Logotyp på utskrifter

Studieförbund i förändring

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareABF Förbundsexpedition
KontaktpersonÅsa Stenlund Björk
E-postasa.stenlund@abf.se
Telefonnummer0910- 70 11 34
Beviljat ESF-stöd4 340 075 kr
Total projektbudget4 340 075 kr
Projektperiod2010-09-15 till 2012-11-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, skall arbeta med delaktighetsprojekt vars yttersta syfte är att skapa ett ledarskap, en arbetsmiljö och en organisation som bidrar till effektivitet i arbetet utan att skapa stress eller annan hälsopåfrestning. Vi skall utveckla och tillämpa de bästa vetenskapliga metoderna för att skapa den "goda arbetsplatsen", där människor är "långtidsfriska" och finner glädje i arbetet. Resultatet skall vara dokumenterat och göras tillgängligt för andra att tillämpa. Projektet startar i 5 av ABF:s 73 avdelningar, och vi avser därefter att på eget initiativ utvidga satsningen nationellt till vår hela organisationen.

Bakgrund

ABF - Arbetarnas Bildningsförbund - är det största och äldsta bland studieförbunden. Studieförbundens uppgift är utveckla kompetens bland såväl allmänheten i stort, som facklig utbildning för anställda i företag, och därvid använda sin goda folkbildningspedagogik, som bygger på ett inkluderade synsätt med dialog och delaktighet.

Vi finns i alla landets kommuner och erbjuder studiecirklar (kurser), föreläsningar, seminarier och kulturarrangemang.
En stor del av ABF:s verksamhet är samarbetet med våra medlemsorganisationer i deras studieverksamhet. Där har ABF en viktig uppgift i att erbjuda pedagogiska metoder, kunskapsutveckling och nya mötesplatser. C:a 60 riksorganisationer är medlemmar i ABF, ungefär lika många har samarbetsavtal.

Inte minst på grund vår långa tradition (ABF bildades 1912), ser vi dock att organisationen som helhet inte fullt ut lyckats följa med i de omvärldsförändringar som medfört att nya krav ställs på våra egna anställa att fungera i ett arbetssätt som främjar kommunikation, deltaktighet, ansvar, tillit och god hälsoutveckling.

I takt med att omvärlden upplevs som alltmer komplicerad, med de krav som ställs på oss alla kring medverkan i samhällets utveckling, är det uppenbart att behoven av folkbildning i samhället ökar.

Som en viktig del att tillgodose detta behov ställs naturligtvis ökade krav på studieförbunden. Vi kan dock se att vi nu tenderar att försöka öka vår arbetstakt, dvs producera mer volym och jobba hårdare och snabbare, men i för liten mån jobba "smartare".

Organisatoriskt är alla avdelningar självständiga juridiska enheter (idéella föreningar), vilket innebär att de tar egna beslut, och inte kan utsättas för centralstyrning. Detta är inte bara av godo, vi är i behov av bättre övergripande och organisationssammanhållande strategier att fortsatt kunna utveckla vårt eget arbetssätt.
Vår organisation kan annars riskera att bli vårt eget utvecklingshinder.

När människor försöker jobba hårdare, och det inte finns en stödjande, motiverande och kommunikativ omgivning, får vi sjukskrivningar och stressyndrom som resultat i stället.

Det är inte engagemang som saknas. Medarbetarna arbetar mycket fritt, har mer eller mindre fria arbetstider och identifierar sig starkt med verksamheten. Men detta blir även ett av organisationens problem. Många går in i rollen så starkt att gränserna mot privatliv och familj blir diffus. Arbetet slukar allt mer tid, man "blir sitt arbete", och stressymtomen visar sig och kan till slut leda till långtidssjukskrivning.

Detta engagemang, kombinerat med det faktum att styrmedel från förbundet på grund av vår egen organisations struktur är för svaga, skapar ytterligare problemet i och med att verksamhetsstyrningen blir mer av en personlig fråga - man tenderar att "gå sin egen väg" och ta beslut som inte alltid är till gagn för verksamheten .

Många av de i detta projekt deltagande avdelningarna menar dessutom att man är fast i ett inrutat mönster, och har svårt att behovsanpassa verksamheten till de krav som ställs från dagens kunder och cirkeldeltagare. Exempel på sådana är effektivitet, gott bemötande, välutvecklat IT-stöd, videokonferenser snarare än långa resor. Utan att i grunden ifrågasätta vårt arbetssätt tenderar vi, med dagens krav på "högre tempo" att skapa otrygghet, revirtänkande och konflikter som utmynnar i sjukskrivningar. Dessutom får vi svårare att inlemma nya, unga människor i verksamheten då de ställer andra krav på sitt arbete.

Vi tror att folkbildningen i stort är i behov av utveckling, och vi är beredda att nu inta en ledande roll i detta arbete samtidigt som vi är öppna mot omvärlden med det arbetssätt som vi nu vill utveckla och pröva.
En stark yttre drivkraft till förändring är att vi inte längre kan arbeta endast med de statliga bidrag, som genom Folkbildningsrådet traditionellt fördelas mellan studieförbunden och folkhögskolorna. Dessa bidrag ökar inte över tid, utan tenderar att hållas konstanta eller minska, samtidigt som efterfrågan på folkbildningen ökar.

Syfte

Projektet skall på deltagande arbetsplatser skapa inte bara en varaktig förändring, utan även ett organisatoriskt arbetssätt som leder till "ständiga förbättringar". Det är vår övertygelse att ett projekts uppgift är inte bara att lyfta verksamhetens arbetssätt från en nivå till en annan, utan att efterlämna en ny organisationskultur, som innefattar såväl ett nytt "förändringstänkande" som de verktyg som behöver användas för att hålla förbättringsarbetet levande.

Vidare har ABF nu beslutat att utveckla en ny organisationskultur enligt dessa principer i hela sin verksamhet, omfattande 73 arbetsplatser och ca 900 anställda. Vi vill dock först pröva metoder och nytt arbetssätt på en begränsad del av organisationen i form av en "pilot", vilket är detta projekt.

Som deltagare finns 5 av de totalt 73 avdelningarna (enheterna) inom ABF. Geografiskt finns dessa på olika orter inom en region, vilka i sin tur kan ha olika storlek. Dessa partners bildar således för oss nämnda "pilot" där nya arbetsformer och organisationsformer skall provas. En av deltagarna är ABF:s centrala kansli i Stockholm. ABF som helhet är mycket intresserade och engagerade i detta kompetensprojekt, varför en fortsättning planeras (efter detta projekts avslut) där hela ABF:s organisation ska få del av de inom detta projekt framtagna metoderna, processtänkandet och forskningsresultaten, genom att få möjlighet att delta i liknande arbete. Detta är ett projekt som ABF själv kommer att bekosta, genom vilket vi även visar vårt engagemang, och vilken betydelse vi tillmäter denna möjlighet att genom ESF kunna starta upp ett arbete med detta syfte.
Samtliga dessa parter är beredda att på begäran inge en skriftlig avsiktsförklaring beträffande sitt engagemang.


"Pilot"-arbetsplatserna är valda så att de motsvarar ett genomsnitt av av de olika förhållanden som ABF:s avdelningar arbetar under, dvs storstad kontra glesbygd, större organisation kontra mindre etc. Detta för att problemställningar och möjligheter ska belysas ur ett så heltäckande perspektiv som möjligt.

ESF-projektet skall fungera som ett "lärande genomförande". Metoder i genomförandefas skall dokumenteras och utvärderas löpande, av externa utvärderare enligt principerna för sk "följeforskning".
Vi har även önskemål att i möjligaste mån arbeta med evidensbaserad metodik genom samarbete med universitetsanknuten forskning, och att vissa delmoment/kurser även kan ge högskolepoäng.

Arbetet skall präglas av öppenhet, såväl gentemot andra ESF-projekt inom ramen för nätverksarbetet, men även mot omvärlden och då inte minst mot övriga delar av folkbildningen (andra studieförbund, folkhögskolor) samt övrig del av den sociala ekonomin, som vi är en del av.

Viktiga delar av projektarbetet handlar om ledarskap och medarbetarskap. Gott ledarskap som bidrar till utveckling av människor, parat med tillit och ansvar för medarbetarna enskilt och i grupp, att arbeta med verklig förändring i riktning mot verksamhetens visioner och huvudmål. Syftet är att skapa "den goda arbetsplatsen", där motivation, samsyn, "vi-anda" ständigt ökar, och där risken för sjukskrivningar ständigt minskar.

Vi kommer att ingå utbildningar om stress- och hälsohantering för alla deltagare. Ett problem med organisationsförändringar är att vi enbart kan påverka den arbetsrelaterade stressen, medan faktorer som hotar att göra oss sjuka finns i hela livssituationen. Med relevant utbildning lär vi oss att hantera även de faktorer som återfinns utanför arbetslivet.

En viktig del är utveckling av mellanmänsklig kommunikation, på arbetsplatser medarbetare och ledning emellan, samt sinsemellan arbetsplatser och gentemot ABF:s centrala kansli. Detta främjas av grupparbeten och strukturerade planerings- och uppföljningsmöten, men kräver även en utvecklad strategi med IKT-hjälpmedel (IKT står för informations- o kommunikationsteknik) som vi (ej finansierat av detta projekt) parallellt avser att arbeta med.

Målsättning

Vår målsättning är att samtliga medarbetare deltagare skall efter processens slut uppleva att de upplever förbättring av:

- de faktorer som kan skapar stress, i arbetsliv såväl som i privatlivet

- arbetsplatsens hälsofaktorer

- ledarskapets förmåga

Mätningar av dessa faktorer sker som beskrivs under "Uppföljning och utvärdering" och vårt mål är att efter projekttiden skall genomsnittliga svarspoängen förbättrats med minst 20%. Ytterligare mätning skall ske ca 1 år efter projekttidens slut.

Uppnådda mål skall inte bara innebära en bättre fungerande intern kommunikation och motivation. Det skall även skapa ny effektivitet genom att spilltid minimeras, och därmed skapa utrymme för mer fokus på huvuduppgiften - folkbildning. Den skall även bidra till markant minskade sjukdomspåverkande faktorer såsom stress, vilket ska kunna avläsas i sjukstatistik.
Målen skall inte vara statiska, nya mål sätts efter projekttidens slut, och samtliga de "förändringsverktyg" och den förändringskunskap som tillförts ledare, processledare och medarbetare skall vara fortsatt fritt tillgängliga för ABF, vilket ska göra oss oberoende av projekt och konsultstöd för vår vidare utveckling.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Folkbildning är för oss en idé om ett fritt kunskapssökande som kan ge människor mod och kunskap för att få makt och ansvar såväl i den egna vardagen som i samhället som helhet.

Vår grundsyn är alla människors lika och unika värde. Vårt mål är att förstärka och fördjupa demokratin på samhällslivets alla områden. Vi vill verka för ett samhälle och en värld där människovärdet går före marknadsvärdet. Vår vision är ett samhälle och en värld befriad från alla former av förtryck och orättvisor och som bejakar alla människors lika rätt att vara olika. Vårt grundläggande uppdrag handlar om alla människors frigörelse - både individuellt och kollektivt.

Ett av ABF:s verksamhetsområden är just "handikapp", och över 30 nationella organisationer för olika funktionshinder är medlemmar i eller har samarbetsavtal med ABF.

I vårt utbildningsarbete kommer i ytterligare fokus att läggas på frågan om tillgänglighet. Genom arbetssättet med träffar i mindre grupper med utbildade processledare kommer vi att kunna se till att tillgängligheten finns, såväl fysisk som kommunikativ.

Vårt arbetssätt som bygger på att allas röster blir hörda, och att det blir viktigt vad som sägs, inte vem som säger det, skapar den förståelse, medvetenhet och kunskap som är en förutsättning hos arbetsplatser där medarbetarna inte känner sig diskriminerade.

De IKT-hjälpmedel som vi utvecklar ska också vara anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar. Speciella delar av en ny informationsportal ska vara ägnade åt att informera om detta projekt fortskridande på så sätt att alla medarbetare kan ta del.

En ytterligare säkerställande av tillgänglighetsfrågorna ges av att HSO (Handikapporganisationernas Samarbetsorganisation) kommer att ha representation i styrgruppen.

Jämställdhetsintegrering

På samma sätt som den allmänna debatten förs om jämställdhet i bolagsstyrelser, gäller för den valda styrelsen i var och en av ABF:s avdelningar att jämställdhetstänkandet måste stärkas. Det gäller dels för valberedningarna att tänka jämställt vid nomineringar (vad avser kvinna/man, samt även etnicitet och funktionshinder), men även t ex att möten och andra aktiviteter förläggs på tider som gör att alla kan delta, även t ex småbarnsföräldrar.
Ett mål skall vara att i styrelsearbete inget kön skall vara representerat till mindre än 35% vid detta projekts avslut.

Ett problem vi har, både vad avser styrelser och personer i verksamheten, är som beskrivits ett allför stort engagemang och "identifiering" med verksamheten. Det kön som traditionellt kunnat arbeta på detta sätt är männen - organisationen och arbetssättet har inte på samma sätt kunnat anpassas till kvinnor, inte minst i de yngre i barnafödande åldrarna, då de inte har kunnat engagera sig på motsvarande sätt.

Insatser inte minst av utbildningskaraktär måste därför planeras för att vända denna utveckling och skapa ett utvecklat synsätt, även detta givetvis som en del av analysen och med allas delaktighet.

Transnationellt samarbete

Syftet med denna del av projektet är, att i samverkan med vår grekiska systerorganisation ge utrymme till kunskaps och erfarenhetsutbyte avseende vårt arbete med folkbildning och kompetensgivande vuxenutbildning. Vår ambition är, att vi ska kunna sammanföra svensk och grekisk personal, som via gemensamma kompetensutvecklingsinsatser ska kunna utveckla den egna nationella verksamheten.
Vi kan med andra ord lära av varandra när det gäller förändrings- och utvecklingsarbete och vilket ledarskap som blir nödvändigt.
Nyttan för oss liksom för grekerna är den europeiska utblicken med de impulser och idéer som detta för med sig. Under mobiliseringsfasen planeras dessa aktiviteter närmare.

Samarbetspartners

  • ABF:s Förhandlingsorganisation
  • Folkets Hus och Parker
  • Handelsanställdas förbund

Deltagande aktörer

  • ABF Botkyrka - Salem
  • ABF Jönköpings län
  • ABF Norr
  • ABF Skåne
  • Arbetarnas bildningsförbund

Kommun

  • Aneby
  • Arvidsjaur
  • Boden
  • Botkyrka
  • Bromölla
  • Eksjö
  • Eslöv
  • Gislaved
  • Habo
  • Haparanda
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Hörby
  • Jokkmokk
  • Jönköping
  • Kiruna
  • Kristianstad
  • Luleå
  • Mullsjö
  • Nässjö
  • Osby
  • Piteå
  • Salem
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Stockholm
  • Svalöv
  • Sävsjö
  • Tomelilla
  • Tranås
  • Trelleborg
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Värnamo
  • Ystad
  • Åstorp
  • Älvsbyn