Logotyp på utskrifter

TRIO

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareNäringsenheten
KontaktpersonUlrica Burman
E-postulrica.burman@vilhelmina.se
Telefonnummer0940-14603
Beviljat ESF-stöd4 319 384 kr
Total projektbudget10 910 960 kr
Projektperiod2010-01-11 till 2011-12-23
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att öka anställningsbarheten för ungdomar, 16-24 år, genom aktiviteter som ökar kontakterna med arbetslivet, vuxenvärlden och högre studier samt genom ett ökat samarbete mellan kommunala och statliga myndigheter som kommer i kontakt med ungdomarna.

Bakgrund

INLEDNING
Södra Lappland är en region där ett stort antal aktörer från stat, kommun, landsting, organisationer och företag nu gör gemensam sak för att stödja ungdomarna i vår bygd. Vi fokuserar på ungdomar mellan 16-24 år som inte är i studier eller arbete. Målgruppen har en differentierad sammansättning, en del är långtidssjukskrivna, några har psykosociala funktionshinder som behöver särskilda insatser för att få sysselsättning. En del ungdomar är beroende av stöd från socialtjänsten och/eller a-kassan. Vår styrka i projektet är det reella arbetet över myndighets- och organisationsgränserna. Genom denna kraftsamling kan vi öka anställningsbarhet/eget företagande hos våra ungdomar. Projektet är också ett sätt att realisera en del av regionala utvecklingsprogrammets (RUP) visioner om kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning och bemöta RUP:ens hotbild om befolkningsminskning och framtida rekryteringssvårigheter.

Samverkanspartners är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget, Skatteverket, Kronofogden, Svenska Kyrkan, Vilhelmina, Åsele, Dorotea kommuner samt Företagarna i Södra Lappland. Tillsammans och med vår förstudie och SWOT-analys, med studier och erfarenheter från tidigare projekt och med sypunkter på aktiviteter i projektet från ungdomar i regionen, står vi väl rustade för genomförandet av projektet. Vi har också ett nationellt samarbete med ungdomsprojektet Högtrycket i Söderhamns samt ett transnationellt gränssnitt i våra kontakter med Vasa stad.

SAMVERKANSPARTNERS
Aktörerna nedan har i en egen förstudie konstaterat att det finns stora vinster med samarbete över organisationsgränserna för att möta ungdomars behov. Aktörerna har gemensamma målsättningar, möter ibland samma målgrupper, men har olika uppdrag och motiv för deltagande i projektet:

- För arbetsförmedlingen är ungdomsarbetslösheten i arbetsmarknadsområdet ett svårt dilemma, eftersom arbetslösheten bland ungdomar har fördubblats det senaste året samtidigt som det råder en påtaglig brist på reella stödåtgärder. I juli 2009 var ca 150 ungdomar arbetslösa, dvs 13 %. Värst utsatta är unga män mellan 18-24 år: 103 st i juli 2009, dvs 2/3 av totalen. Män stannar av tradition på orten även i tuffa tider, samtidigt som kvinnor hellre väljer att söka sig till andra kommuner för att studera eller skaffa arbete. Ambitionen för arbetsförmedlingen är att målgruppen genom projektet ska bli mer anställningsbara.

- Försäkringskassans nya regler inom sjukförsäkringen som gäller from juli 2008 innebär ett ökat krav på individen att fullt ut nyttja den arbetskapacitet som kan användas på den reguljära arbetsmarkanden. Detta innebär att individer med i första hand sjukersättning och aktivitetsstöd i än högre grad än tidigare behöver stöd och hjälp för att hitta en egen försörjning i ett arbete. Hos ungdomar i våra projektkommuner, i psykiskt dåligt tillstånd och med långa sjukfall som följd ser vi ett stort behov av gemensamma insatser. Här handlar det om allt från social träning till arbetsträning. Genom att engagera så många aktörer som möjligt i samhället där varje insats är anpassad till individens aktuella situation och behov, ser vi möjligheter till många positiva effekter ur rehabiliteringssynpunkt. En stor fördel med projektet är också att ungdomar får möta varandra, både som person till person men också i olika gruppaktiviteter där man kan stötta och hjälpa varandra. Försäkringskassan betalade ut 1,2 mkr i sjukpenning och rehabiliteringsersättning under 2008 för ungdomar 19-24 år i de tre kommunerna. Kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning var 1,3 mkr under samma period.

- Landstinget genom Psykiatriska klinikens öppenvård och Vårdcentralen har kontakt med ungdomsgrupper som har behov av psykosocialt stöd och/eller där en missbruksbild finns. Ett tjugotal ungdomar använder ca 700 tim av öppenvårdens resurser under året. Landstinget menar att insatserna kan ge förutsättningar för bättre livsvillkor och hälsa för dessa ungdomar, och måste ytterst ses som en rehabiliterande insats som förhindrar allvarliga sjukdomar.

-Skatteverkets analyser visar att ungdomar förhållandevis är mer positiva till svartjobb än andra grupper i samhället. Personer som invandrat utgör ingen homogen grupp, men många av dem behöver en grundläggande information om vårt skattesystem. Ungdomar och personer som invandrat tillhör en grupp som är viktiga att nå och informera för att ge förståelse för vårt skattesystem. Informationen är ett led i den förebyggande verksamheten och syftet är att på ett lättsamt sätt informera om våra skatter, varför vi betalar skatt, vad skatterna används till, konsekvenserna när man arbetar svart, folkbokföringsfrågor mm. Skatteverkets bidrag i projektet blir att ta fram ett informationsmaterial som är anpassat till den aktuella målgruppen.

- Kronofogden ser att fler och fler ungdomar får betalningssvårigheter. Den största ökningen nu står våra 18-åringar för. Att hamna med sina skulder hos kronofogden leder ofta till en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. En anmärkning som innebär stora hinder för ungdomar att skaffa både arbete och bostad. Ingen föds med ett sunt förnuft i privatekonomi utan mer kunskap och utbildning behövs enligt våra undersökningar och erfarenheter. Kronofogdens bidrag i projektet är därför att ta fram ett utbildningsmaterial som är anpassat till målgruppen och som ska leda till en ökad kunskap om allt från hur en räkning ser ut till konsekvenserna av en betalningsanmärkning, och ett material för att bli bättre förberedd inför sitt första egna boende.

- Svenska kyrkan har en omfattande ungdomsverksamhet med ofta innovativa aktiviteter. Kyrkan bidrar med sin långa erfarenhet kring värdegrund och etisk orientering.

- Företagarna i Södra Lappland är en företagarorganisation, som medverkar till att företag ställer praktikplatser till förfogande och är aktiva till att ungdomarna blir insatta i begrepp som anställningsbarhet. Företagarna ser också möjligheter i fler unga entreprenörer som ett led av satsningen.

- Kommunerna i Södra Lappland (Dorotea, Vilhelmina, Åsele) med 13 300 invånare bildar det geografiska området för projektansökan. Inom kommunerna finns flera verksamheter med intressen i projektet. Arbetsmarknadsenheterna är direkt kopplade mot det kommunala ungdomsansvaret. Socialförvaltningarna har unga klienter med behov av försörjningsstöd och ser en betydande ökning av utbetalningarna. Kostnaderna för socialbidrag har exempelvis i Vilhelmina fördubblats de senaste två åren från 535 kkr 2006 till 1,1 mkr 2008. Ökningen kan till stor del hänföras till arbetslösa ungdomar utan a-kasseersättning. Näringsenheter och Lärcentra arbetar tillsammans för att möta utbildnings- och fortbildningsbehov för regionens medborgare.

YTTERLIGARE ERFARENHETER AV FÖRSTUDIEN
Inom förstudien lämnades en enkät ut till en grupp ungdomar i de tre kommunerna för att se hur ungdomarna själva skulle vilja att projektet utformades. 17 personer besvarade enkäten. Vi konstaterar att projektet är mycket välkommet bland ungdomarna och att de anser att aktiviteterna ska hjälpa till att utveckla praktiska förmågor för arbetslivet. Hälften av ungdomarna kunde tänka sig eget företagande. Samtliga tyckte att ekonomifrågor var viktiga, därefter mat och hälsa. Jämställdhet, moral och etik är andra intressanta aktiviteter. De flesta markerade betydelsen av en mentor som stöd i processen.

Syfte

Syftet är att öka anställningsbarheten för unga utifrån deras livsituation, behov och förutsättningar.

Målsättning

Projektets mål är:
- Minst nio av tio deltagare fullföljer projektet.
Nedanstående mål gäller fullföljande deltagare:
- Samtliga upprättar utifrån en livs- och yrkesplanering en egen handlingsplan.
- Samtliga får nya betydelsefulla insikter om arbetslivet som är betydelsefulla för deras yrkesplanering.
- Var tredje person planerar efter genomgångna aktiviteter för ett otraditionellt yrkesval
- Var femte person planerar efter genomgånga aktiviteter för en framtid som egen företagare.
- Åtta av tio är i någon form av arbete, praktik eller studier inom en tremånadersperiod efter avslutat projekt.
- Samtliga får ökade kunskaper om privatekonomi samt försäkringskassefrågor.
- Samtliga blir medvetna om betydelsen av jämställdhet och tillgänglighet.
- Samtliga från aktiviteten värdegrund ska känna ökad trygghet i sina ståndpunkter.
- Samtliga deltagare får ökade kunskaper inom kost, hälsa och livsstil.
- Samtliga samverkansparter avsätter resurser och upprättar en gemensam handlingsplan för att tillsammans fortsätta arbetet för ungdomar efter projekttidens slut.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

TRIO-projektet bedrivs i lokaler som är tillgängliga för rullstolsburna med anpassade toaletter och gemensamhetsutrymmen. Det finns parkeringsplatser för rörelsehindrade. Hörselslinga finns att tillgå vid behov.
Information om verksamheten finns att tillgå på lätt svenska. Projektledarna tillser att praktikplatser motsvarar aktuella tillgänglighetsbehov.
Projektledarna utbildas i tillgänglighetsfrågor och fortbildar i sin tur personal hos våra samverkanspartners. Rekrytering sker ofta i samband med personliga möten mellan ungdomar och handläggare vid de olika myndigheterna. I samtalet uppmärksammas tillgänglighetsfrågorna.
Vid projektledarnas informationsträffar är tillgänglighet ett självklart inslag.
I samband med antagning uppmärksammans uppkomna behov kring tillgänglighet och praktiska arrangemang kan igångsättas.
I starten av varje genomförande svarar projektledaren att med varje deltagare upprätta en individuell plan. Denna aktivitet säkerställer att all nödvändig information om personlig tillgänglighet klargörs.

Jämställdhetsintegrering

I projektet tydliggörs frågor kring jämställdhet på olika sätt.
Vid varje intag uppmärksammans jämställdhet i Sverige, i våra kommuner samt i projektet .
Med olika pedagogiska hjälpmedel införlivas ämnet så att alla känner sig delaktiga.

I våra kommuner är männen överrepresenterade i yrken som bygg, transport samt i den mån industri förekommer . Kvinnorna finns inom främst inom vård o omsorg samt utbildning. I projektet ingår praktik på olika arbetsplatser i Södra Lappland. Efter arbetspraktik och prova-på aktiviteter tas jämställdhetsaspekter upp.
Personer som själva gjort otraditionella yrkesval inbjuds att berätta om sina erfarenheter från arbetslivet.

En ambition är att deltagarna mera kritiskt ska välja arbetsplatser som har ett reellt jämställdhetsarbete. Ambitionen är också att öka samhällsengagemanget rent generellt i dessa frågor. Vår förväntan är att fler ska planera för ett otraditionellt yrkesval efter genomgångna aktiviteter.

Transnationellt samarbete

BESKRIVNING OCH NYTTA MED TRANSNATIONELLT UTBYTE
Projektet samverkar med Vasa stad i Österbotten. Vasa arbetar under temat "Ungdomarnas Vasa". Avsikten med verksamheten baser sig på befrämjande av medborgarverksamhet, jämlikhet, tolerans och ansvarskänsla i det dagliga livet. Det viktigaste målet för ungdomsavdelningens verksamhet är att möta ungdomar som kommer från olika utgångspunkter och att stöda den ungas växande i olika livssituationer.
Vasa stad har sedan lång tid erfarenheter från framgångsrik ungdomsverksamhet. Ungdomsstationen Klaara är en verksamhet som underlyder Vasa stads social- och hälsovårdsväsende och erbjuder service som koncentrerar sig på förebyggande och vård av missbruks-, mentalvårds- och livskompetensproblem. Vid stationen utförs också på EU-direktiv baserad uppföljning av under 25-åringars körduglighet. Ungdomsstationens service är främst riktad till 13 - 25-åriga vasaungdomar och enligt avtal också till ungdomar från andra kommuner (och deras familjer), som vill diskutera konfidentiellt med en vuxen.
Samarbetet gäller information och erfarenhetsutbyte. Vi tror oss också kunna finna lyckade modeller, som vi kan överföra mellan länderna. Personer utsedda från projektledning, aktörer och medverkande ungdomar kommer under första delen av projekttiden att besöka Vasa stad och deras ungdomsavdelning.

KONTAKTUPPGIFTER
1. Tuula Närvä, verksamhetsledare, Nordiskt informationskontor, Sandögatan 6, VASA, tfn +358 6 319 5550 www.pohjola-norden.org
2. Fritidsverket/ungdomsavdelningen, Vasaesplanaden 20 B 3. vån, PB 3, 65101 VASA, Avdelningschef Tuula Ahonpää tel. +358 6 325 3701 och +358 40 520 7112
3. Ungdomsstationen KLAARA, Kyrkoesplanaden 28, 65100 Vasa, tfn: +358 6 325 2850845 e-mail: nuorisoasema@vaasa.fi
http://www.vaasa.fi/Pa_svenska/Barn___ungdomar/Ungdomarnas_Vasa

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Vilhelmina
  • Dorotea Lärcentrum
  • Försäkringskassan Vilhelmina
  • Kultur och utbildningsförvaltningen
  • Psykmottagning Vilhelmina
  • Vilhelmina Lärcentrum
  • Åsele kommun,socialförvaltning
  • Åsele Lärcentrum

Samarbetspartners

  • Företagarna Vilhelmina
  • Kronofogdemyndigheten Umeå
  • Skattekontor Umeå
  • Stensele Vilhelmina kyrkl samf

Kommun

  • Dorotea
  • Vilhelmina
  • Åsele