociala problem som först måste lösas innan ett inträde till arbetsmarknaden är möjlig. Vi har sedan länge i Norrbotten och i synnerhet Kalix och Haparanda haft utrikesfödda från Norge, Finnland och ryssland altså inom Barenstområdet. Vi har därför sett att det är viktigt med tvåspråkighet och lärande av varandras kulturer. Däremot på området jämställdhet kvinnor män kan Norrbotten men framförallt kalix i nuläget inte stå i förgrunden. Här finns mycket att göra vilket också bekräftas av statistik från Statistiska centralbyråns modell och uppföljning av jämställdhetsindex i riket, regioner, kommuner. Funktionshinder, Kalix kan i den frågan ändock ses som en kommun som prioriterat frågor inom detta område.
SYFTET
Syftet är helt enkelt att få pröva en ny innovativ modell för arbetslivsinriktad rehabilitering tillsammans med myndigheter och näringslivet samt offentlig sektor pröva en modell för arbetslivsinriktad rehabilitering. Samverkan sker under ett gemensamt begrepp The European rehab racing center, ett Nationellt center i Regionen Norrbotten tillsammans med intressenter från näringslivet offentlig sektor och myndigheter. Centrat ska hålla samman de nödvändiga delarna i en arbetlivsinriktad rehabiliteringsprocess enligt modell arbetslinjen. Avsikten är alltså att ett antal företag och myndigheter, organisationer i samverkan inom angränsande verksamhetsområden ska komplettera varandra i den arbetslivsinriktade rehabiliteringsprocessen tillsammans med AF, FK, Nll och kommuner under ett och samma tak.
Vi vill alltså skapa ett centra som inriktar sig på en arbetslivsinriktad specialistrehabilitering för personer som står långt utanför arbetsmarknaden i Regionen närmare bestämt i Kalix och Överkalix initialt. Vi tror om den arbetslivsinriktade rehabiliteringsprocessen har en strukturerad koordinering och samordning mellan aktörerna och dess resurser och kompetenser. Detta torde resultera i en effektivare arbetslivsinriktad rehabiliteringsprocess för individen och därmed en snabbare återgång till ett arbete. För samhället skulle det innebära avsevärt lägre kostnader inom ett flertal områden och för individen ett drägligt liv i de flesta fall.
Syftet med projektet är alltså att pröva om projektidén The European Rehab Racing Centre med dess modell för arbetslivsinriktad rehabilitering . En modell som bygger på samverkan och koordinering av insatser från olika aktörer med specialkompetens inom området arbetslivsinriktad rehabilitering och anpassningsverksamhet. Vi tror att detta är ett vinnande koncept sett ur våra målgruppers behov till ett arbete eller att komma närmare arbetsmarknaden men också att samhället blir vinnare.

Målsättning

Målsättning med projektet är att utveckla en modell för arbetslivsinriktad rehabilitering enlig modellen Arbetslinjen och med den som grund förkorta och effektivisera rehabiliteringsprocessen för de som står långt från arbetsmarknaden. Där resultatet ska vara att individen snabbare kan stå till arbetsmarknaden förfogande alternativt ska kunna återgå till ett arbete och ett drägligt liv.

MÄTBARA PROJEKTMÅL
- antal individer som kommer åter till arbete fördelat kvinnor, män, unga och utrikesfödda
- processtid för respektive ärende till nådda resultatet en varaktig anställning alternativt en viss tidsanställning
- antal nyanställningar på orterna som beror på vår process
- antal individer i praktik placerad på företag och hur många av dem som fått arbete genom projektets försorg
- antal individer som deltagit i projektet
- antal unga som kommit in på arbetsmarknaden
- antal individer som genomfört individuell utbildningsinsats och sedan fått anställning

YTTERLIGARE ETT DELMÅL
Att förutsätningar för en testarena där test och utvecklingsverksamhet för grupper med olika funktionsnedsättningar kan bedrivas tillsammans med aktörerna och LTU.

FÖRVÄNTADE EFFEKTER FÖR INDIVIDEN OCH ARBETSMARKNADEN
De viktigaste effekterna av projektet är att ett antal personer från målgrupperna i projektet får ett arbete eller har getts möjlighet att komma tillbaks till ett arbete eller i vissa fall kan återgå till ett annat arbete måhända inom en annan branch men dock till ett arbete och med en förbättrad livskvalitet.
ANDRA EFFEKTER SOM DIREKT BERÖR INDIVID OCH ARBETSMARKNAD:
att personer i målgruppen utanförskap fått ökade chans till ett tillträde till arbetsmarknaden
att det skapats nya innovativa yrkesinriktade rehabiliteringsmetoder och modeller för målgrupperna som kan nyttjas av andra orter i landet.
att det skapats en ny modell för koordinering av de distinkta arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som sedermera kan utgöra en modell för hur dessa frågor ska hanteras generellt i Sverige.
att modellen med koordinering av ett nära samarbete med andra aktörer resulterar i en snabbare återgång eller tillträde till arbetsmarknaden.
att en arena för test- och utvecklingsverksamhet av metoder som stödjer den arbetslivsinriktade modellen påbörjas.
att rehabiliteringsprocessen blir kortare för den drabbade för att därmed kunna återgå till arbetsmarknaden.
att återrehabilitering för den som har fått en funktionsnedsättning får ett snabbare förlopp och därmed bättre förutsättningar för att nå ett lyckat resultat genom koordinerade insatser inom anpassningåtgärder.
att samverkan inom den yrkesinriktade rehabiliteringen skapar mervärden för alla parter som ingår i clustret av företag, organisationer och individerna själva.

MYNDIGHETER, ARBETSFÖRMEDLING FÖRSÄKRINGSKASSA
Den påverkan och nytta som arbetsförmedlingen och försäkringskassa kan se av ett intimare samarbete i form av att arbetsförmedlare, handläggare får sin verksamhet utlokaliserad till rehabiliteringsverksamheten (fysiskt en annan lokal) och blir därmed närmare arbetsmarknadens aktörer som torde ge en effektivare och snabbare rehabiliteringsprocess till ett arbete för individen. Resultatet blir en mer innovativ och flexibel organisationsmodell för arbetslinjen. Detta resulterar i för Målgrupperna att de får en mer naturlig hållning till förmedlaren men också att förmedlaren får en naturligare koppling till näringslivet, andra aktörer.

FÖRSÄKRINGSKASSA
Försäkringskassan liksom arbetsförmedlingen kan göra mer nytta för individen. Det gynnar både målgruppen, FK, företagen, samhället i stort.

LANDSTINGET
Påverkan för landstinget är att det även här blir en mer verklighetsanknyten verksamhet och bättre förståelse för de behov som uppstår i samband med de åtgärder som gäller i det enskilda fallet. En annan viktig nytta är det kompetensutbyte som utvecklas mellan den offentliga sektorn och näringslivet. Det torde utveckla verksamheterna vidare med målet att bli än bättre på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

FÖR ALLA PARTER
Den påverkan som alla inblandade parter kan se är att det blir en mer koncentrerad och individuell arbetslivsinriktad rehabilitering med arbetslinjen som grund. Modellen kommer också att bygga på mer otraditionella och innovativa inslag. Satsningar på samverkan nya metoder, nytt förhållningssätt till arbetslinjens modell mellan alla inblandade är ett måste för att nå de resultat som förväntas. All detta betyder att det i många fall kommer fram otraditionella lösningar och modeller som kommer att att prövas med utgångspunkt från individens behov och situation. Uppföljning, utvärdering av varje enskilt ärende är också av mycket stor betydelse för att detta också ska bli en lärande process.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi har beaktat den fysiska tillgängligheten genom att göra nödvändiga förberedelser i de lokaler som ska nyttjas för projektets deltagare. En dokumenterad tillgänglighetsinventering är genomförd via ett tidigare projekt TUTAprojektet. Den tillgänglighetsinventeringen är gjord enligt gällande normer för gruppen med olika funktionshinder.
Tillgänglig verksamhet har beaktas så till vida att förutom lokaler, så är även parkering, trappor , toaletter, hissar anpassade för denna grupp.
Tillgänglighet till information och resultat kommer att ske med hjälp av Webbsida för projektet, seminarier, informationsträffar utskick

Jämställdhetsintegrering

Resultatet av vår studie och behovsanalys har påverkat projekts innehåll så till vida att vi ser att i Kalix och regionen så måste vi arbeta mer med kvinnligt företagande, påverka företag att kvinnor och män oavsett kön och etnisk bakgrund ska beredas mer möjligheter till att också delta i projekt av den här typen men också att vi i projektet har en tydlig inriktning på de aktiviteter som visar att vi menar allvar med vår syn på hur dessa frågor ska genomsyra projektet på alla nivåer.
MÅLGRUPPER OCH SAMVERKAN Engagemang (OBS detta gick inte att skriva in i den elktroniska ansökan under rubriken målgrupper samverkan engagemang
Allt i från projektorganisation bland annat i styrgrupper, arbetsgrupper och bland aktörerna är det viktigt att dessa grupper har representation och aktiv närvaro i processen.
Vi avser även att anställa och söka samarbete med flera olika aktörer som kan ge projektet en tydlig förankring i integrationssammanhang och jämställdhet. Ett av våra första delmål är att förankra en tydlig jämställdhetspolicy i dialog med projektets aktörer.
Policyn ska utgöra en grund för ett aktivt arbete med jämställdhetsfrågor som ska genomsyra verksamheten.

Målet är att våra projektdeltagare ska få relevant rehabilitering, gemensam värdegrund och stöd för att kunna integreras i samhället efter sina förutsättningar.

Förtydligande på begäran av ESF-rådet: Det finns kompetens säkrad i projektet för att arbeta med jämställdhetsintegrering

Transnationellt samarbete

I projektet har vi ett samarbete med ett företag från Finnland som har utvecklat en teststation för att kunna mäta olika funktonsnedsättningar och följa upp dessa. Det är funktionsnedsättningar som kan bero på muskel, nerv eller hjärnskada. Vår avsikt med denna teststation är att tillsammans med leverantören i Oulo utveckla möjligheten till nya mätmetoder och uppföljningsmetoder både för att få en tydlig i samband med funktionsnedsättningar, rehabiliteringsmetoder och nya möjligheter till en bättre uppföljning av insatta rehabiliteringsåtgärder.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsområde Kalix och Överkalix
  • Försäkringskassan, samverkansområde Kalix och Överkalix
  • Norrbottens läns landsting
  • Näringslivsenheten/Socialkontor
  • Tillväxt och kommunikation

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsområde Kalix och Överkalix
  • Arbetslivstjänster
  • Biltek
  • Bra Arbetsliv i Norrbotten
  • Byggmästare SA Englund AB
  • Concentus i Kalix AB
  • Data-och Consluttjänst
  • Försäkringskassan, samverkansområde Kalix och Överkalix
  • Kalixföretagarna
  • My Life Sweden AB
  • Norrbottens läns landsting
  • Nova Gym Kalix
  • Näringslivsenheten/Socialkontor
  • Pantheon
  • Psykoliogservice AB
  • Sana Arbetslivstjänst
  • Sana Arbetslivstjänster
  • Sandras Förarutbildning
  • Vuxenskolan Kalix

Kommun

  • Haparanda
  • Kalix
  • Överkalix