Logotyp på utskrifter

Steget Vidare

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSocialförvaltning, Umeå Sociltjänst
KontaktpersonJonas Lundh
E-postjonas.lundh@umea.se
Telefonnummer070-69 99 427
Beviljat ESF-stöd6 138 857 kr
Total projektbudget29 944 143 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-12-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

I Umeå lever idag män och kvinnor i ett utanförskap på grund av en sammansatt problematik av fysisk, psykisk, medicinsk, arbetsmarknadsmässig och social karaktär, där även diskriminering av alla de slag har betydelse. Deras behov av stöd tillgodoses inte idag för att de ska finna, få och behålla ett arbete. I projektet ska denna sammansatta problematik mötas med ett sammansatt stöd från socialtjänsten, VIVA resurs, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och hälso- och sjukvården i samlokaliserade lokaler. I rehabiliteringsprocessen kommer deltagaren ha stöd av en coach. Parallellt kommer det att finnas stöd av psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut samt fritidsaktiviteter och motion. Vi kommer även att erbjuda stöd till arbetsgivare och involvera deltagarens sociala nätverk i rehabiliteringen. I projektet ska vi även utveckla deltagande organisationers samverkan kring personer med en sammansatt problematik och föra över erfarenheter och arbetssätt till ordinarie verksamheter.

Bakgrund

Den 1 juli 2008 infördes nya regler i sjukförsäkringen som bland annat innebär att rätten till sjukpenning tidsbegränsas samt att tidsbegränsad sjukersättning avskaffas Detta innebär att ett stort antal individer redan har eller kommer att utförsäkras från sjukförsäkringen mellan 2010 och 2012. Många i den här gruppen har varit borta länge från arbetsmarknaden och har en sammansatt problematik av fysisk, psykisk, medicinsk, arbetsmarknadsmässig och social karaktär, där även diskriminering av alla de slag har betydelse. De kommer därför att behöva ett sammansatt stöd för att uppnå en arbetsförmåga, få och behålla ett arbete.

De sjukskrivna som saknar en sjukpenninggrundande inkomst får ingen sjukpenning. Ofta uppbär de istället försörjningsstöd från socialtjänsten. Regelförändringarna i sjukförsäkringen kommer att tvinga en del individer som tidigare uppburit ersättning från Försäkringskassan att söka försörjningsstöd. Antalet sjukskrivna med försörjningsstöd kan därför antas komma att öka. De sjukskrivna som inte får ersättning från Försäkringskassan är idag utestängda från Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens rehabiliteringsprojekt Förnyad arbetslivsinriktad rehabilitering, organisation och samordning (FAROS). Då alternativa rehabiliteringsprojekt saknas finns det små möjligheter att erbjuda dem en arbetslivsinriktad rehabilitering. Även många i den här gruppen har en sammansatt problematik och behöver därför ett sammansatt stöd för att uppnå en arbetsförmåga, få och behålla ett arbete.

I Umeå har Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Hälso- och sjukvården, Samordningsförbundet och socialtjänsten sedan 2006 samverkat i 17 projekt. Erfarenheterna från dessa har lärt oss hur sammansatt problematiken är för de individer som står längst från arbetsmarknaden, men även hur myndigheterna ska samverka för att hjälpa dem. Utifrån lärdomarna från tidigare projekt har nya startats. Dessa läroprocesser har fortgått i förstudien till denna ansökan.

I förstudien har vi:
- Gjort studiebesök och sammanställt erfarenheter från myndigheter, hälso- och sjukvården och samverkansprojekt i Umeå och på andra orter i Sverige.
- Genomfört målgruppskartläggningar av utförsäkrade och sjukskrivna med försörjningsstöd (0-klassade).
- Gjort en utvärdering av rehabiliteringsprojektet FAROS mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
- Genomfört gruppintervju av handläggare från de olika samverkansparterna.
- Genomfört gruppintervju av långtidssjukskrivna.
- Engagerat arbetsterapeutstudenter som i sitt examensarbete har intervjuat långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa.
- Engagerat en sociologstudent som skrivit en magisteruppsats om hur idrottsföreningar kan användas för arbetslivsinriktad rehabilitering och som arbetsgivare för funktionshindrade.
- Påbörjat diskussioner med företagsledare, SISU, Umeå fritid och Umeå föreningsråd för att hitta nya metoder för att skapa arbetsplatser och arenor för att erbjuda ett socialt sammanhang.
- Haft tre planeringsseminarier med chefer från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten, landstinget och Samordningsförbundet i Umeå.
- Studerat aktuell forskning som berör området och samarbetat med forskare vid Umeå Universitet.
- Haft utbildning i tillgänglighet och jämställdhet.

Förstudiens målgruppskartläggning, tidigare erfarenheter och forskning visar att det är individer med en sammansatt problematik som har svårast att uppnå en arbetsförmåga, få ett arbete och behålla arbetet. Utvärderingen av FAROS visade att vissa faktorer hade ett negativt samband med sannolikheten för deltagaren att få ett arbete eller gå vidare till studier. Det var faktorer så som att ha arbetat i tillverkningsindustrin eller i kommunal sektor, vara förälder med minderåriga barn - särskilt vara ensamstående förälder, ha smärta i rörelseapparaten - särskilt i kombination med psykisk ohälsa, varit utsatt för trauman i barndomen, social problematik, vara äldre än 59 år, ha låg motivation till arbete och att ha varit frånvarande från arbetsmarknaden i längre tid än tre år.

Det finns även dolda rehabiliteringshinder. Med det avses att rehabiliteringshindren ofta är okända för vården eller myndigheterna. Uppgifter från Kronofogden visade att många av deltagarna i FAROS hade skulder, vilket var en faktor som hade ett negativt samband med sannolikheten för deltagaren att få ett arbete eller gå vidare till studier.

Många rehabiliteringshinder kan även vara dolda för den sjukskrivne själv, han eller hon har inte identifierat sociala eller psykosociala faktorer som hinder. Projektet Gemensamma Taget – Vuxna (GT), som är ett av de 17 projekt som vi bedrivit i Umeå, arbetade med arbetssökande (ej sjukskrivna) som hade bedömts ha en ”diffus” problematik, det vill säga de hade dolda rehabiliteringshinder. I projektet identifierades problematiken som för många av deltagarna var en odiagnostiserad psykisk ohälsa, låg utbildningsnivå, olika former av missbruk så som drogmissbruk och dataspelmissbruk samt en ”psykosocial ryggsäck”. Den psykosociala ryggsäcken tar sig uttryck i en bristande självkänsla och svagt självförtroende som medför svårigheter i sociala kontakter, bristande rutiner och tillitsbrist. Många av deltagarna har saknat socialt nätverk i det verkliga livet och det nätverk som funnits har varit via datorn.

Utifrån aktuell forskning är det troligt att missbruk i olika former och våld i nära relationer är mer omfattande än vad som är känt för myndigheterna och sjukvården. De utgör därmed också dolda rehabiliteringshinder som är viktiga att identifiera.

En bakomliggande orsak till förändringarna i sjukförsäkringen är att arbetsoförmåga som beror på yrkeserfarenhet, bosättningsort, sociala faktorer eller utbildning, istället ska hanteras av andra myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, socialtjänsten eller utbildningsväsendet. Denna sektorisering har inneburit att desto mer sammansatt problematik en individ har, desto fler myndighetskontakter behöver individen ha, samtidigt som hans eller hennes förutsättningar ofta är sämre för att klara av att sköta dem. Hälso- och sjukvården och myndigheterna har olika kulturer, arbetssätt och administrativa hinder, men även olika mål med sina respektive insatser. Möjligheterna att samordna insatserna så att individen får den hjälp som han eller hon behöver är därför i praktiken ofta små. Särskilt svårt är det att få alla insatser att flyta på i rätt ordning utan onödiga dröjsmål. I stället hamnar många individer med en sammansatt problematik i en rundgång mellan de olika aktörerna.

Till Steget vidare ska vi rekrytera män och kvinnor i olika åldrar, med olika bakgrund och erfarenheter som kompletterar varandra för att få en optimal gruppsammansättning. De ska vara målfokuserade, kreativa och vilja utveckla projektet och finna nya arbetssätt. Det ska vara minst en medarbetare från samtliga samverkansparter. Detta för att det i projektet ska finnas kvalificerad kompetens om varje samverkansparts lagstiftning och för att kunna bedriva myndighetsutövning. Det ska även finnas ett personligt kontakt-nät hos varje samverkanspart för att kunna sprida information om Steget vidare. Rekrytering av medarbetare kommer att ske både externt och internt hos respektive samverkanspart genom ansökan eller intresseanmälan. Det är viktigt att alla medarbetare frivilligt har sökt sig till Steget vidare. Kunskap och erfarenhet om funktionshinder och tillgänglighet är meriterande för den personal som kommer att rekryteras.

Syfte

Projektet syftar till att möta behoven hos män och kvinnor med sammansatt problematik för att lyckas med sin arbetslivsinriktade rehabilitering. Denna rehabilitering syftar till att deltagarna bryter sitt utanförskap och får ett arbete, når egen försörjning och blir en deltagande part i samhället.

Projektet vill även utveckla samverkan mellan deltagande organisationer i deras arbete gällande arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med sammansatt problematik.

Målsättning

Deltagare
- Att minst hälften av deltagarna går vidare till arbete/studier.
- Att genom god tillgänglighet och jämställdhet öka deltagarnas upplevda egenmakt, hälsa och livskvalitet.
- Att identifiera och analysera deltagarnas eventuella dolda rehabiliteringshinder.
- Att deltagare som har andra behov än vad projektet kan tillhandahålla erbjuds relevant stöd t ex sysselsättning, vårdinsatser eller sjukersättning.

Deltagarnas sociala nätverk
- Att deltagarnas sociala nätverk involveras i rehabiliteringsprocessen så att deltagarna kan finna, få och behålla ett arbete.

Arbetsgivare
- Att arbetsgivare får stöd från projektet så att de kan möta behoven hos de projektdeltagare som arbetstränar, arbetsprövar, praktiserar och/eller arbetar hos dem.

Organisationer
- Att lärandet i projektet om jämställdhet, tillgänglighet, dolda rehabiliteringshinder, etnicitet, ålder, funktionshinder, trosuppfattning, kön samt sexuellt läggning förs över till ordinarie verksamheter.
- Att öka kunskapen och förståelsen om regelverken som styr respektive myndighet.
- Att nya metoder för samverkan med arbetsgivare tas fram och dessa ska passa målgruppen.
- Att stoppa rundgången mellan myndigheterna genom att upprätta stabila strukturer för samverkan kring målgruppen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet avser ha en hög generell nivå gällande tillgänglighet vilket har sin grund i en värdegrund där alla människor är lika värda. Varje person ska i projektet mötas med respekt och utifrån de olika förutsättningar som var och en har.

Arbetsgivare och de inblandade organisationerna kommer erbjudas utbildning och dialog i tillgänglighet. Vi kräver att de olika aktörerna som håller utbildning ska beakta tillgänglighetsperspektivet. För målgruppen kommer anpassningar att ske bl.a. via att gruppverksamheten sker både på hel- och deltid. Där behov finns så kommer även möjlighet finnas att gå basprogrammet individuellt. Deltagare i projektet ska ha möjlighet att välja, t.ex. om de vill gå på hel- eller deltid och göra skriftliga och/eller muntliga utvärderingar.

Vi vill informera om projektet på olika sätt, via broschyrer, hemsida och muntligt. Mottagare för informationen är deltagare, arbetsgivare, anhöriga och andra samverkansparter. Vår kommunikationsstrategi är viktig för att en röd tråd ska finnas och i den ska tillgänglighetsperspektivet inkluderas. Vi avser ha en beredskap att ta fram information som är anpassat utifrån målgruppens behov. Som exempel kan nämnas lättbegripligt språk och andra språk än svenska. Målet med informationen är att de som tar del av denna förstår den och inte bara får den. I samband med in-flödet i projektet kommer vi beakta tillgänglighetsperspektivet. För att nå personer med funktionshinder ska vi även informera om projektet inom handikapprörelsen.

När vi letar lokaler är ett krav att dessa ska vara fysiskt tillgängliga för personer med den problematiken. Det gäller dels var i Umeå lokalen ligger och hur lokalen ser ut på insidan. Inredningen av lokalen är också viktig för att personer i projektet ska känna sig välkomna och i hög grad trygga för att de sedan ska kunna genomgå rehabiliteringen. Det kan bl a röra sig om ljus- och ljudstörningar minimeras, parfymfria tvålar används på toaletterna, städningen är tillräcklig och lokalen ha god ventilation.

Jämställdhetsintegrering

Projektet har en bred samverkan som grund föra att driva jämställdhetsfrågan framåt. Samarbete har inletts med olika aktörer, t ex Centrum mot våld, som har kompetens att möta behoven hos personer som har någon form av våldsproblematik. I samverkan med arbetsgivare så avser projektet ta upp frågan och att jämställdheten utvecklas i samarbete med dem. Vi vill stimulera till att öka rörligheten på den könssegregerade arbetsmarknaden.

Vissa av aktiviteterna sammanfaller för båda könen, t ex studiebesök på både mans- och kvinnodominerade arbetsplatser. För andra aktiviteter är målet detsamma, t ex självförtroende, men hur man når dit kan skilja sig beroende på om man är man eller kvinna. När deltagarna har varit sjuka, arbetslösa eller haft försörjningsstöd så kan en obalans ha skett i familjen i fråga om makt, inflytande, ekonomi samt hem- och omsorgsarbetet. Projektet avser därför att erbjuda deltagarnas sociala nätverk och arbetsgivare dialog om jämställdhetsarbete och dess vinster. Uppföljning och utvärdering av projektet kommer att ske utifrån kön för att vi ska se att deltagarna får lika resurser som utgår från varje persons behov och inget annat. Vi avser använda ESF processtöd för utbildning.

I och med alla samverkande myndigheter deltar med personal så har vi möjlighet att påverka den egna organisationen/verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi kommer även att ha ett utbyte med ett projekt i Skottland för och med både deltagare och personal i projektet. Det är en del i ett annat transnationellt nätverk Women, enterprise, employment in local development network (WEED) där syftet är att öka kvinnors deltagande och entreprenörsskap på arbetsmarknaden.

Transnationellt samarbete

Projektet har idag etablerat en kontakt med Gill Scott, professor och ledande expert inom Women, Entreprise, employment and local development Network, (WEED) Skottland. Via henne har vi möjlighet till erfarenhets- och kunskapsutbyte med några olika verksamheter i Glasgow för både för deltagare, projektpersonal och styrgrupp. Under hösten kommer vi att ha ytterligare kontakt med henne och vi planerar ett möte i februari 2011 då hon är i Umeå på det tredje nätverksmötet inom WEED. Vi avser ta upp frågan om tillgänglighet med de parter i Skottland som vi avser ha utbyte med. Under projekttiden tänker vi resa en gång till Skottland och de kommer en gång att resa till oss i Umeå.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Umeå
  • Försäkringskassan Umeå
  • Samordningsförbundet Umeå
  • Socialförvaltning, Umeå Sociltjänst
  • VIVA Resurs

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Umeå
  • Ersboda Hälsocentral
  • Försäkringskassan Umeå
  • Psykiatriska kliniken
  • Samordningsförbundet Umeå
  • Socialförvaltning, Umeå Sociltjänst
  • VIVA Resurs

Kommun

  • Umeå