Logotyp på utskrifter

Svenska kyrkan öppnar portarna

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStiftskansliet
KontaktpersonKatarina Wuopio
E-postkatarina.wuopio@svenskakyrkan.se
Telefonnummer0920-264740
Beviljat ESF-stöd3 284 107 kr
Total projektbudget3 284 107 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2013-01-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet ”Svenska kyrkan öppnar portarna” syftar till att stärka och förbereda de kyrkliga arbetsplatserna i Luleå stift att ta emot människor som står utanför arbetsmarknaden. För att göra det behöver församlingarna själva stärkas i att vara väl fungerande arbetsplatser fria från diskriminering där likabehandling och tillgänglighet främjas. Det handlar om att öppna portarna för att släppa in människor men även att kyrkan finns där människor är, på olika arenor i samhället tillsammans med andra samhällsaktörer. Samverkan kommer att ske med arbetsgivarorganisationen, fackliga organisationer, folkhögskolor samt Norwich stift i England. Avsikten är att erbjuda församlingarna i Luleå stift kompetensutveckling och processtöd i likabehandling och social ekonomi. Det handlar om att stärka individer och grupper men också utveckling av Svenska kyrkans organisation med förändrade arbetssätt och attityder till den egna arbetsplatsen och kyrkans medlemmar.


Bakgrund

Svenska kyrkan i Luleå stift vill bidra till att öppna portar för människor som på ett särskilt sätt behöver stöd och omtanke. Alla människors lika värde är den människosyn som ligger till grund för kyrkans engagemang för de kvinnor och män, unga och gamla, som av olika skäl lever i utanförskap. Idag kan vi se att stora grupper står utanför arbetslivet, ex. arbetslösa, långtidssjukskrivna och invandrare. Av statistik hämtad från arbetsförmedlingen för november 2010 framkommer det ex. att 1078 kvinnor och 1341 män i Norr- och Västerbotten var långtidsarbetslösa och 1596 kvinnor och 1172 män var inskrivna som arbetssökande med förhinder. Svenska kyrkan har ännu goda resurser i form av personal, byggnader och verksamheter som på olika sätt kan bidra som en del i samhällets rehabiliterings- och sysselsättningsinsatser. På sikt kommer resurserna att minska och Svenska kyrkan står inför stora utmaningar i framtiden. Prognos för åren 2010-2019, byggd på demografiska fakta, visar på minskat antal medlemmar från 81-69% och därmed försämrad ekonomi vilket i sin tur riskerar att församlingarnas ställning och betydelse i samhället i stort försvagas. Antalet anställda kommer med all sannolikhet att minska och verksamhet förändras. För att vända svårigheter till möjligheter behöver Svenska kyrkan genomgå en större omställnings- och förändringsprocess. Genom att öppna upp för att vara en aktör inom den sociala ekonomin förbättrar det möjligheterna att behålla den egna personalen samtidigt som Svenska kyrkan bidrar till att förbättra möjligheterna för människor att komma ut i arbetslivet.

Svenska kyrkan är en rikstäckande folkkyrka och finns representerad på alla orter. Personalen består av ett flertal yrkeskategorier med skiftande utbildningsbakgrund och kompetenser. För att kunna ta emot nya människor in på kyrkans arbetsplatser krävs en väl fungerande arbetsmiljö där synsätt, förhållningssätt och arbetssätt baserar sig på kyrkans grundläggande människosyn och fokus på alla människors rätt till växt och utveckling. Svenska kyrkan i Luleå stift har under de senaste åren arbetat med ett antal projekt som ligger till grund för den bedömning av utvecklingsmöjligheter och kompetensutvecklingsbehov som projektet ”Svenska kyrkan öppnar portarna” avser. Personalen behöver därför kompetensutveckling och arbetsorganisationen behöver hitta nya former och rutiner som anpassas till de nya utmaningar och förutsättningarna.

Luleå stift har under en följd av år målmedvetet arbetat med att utveckla enskildes delaktighet och engagemang i kyrka och samhälle. Konkret har det skett genom olika projekt, ex ”Volontärbyrån i Svenska kyrkan 2007-2010”, ett projekt i samarbete med ”Forum för frivilligt socialt arbete”. Genom detta arbete har de grundläggande frågorna om värdegrund och människosyn aktualiserats och konkretiserats som en avgörande utgångspunkt för god utveckling i det gemensamma samhällsbyggandet. Utifrån Svenska kyrkans erfarenheter inom området idealitet och frivillighet, liksom området arbetsliv och samhälle ser Luleå stift en utmaning i att fördjupa engagemanget inom området social ekonomi och socialt företagande. Det finns goda förutsättningar i form av det nätverk som täcker Norrbottens och Västerbottens län och består av 57 lokala enheter/församlingar. 81 % av invånarna är medlemmar i Svenska kyrkan och kan anses dela och stödja kyrkans värdegrund. Luleå stift har ett växande nätverk bland andra samhällsaktörer när det gäller att utveckla och bygga ett gott samhälle.
Luleå stift vill initiera lokalt socialt företagande såväl inom den egna organisationen som i samverkan med andra lokala samhällsaktörer.

Under åren 2008-2010 har Luleå stift även bedrivit ett arbetsmiljöprojekt med jämställdhet i fokus. Projektet genomfördes i samverkan med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och fackliga organisationer. Syftet med projektet var att sätta arbetsmiljöfrågorna på agendan på ett samordnat och systematiskt sätt som skulle få genomslag i de kyrkliga organisationerna i Luleå stift. Ett område som särskilt skulle belysas var jämställdhetsfrågorna. Bakgrund till projektet var bland annat Arbetsmiljöverkets landsomfattande granskning när det gäller arbetsmiljön inom Svenska kyrkan. I den uppföljande rapporten beskrevs arbetsmiljöbrister som handlar om otydlig organisation i förhållande till uppgiftsfördelning, otydligt ledarskap, bristfälliga kunskaper kring arbetsmiljölagstiftning samt svårigheter och möjligheter att arbeta med sin tro som arbetsredskap. Jämo genomförde en riksomfattande granskning av jämställdheten i Svenska kyrkan 2007. En undersökning som Kyrkans tidning presenterade i mars 2008 visade att en stor del av prästvigda kvinnor i Luleå stift upplevt diskriminering i sitt arbete som präst.

I samband med projektstarten genomfördes en förstudie i form av en kvalitativ undersökning av analysföretaget Synovate. I rapporten drar konsulterna vissa slutsatser och menar att Luleå stift har arbetsmiljöproblem av olika slag, precis som på alla andra arbetsplatser. Som en resonansbotten för dessa problem finns en godhetskultur som skapar otydlighet. Chefer och medarbetare sopar under mattan i stället för att ta itu med meningsskiljaktigheter. Beteendet stärks och legitimeras av föreställningen om att godhet är att släta över och dämpa konflikter. Detta, tillsammans med den idag mindre vanliga övertygelsekulturen, som säger att prästen alltid har rätt, förstärker de arbetsmiljöproblem som finns i Luleå stift. I frågan om prästvigda kvinnor, är övertygelsekulturen en direkt orsak till diskriminering.

Med stöd av konsultrapporten och i samråd med de fackliga organisationerna genomfördes en mängd aktiviteter under 2009-2010 bland annat samtalsdagar med biskopen, temadagar om konflikthantering och systematiskt arbetsmiljöarbete. Under projekttiden har stiftets förtroendevalda i stiftsfullmäktige fått utbildning i jämställdhet, mångfald och HBT frågor (homosexuella, bisexuella och transpersoner). Projektet avslutades med en 2-dagars konferens om arbetsmiljö och jämställdhet på Piteå havsbad hösten 2010 med ca 1300 deltagare från församlingarna i Norr- och Västerbotten.

I september 2010 skickades 1100 webbenkäter ut till deltagare på konferensen i Piteå, av dessa svarade 852 personer, dvs. 76 % svarsfrekvens. I utvärderingen ges många positiva omdömen om dagarna i Piteå och arbetsmiljöprojektet. Många anser att arbetsmiljö och jämställdhet är viktiga frågor som man behöver arbeta vidare med lokalt. På frågan om projektet har bidragit till det lokala arbetsmiljöarbetet svarar 24,4 % (192 personer) att projektet har bidragit. En stor andel svarar: vet ej, 55,6% (438 personer) vilket tydliggör behovet av att följa upp de lokala processerna. Ett syfte med projektet var att belysa jämställdhetsfrågorna, inte minst prästvigda kvinnors arbetssituation. På frågan om man tror att projektet har bidragit till att prästvigda kvinnors situation har förbättrats svarar 52,4 % (434 personer) att man inte vet. En viktig slutsats när det gäller måluppfyllelse är att en process har startat som nu måste fortsätta i de lokala sammanhangen och det tar tid innan man kan se resultat av projektet.


Problemformulering:
Medarbetare och chefer inom Luleå stift har bristande kompetens avseende mångfaldsarbete och utanförskapsfrågor.
Kunskaper kring och former för jämlikhets- och jämställdhetsarbete på den egna arbetsplatsen är låg.
Luleå stift saknar verktyg för att kunna utveckla en starkare position som aktör inom den sociala ekonomin.

Konsekvenser:
Det förekommer diskriminering och bristande arbetsmiljö vilket kan medföra ökad andel sjukskrivningar och risk för ohälsa.
Svenska kyrkans arbetsgivare får sämre förutsättningar att kunna rekrytera personal
Svenska Kyrkan riskerar att tappa personal och medlemmar
Svenska kyrkans förtroende, ställning och betydelse i samhället minskar.

Syfte

Projektet "Svenska kyrkan öppnar portarna" är ett projekt som syftar till att stärka och förbereda de kyrkliga arbetsplatserna i Luleå stift att ta emot kvinnor och män, unga och gamla, som står utanför arbetsmarknaden. För att göra det behöver församlingarna också stärkas i att vara väl fungerande arbetsplatser fria från diskriminering där likabehandling och tillgänglighet främjas. Det handlar om ett inåt- och utåtperspektiv, att arbetsmiljön för anställda är god samtidigt som arbetsplatserna öppnas upp och görs tillgängliga för fler. Svenska kyrkan har en lång tradition att arbeta med frivilliga medarbetare och det är en bra förutsättning för att utveckla nya former för rehabilitering och sysselsättning.

En annan viktig avsikt är att Svenska kyrkan upplevs vara en aktiv, levande kyrka för människor i samhället. Det handlar om att öppna portarna för att släppa in människor men också att komma ut, att kyrkan finns där människor är, på olika arenor i samhället och tillsammans med andra samhällsaktörer. Avsikten är att arbeta gentemot alla 57 församlingar i Luleå stift, att erbjuda dem kompetensutveckling och processtöd. Det handlar om att stärka individer och grupper men också utveckling av själva organisationen med förändrade attityder till den egna arbetsplatsen och dess medlemmar. Syftet är att Svenska kyrkans förtroende, ställning och betydelse i samhället ska öka.

Inom svenska kyrkan finns det många yrkeskategorier. Människor arbetar dels inom kärnverksamheten ex. präster, diakoner, musiker och pedagoger och dels inom stödverksamheten ex. ekonomer, assistenter, lokalvårdare och vaktmästare. Utbildningsnivåerna är skiftande och inför den kommande satsningen är behoven av kompetensutveckling olika. När det gäller praktikplatser och rehabiliteringsinsatser är det troligt att personalen inom stödverksamheten kommer att vara särskilt involverande. Personal inom kyrkogårdsverksamheten har erfarenhet av att ta emot säsongs- och ferieanställda. För att kunna ta emot fler människor på ett mer systematiskt sätt och i en större utsträckning behöver kompetensen öka för såväl anställda som ansvariga chefer.

Kompetensen behöver öka i frågor som rör arbetsmiljöförhållanden för den egna personalen och för de nya målgrupperna samt kompetensutveckling i frågor som rör social ekonomi och socialt företagande. Syftet är att bygga kompetenser och strukturer som undanröjer hinder och underlättar för den som vill förverkliga ett socialt företagande. För att göra det behövs konkret och lättillgänglig handledning och coachning kring praktiska, administrativa och juridiska frågor samt kompetenshöjande insatser i tillgängligheten.

Målsättning

Övergripande mål
Svenska kyrkan i Luleå stift har en organisation med förtroendevalda, medarbetare, chefer och frivilliga som har kompetens och kapacitet att arbeta med likabehandlings- och utanförskapsfrågor.

Delmål
1. Ökade kunskaper kring och former för likabehandlings- och jämställdhetsarbete på den egna arbetsplatsen.

2. Utvecklade verktyg och erhållna kunskaper för att vara en aktör inom den sociala ekonomin.

Effekter
Genom att utveckla gemensamma strukturer för kompetensutveckling förbättras även arbetssätt och former för hur man ska bedriva arbetsmiljöarbetet och andra kompetenshöjande insatser inom Luleå stift. Genom kompetensutveckling inom social ekonomi uppnås bättre samverkan mellan församlingarna inom området samt bättre möjligheter att kunna driva projekt inom programområde 2.


Kortsiktiga mål

Att minst 50 % av deltagarna i utbildning som rör likabehandlings- och jämställdhetsfrågor efter projektets slut upplever förbättrade arbetssätt och former för arbetet i den egna församlingen.

Att samtliga arbetsplatser i Luleå stift erbjuds delta i utbildning och processtöd för att motverka utanförskap och att minst 10 församlingar efter projektets slut påbörjar lokala projekt i social ekonomi och socialt företagande.

Att minst 50 % av arbetsplatserna (46 ekonomiska enheterna) i Luleå stift deltar i någon av projektets aktiviteter.

Att lika många män som kvinnor deltar i projektets aktiviteter

Att jämställdhetsperspektivet är säkerställt i projektorganisationen oavsett könsfördelning

Att alla har kunnat delta i projektets aktiviteter oavsett funktionsförmåga eller funktionsnedsättning och förkunskaper

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsfrågorna är centrala i hela projektet. Det handlar om att stärka arbetsplatserna att fungera väl för så väl anställda som besökare och deltagare i kyrkans verksamhet. I de föreslagna aktiviteterna föreslås processtöd och utbildning i arbetsmiljöarbete. I det arbetet ska arbetsplatserna bli bättre på att identifiera risker i arbetsmiljön, vidta åtgärder och följa upp insatserna. I detta arbete ska vi särskilt beakta och fokusera på tillgänglighetsperspektiven. När man arbetar med riskanalyserna kan frågeställningar kring tillgänglighet lyftas fram, ex. frågor kring lokalernas utformning, bemötande och förhållningssätt, information och kommunikation. I riskbedömningarna ska också den fysiska arbetsmiljön analyseras och här är det viktigt att också undersöka tillgänglighetsaspekter på tekniska hjälpmedel ex ljud, ljus, data och telefoni mm. Den andra delen i projektet handlar om att stärka arbetsplatserna att ta emot människor som upplever utanförskap. Det kan omfatta människor med funktionshinder som har haft svårt att komma in på den öppna arbetsmarknaden. För att möjliggöra praktik eller rehabiliteringsplatser måste det också ske en kartläggning och redovisning av åtgärder som behöver vidtas för att göra verksamheten tillgänglig och inkluderande för alla. Här finns behov av ökad kompetens för att identifiera behov och förstå vad som behöver förändras för att möjliggöra fler människor att delta i verksamheten och på arbetsplatsen på sina egna villkor. I frågor som rör tillgänglighet behöver också jämstäldhetsperspektiven finnas med. Funktionsnedsatta personer är också kvinnor och män och kan riskera mötas på olika sätt beroende på kön.

I det kommande genomförandeprojektet vill vi arbeta aktivt med tillgänglighetsfrågorna på alla nivåer och i alla steg. Initialt i projektet kommer Socialfondens processtöd i Tillgänglighet att anlitas för att säkerställa att tillgänglighetsfrågorna integreras i projektet. I det fortsatta arbetet ska tillgänglighetsperspektivet vara en tydlig del i de utbildnings- och utvecklingsinsatser som planeras.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsfrågorna är centrala i hela projektet. I bakgrundstexten under avsnittet ”Jämställdhetsintegrering” kan man läsa mer om Luleå stifts arbetsmiljöprojekt "Att leva som vi lär. I projektets regi har en mängd aktiviteter genomförts för att öka kompetensen och förändringsviljan när det gäller jämställdhetsarbetet. Det har också tagits fram statistiskt material för att få en bild av skillnader i ex. lön och representation. Det gäller att arbeta med attityder och värderingar samtidigt som man måste få igång systematiskt arbetsmiljöarbete och en aktiv jämställdhetsplan. En förutsättning för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegreringen är att ledningen tar en aktiv roll i arbetet. Det förutsätter också att det är en nära samverkan mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna för att hitta former för att kartlägga brister, planlägga och åtgärda.

I det kommande genomförandeprojektet vill vi fortsätta arbeta aktivt med jämställdhetsfrågorna på alla nivåer och i alla steg. Det handlar om att projektorganisationen ska vara jämställd, det ska finnas både kvinnor och män i såväl projektgrupp och styrgrupp som övriga arbets- eller samverkansgrupper som bildas under projektets gång. I samband med planering och genomförande av projektets aktiviteter ska jämställdhetsanalys genomföras. Det handlar om att uppmärksamma fördelning av ex. talutrymme, tid och resurser. En metod i arbetet som kommer att användas är 3-R metoden: Representation, dvs. hur många kvinnor och män. Resurser, hur fördelas organisationens resurser. Realia, hur kommer det sig att representation och resursfördelning mellan könen ser ut som det gör? I de föreslagna aktiviteterna föreslås processtöd och utbildning i likabehandlings- och jämställdhetsarbete. I det arbetet ska arbetsplatserna bli bättre på att identifiera risker i arbetsmiljön, vidta åtgärder och följa upp insatserna. I detta arbete kommer jämställdhetsfrågorna upp som en naturlig del att undersöka.

I det avslutade arbetsmiljöprojektet var en målsättning att 50 % av församlingarna i Luleå stift skulle påbörja lokala jämställdhetsprojekt. I utvärderingen efter projektets slut uppger många att det inte vet om projektet har bidragit till det lokala arbetsmiljöarbetet. Detta tydliggör behovet av att följa upp de lokala processerna. Ett syfte med projektet var att belysa jämställdhetsfrågorna, inte minst prästvigda kvinnors arbetssituation. På frågan om man tror att projektet har bidragit till att prästvigda kvinnors situation har förbättrats svarar också många att de inte vet om situationen har förbättrats. Det indikerar också på att frågorna behöver följas upp i ett längre perspektiv. En viktig slutsats när det gäller måluppfyllelse är att en process har startat som nu måste fortsätta i de lokala sammanhangen och det tar tid innan man kan se resultat av projektet. Stiftets viktigaste uppgift framöver är därför att fortsätta bidra med kompetensutveckling men framförallt processtöd till församlingarna i Luleå stift.

Utifrån den genomförda SWOT-analysen kommer följande aspekter särskilt att beaktas:
Särskilt fokus på förtroendevalda i styrorgan, arbetsledare och chefer eftersom de är nyckelpersoner med ansvar för att driva frågorna lokalt.

Planera utbildning i likabehandling och jämställdhet utifrån resultatet i SWOT-analysen

Tydliggöra och synliggöra jämställdhetsaspekterna i planering och genomförande av aktiviteter inom social ekonomi. Social ekonomi förutsätter kompens och öppen attityd i mångfaldsfrågor. Det är nya grupper människor som vi vill öppna portarna för, såväl kvinnor som män med olika bakgrunder och förutsättningar.



Transnationellt samarbete

Ett övergripande mål med projektet ”Svenska kyrkan öppnar portarna” är att de kyrkliga arbetsplatserna i Luleå stift blir mer tillgängliga för människor som upplever utanförskap, att Svenska kyrkan utvecklar former för social ekonomi och blir en professionell rehabiliterings- och sysselsättningsaktör. Svenska kyrkan har ett internationellt samarbete som i detta sammanhang kan bidra till ett lärande.

För ca 10 år sedan började kontakter mellan Luleå stift och Norwich stift i England. Norwich är en historisk plats med en välkänd katedral från 1000-talet. Norwich ligger ca 20 mil nordöst om London. Samarbetet håller på att ta fastare form och ett samverkansdokument undertecknades i Norwich i november 2010. I samverkan ingår regelbundna möten och inspirations- och erfarenhetsutbyten samt medverkan i varandras präst- och diakonvigningar. Så skedde i juni 2010 då Biskop James Langstaff deltog i vigningsgudstjänsten i Luleå domkyrka.

I samband med stiftets internationella konferens i februari 2011 kommer biskopen från Norwich att medverka. I samarbetet har också några församlingar från vårt stift skapat relationer med församlingar i Norwich och körer har besökt varandra. Älvsby folkhögskola har vid ett par tillfällen gjort studiebesök till Norwich med olika utbildningsgrupper. Luleå stifts styrorgan (stiftsstyrelse, domkapitel, egendomsnämnd) har besökt Norwich. Nu har planer på ungdomsutbyte mellan stiften påbörjats.

Vid senaste besöket i Norwich i november 2010 då Luleå stifts prostar deltog, gjordes en del studiebesök och möten med olika frivilligorganisationer som jobbar med sociala och diakonala frågor ex. YMCA:s arbete med hemlösa, ”streetpastors” och annat liknande arbete. I det kommande projektet är Norwich arbete med social ekonomi särskilt intressant att studera. Norwich har ett väl utvecklat arbete med frivilliga och projekt inom social ekonomi. För att ytterligare förstärka lärande miljöerna och stimulera till nya kreativa och förändrade arbetssätt i Luleå stift kommer transnationellt samarbete ske i projektet ”Svenska kyrkan öppnar portarna”. Särskild satsning med erfarenhetsutbyte mellan Luleå stift och Norwich kommer att erbjudas till de församlingar som deltar i utbildning och processtöd för att utveckla former för social ekonomi i de egna församlingarna. Eftersom det redan finns ett väl utvecklat samarbete och kontaktnät mellan stiften kommer detta att kunna organiseras inom stiftsorganisationen. Kontakt har också tagit med representanter från Noewich som ser positivt på medverkan i projektet. Detta förutsätter dock ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden.

Överenskommelsen mellan stiften:
The agreement which is at the heart of the ecumenical relationship between our two dioceses’ is the Porvoo Common Statement see http://www.porvoochurches.org/intro.htm

Förtydligande:
Eftersom det redan finns ett upparbetat samarbete mellan de båda stiftet finns det redan i dag goda förutsättningar för utbytet med Norwich. I den överenskommelse som finns mellan stiften finns en uttalad viljeinriktning att samarbetet ska leda till ömsesidig utveckling. Församlingarna i Luleå stift behöver utveckla och fördjupa samarbetet med andra samhällsaktörer och organisationer. Inom den anglikanska kyrkan är detta snarare det sätt man arbetar på. Det som vi betraktar som samhällsansvar alternativt kyrkans ansvar har i den engelska kontexten ”lagts ut” på andra NGO:s (non-governmental organisations). Kyrkan har dock ofta en stark koppling till dessa organisationer. Det finns ett levande entreprenörskap i dessa organisationer som vi har mycket att lära av och de olika formerna av samverkan. Entreprenörskapet och nytänkandet inom sociala sektorer är områden vi behöver inhämta erfarenheter från.

Det kommer att vara värdefulla studiebesök för de församlingar som vill arbeta vidare med social ekonomi i de egna lokala sammanhangen. Det ger både kontakter och goda exempel som vi tror ger ytterligare motivation och drivkraft i det fortsatta arbetet. För de församlingar som får möjlighet att delta på resan kan det dessutom knytas goda relationer mellan varandra vilket också kan stimulera till samverkansprojekt mellan församlingarna.

För Norwich del kommer också samverkan med Luleå stift vara värdefull. Det genererar nya kontakter och möjligheter till utbytesresor till Sverige för olika yrkeskategorier. Genom detta samverkansprojekt tror vi deltagarna från Norwich får ökade kunskaper om hur de kyrkliga arbetsplatserna i Luleå stift har professionaliserat det sociala arbetet och det pedagogiska arbetet som en del av det sociala och diakonala ansvaret. En annan arena där vi ser ett gemensamt lärande som båda parter kommer att ha nytta av är just inom folkbildningen och utvecklandet av volontärarbetet. Här har den anglikanska kyrkan väl fungerande lekmannautbildningar och i församlingarna i Luleå stift pågår ett utvecklingsarbete kring volontärarbetet.

Samarbetspartners

  • Kommunal Västerbotten
  • Luleå stiftskrets av KyrkA
  • SKTF Luleå stiftsavdelning 424
  • SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖR

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå