Logotyp på utskrifter

Sociala företag

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareCoompanion Västerbottens län ek för
KontaktpersonMarie Sandström-Öhberg
E-postmarie.s@coompanion.se
Telefonnummer090-17 81 98
Beviljat ESF-stöd225 000 kr
Total projektbudget300 000 kr
Projektperiod2008-05-16 till 2008-12-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Bryt utanförskapet är utgångspunkten för vår förprojekteringsansökan. Personer ska kunna vara en del arbetsmarknaden genom att tillåtas arbeta 100 % av just sin förmåga.

Sociala företag och socialt entreprenörskap utvecklas idag i hela världen för att skapa arbetstillfällen och för att tillfredsställa behov som varken marknaden eller offentlig sektor tillgodoser. Dessa företag producerar varor och tjänster men skiljer sig på andra sätt från företag som vi är vana att möta. Socialt företagande och entreprenörskap är ett sätt att skapa nya hållbara företag och utveckla affärsområden som ger nya arbetstillfällen och nya företag, samtidigt som nya grupper integreras på arbetsmarknaden. Eftersom de binder samman entreprenörskap, individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster inom olika sektorer har de också stor utvecklingspotential.

Det sociala företaget har som mål att tillgodose samhälleliga behov, samtidigt som de driver en affärsverksamhet. För att kunna göra detta har de sociala företagen alltid en relation till offentlig sektor – ekonomiskt och ibland verksamhetsmässigt.

I förprojekteringen vill vi betona det centrala med empowerment processen. Grunden för det sociala företagandet finns hos människor som vill lösa sina och samhällets problem genom att organisera egen verksamhet. En framgångsrik egenmaktsorganisation är inte bara ett ställe där enskilda individer tillkämpar sig nya färdigheter och ökar sin självkänsla. Det är också en organisation som kan bidra till att minska omvärldens förutfattade meningar om en specifik grupp.

Förprojekteringen ska kartlägga behov och förutsättningar för att starta och utveckla hållbara sociala företag i Umeåregionen för målgrupper som har svårigheter att får arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Beskrivningen av förutsättningarna ska kunna vara till nytta för hela länet.

Bakgrund

Bryt utanförskapet är utgångspunkten för vår förprojekteringsansökan. Personer ska kunna vara en del arbetsmarknaden genom att tillåtas arbeta 100 % av just sin förmåga. Huvudtanken med vår förprojektering är ett genomförandeprojekt där deltagarna ska få en ny chans på arbetsmarknaden. Det ska ske genom personlig utveckling, nya insikter och kunskaper kring entreprenörskap och socialt företagande där även inspiration av goda förbilder ges. Deltagarnas egenmakt står i fokus. Förprojekteringens uppgift är att kartlägga behov, idéer och förutsättningar för ett sådant genomförandeprojekt.

Coompanion ordinarie verksamhet handlar om rådgivning till grupper som vill starta kooperativa företag. I genomförandeprojektet kommer den stora insatsen att handla om att förbereda deltagarna för att kunna ta ställning till om man vill vara delägare eller anställd i ett socialt företag.

SOCIALA FÖRETAG SKAPAR ARBETE OCH MÄNSKLIG UTVECKLING
Sociala företag och socialt entreprenörskap utvecklas idag i hela världen för att skapa arbetstillfällen och för att tillfredsställa behov som varken marknaden eller offentlig sektor tillgodoser. Dessa företag producerar varor och tjänster men skiljer sig på andra sätt från företag som vi är vana att möta. Socialt företagande och entreprenörskap är ett sätt att skapa nya hållbara företag och utveckla affärsområden som ger nya arbetstillfällen, samtidigt som nya grupper integreras på arbetsmarknaden. Eftersom de binder samman entreprenörskap, individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster inom olika sektorer har de också stor utvecklingspotential.

Ungefär en miljon människor i arbetsför ålder står idag utanför den svenska arbetsmarknaden och lever på bidrag. Många kan och vill arbeta men vägen in på arbetsmarknaden är stängd oavsett hur konjunkturerna utvecklas och hur behovet av arbetskraft ser ut. Orsakerna till utanförskapet varierar. Ett funktionshinder som innebär att arbetsplatsen och uppgifterna måste anpassas kan vara ett praktiskt hinder. Men ofta handlar det om okunskap och rädsla för vad det innebär att anställa och arbeta tillsammans med människor med till exempel psykiska funktionshinder eller bristande kunskaper i svenska språket. För andra har en lång sjukskrivning eller oturen att bli arbetslös i fel yrke eller på fel ort skurit av kontakten med arbetsmarknaden.
De sociala företagen driver affärsverksamhet, de har en affärsidé, marknadsför och säljer sina tjänster och produkter, anställer och betalar skatt etcetera. De sociala företagen styrs demokratiskt och är ofta organiserade i kooperativa former.
Behovet av att ha kontroll över och kunna påverka det som händer en själv är allmänmänskligt. Ingen vill vara utelämnad till andras godtycke när det gäller det som är viktigt. Den enkla sanningen är grunden för egenmaktstänkandet – empowerment.
Egenmakt är en individuell process- både fysiskt och mentalt- som i etapper stärker den enskildes självkänsla och ger henne större möjligheter att själv ta ansvar för och kontrollen över beslut och händelser som är avgörande för hennes dagliga livssituation.
Frågan om egenmakt hänger intimt samman med den enskildes avsaknad eller tillgång på självkänsla, och därmed att själv både våga och kunna påverka vardagen. Med den insikten blir frågan om egenmakt grundläggande och vardaglig för alla människor och inte reducerad till relationer mellan utsatta människor och samhällets olika hjälp- och stödinsatser.

Några exempel där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum är Vägen Ut-kooperativen och Basta arbetskooperativ som driver boende, arbetsträning och produktion för och med personer som ska slussas tillbaka till samhället efter fängelsevistelser eller mångårigt missbruk. Medlemmarna och medarbetarna har själva liknande erfarenheter och kan därför erbjuda en unik kompetens. Sociala företag skapar arbete och mänsklig utveckling. ”Om ni frågar mig vad ett socialt företag är, skulle jag säga att det är en verksamhet där människor mår bra, känner att de tillhör samhället, gör saker, tjänar pengar och också känner sig mycket lyckliga och stolta över vad de gör. Detta är vad jag ser som kvalitet, inte i ekonomiska termer, men i form av självrespekt.” säger Katarina Garbi, Bell Café, Argostolis, Grekland
”Om ni frågar mig vad ett socialt företag är, skulle jag säga att det är en verksamhet där människor mår bra, känner att de tillhör samhället, gör saker, tjänar pengar och också känner sig mycket lyckliga och stolta över vad de gör. Detta är vad jag ser som kvalitet, inte i ekonomiska termer, men i form av självrespekt.” säger Katarina Garbi, Bell Café, Argostolis, Grekland
Andra exempel är de cirka 100 kooperativ som drivs för och av personer med arbetshinder på grund av psykisk ohälsa. Nya sammanhang skapas, nya varor och tjänster produceras. Kanske inte i samma takt som i andra företag, kanske med fler inblandade personer, men med hög kvalitet och till marknadsmässiga priser.
De sociala företagen organiseras oftast som ekonomiska eller ideella föreningar, men även aktiebolag och stiftelser förekommer. De verkar både på den privata och den offentliga marknaden genom att sälja produkter och/eller tjänster till privatpersoner, företag och offentlig sektor. Så långt är det inget som skiljer dem från vanliga företag. De har en affärsidé, de marknadsför och tjänar pengar på sin produktion av varor och tjänster, betalar skatt och arbetsgivaravgifter för sina anställda.

Grunden för utvecklingen är enskilda människor som ser ett behov hos sig själva eller andra som varken den offentliga sektorn eller näringslivet kan eller vill tillgodose. Det kan vara behov av arbete för den som står utanför arbetsmarknaden, bostäder i delar av kommunen som inte räcker till, vård för missbrukare som inte är tillfredsställande eller något annat. Drivkraften är människors upplevelse av brist och deras vilja att själva göra något åt situationen. Eftersom det finns flera grupper som lätt kommer vid sidan av huvudfåran i samhällsutvecklingen kommer särskild vikt att läggas vid att unga, kvinnor, invandrare och funktionshindrade (fysiskt, psykiskt eller socialt) fokuseras i arbetet på alla nivåer.
VAD SKILJER SOCIALA FÖRETAG FRÅN ANDRA FÖRETAG?
Det sociala företaget har som mål att tillgodose samhälleliga behov, samtidigt som de driver en affärsverksamhet. För att kunna göra detta har de sociala företagen alltid en relation till
offentlig sektor – ekonomiskt och ibland verksamhetsmässigt.

Den ekonomiska relationen kan bestå av verksamhetsbidrag, försäljning av tjänster och platser för rehabilitering eller arbetsträning, olika anställningsstöd eller andra bidrag till medarbetarnas försörjning. De sociala företagen har sinsemellan mycket olika förutsättningar för sitt företagande eftersom de erbjuder arbete till personer med mycket skiftande arbetskapacitet och möjlighet till utveckling. Men trots att de sociala företagen är beroende av ett samhälleligt stöd strävar alla efter att öka andelen affärsmässig finansiering av företaget. Affärsmässighet och ekonomisk effektivitet inom ramen för företagets tydliga sociala ändamål och medarbetarnas delaktighet är en förutsättning för långsiktig överlevnad och omvärldens erkännande.
Den ekonomiska relationen kan bestå av verksamhetsbidrag, försäljning av tjänster och platser för rehabilitering eller arbetsträning, olika anställningsstöd eller andra bidrag till medarbetarnas försörjning. De sociala företagen har sinsemellan mycket olika förutsättningar för sitt företagande eftersom de erbjuder arbete till personer med mycket skiftande arbetskapacitet och möjlighet till utveckling. Men trots att de sociala företagen är beroende av ett samhälleligt stöd strävar alla efter att öka andelen affärsmässig finansiering av företaget.
Texten rymdes ej, se bakgrund till projekt sid 4.
















Syfte

Förprojekteringens syfte är att kartlägga förutsättningarna för att starta och utveckla hållbara sociala företag i Umeåregionen för målgrupper som har svårigheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Beskrivningen av förutsättningarna ska kunna vara till nytta för hela länet.

Målsättning

Att ta fram en projektplan som underlag för en större satsning i Umeåregionen samt att samla ett partnerskap för att driva ett framtida projekt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Rutiner för hur tillgänglighetsperspektivet ska säkras kommer att tas fram under förprojekteringen.

Jämställdhetsintegrering

Inga uppgifter.

Transnationellt samarbete

Inga uppgifter.

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå