Logotyp på utskrifter

Sociala entreprenörshuset

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunledningskontoret
Kontaktpersonkenneth sundberg
E-postkenneth.sundberg@skelleftea.se
Telefonnummer0910 - 71 29 34
Beviljat ESF-stöd4 731 858 kr
Total projektbudget12 254 211 kr
Projektperiod2010-10-01 till 2012-12-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet Sociala entreprenörshuset ska skapa effektiva stödstrukturer för etablering och fortlevnad av socialt företagande. Stödstrukturen ska utgöra ett viktigt komplement till redan befintliga åtgärder i strävan att skapa tillväxt i regionen och ge möjlighet till arbete åt alla. I projektet vill vi kombinera utbildningsinsatser, rådgivande funktioner kring socialt företagande och lärande i praktiskt arbete i syfte att underlätta uppkomst och fortlevnad av sociala företag.

Bakgrund

Projektet Sociala entreprenörshuset ska skapa effektiva stödstrukturer för etablering och fortlevnad av socialt företagande. Stödstrukturen ska utgöra ett viktigt komplement till redan befintliga åtgärder i strävan att skapa tillväxt i regionen och ge möjlighet till arbete åt alla. I projektet vill vi kombinera utbildningsinsatser, rådgivande funktioner kring socialt företagande och lärande i praktiskt arbete i syfte att underlätta uppkomst och fortlevnad av sociala företag.

SLUTSATSER AV FÖRSTUDIEN
I korthet kan slutsatserna av förstudien sammanfattas:
- Stödstrukturen i Skellefteå blir unik, i förstudien har ingen verksamhet hittats som är uppbyggd och fungerar på samma sätt som projektet ska. Det finns andra former av stödfunktioner för socialt företagande inom EU som vi kan nyttja kunskap från.

- Projektet kommer att fylla ett verkligt behov i Skellefteå. Vi kommer att vända oss till framförallt nyanlända invandrare och nyligen långtidsjukskrivna som det idag finns liten förmåga att stödja till företagsamhet.

- Områden som deltagarna ska erbjudas kompetensutveckling inom är mobilisering och startförberedelser, affärsutveckling, samverkan offentlig sektor/sociala företag, ekonomi/finansiering, offentlig upphandling, uppföljning och redovisning av sociala mål och samhällsnytta samt marknadsföring.

- Det finns stort intresse för projektets innehåll och framtida resultat hos företrädare för den sociala ekonomin, företagarstödjande verksamheter och myndigheter.

- Projektet ska särskilt uppmärksamma utlandsföddas situation som företagare då sysselsättningsgraden är betydligt lägre än hos svenskfödda och att mer än varannan utlandsfödd företagare upplever att man nätt och jämt kan leva på verksamheten.

- Projektet ska särskilt uppmärksamma kvinnors möjligheter att starta och driva företag då endast 23 procent av Skellefteås så kallade företagsamma individer är kvinnor (klart lägre än riksgenomsnittet på 29 procent).

- Projektet ska särskilt uppmärksamma situationen för personer med funktionsnedsättningar då sysselsättningsgraden hos individer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga endast är 50 procent och hela 22 procent av gruppen de senaste fem åren upplevt sig ha blivit diskriminerade på grund av sin funktionsnedsättning.

För att kunna arbeta framgångsrikt med grupper som stått utanför arbetsmarknaden under längre tid krävs det att det finns arbetsplatser med behov av att anställa personal. I Skellefteå (precis som på många andra orter med stor industrisektor) har efterfrågan på arbetskraft minskat kraftigt och få branscher upplever att det finns en brist på kompetens. Sociala entreprenörshuset angriper därför problematiken genom att skapa stödstrukturer för uppkomsten av företag som leder till tillväxt och en större arbetsmarknad, särkskilt för dem som har svårast att få och behålla ett arbete.

ARBETSMODELL I SOCIALA ENTREPRENÖRSHUSET
Aktiviteterna i Sociala entreprenörshuset ska leda till att grupper som tidigare startat företag i begränsad omfattning ska kunna och våga ta steget till egenanställning. För att både kunna och våga starta företag behöver man sakkunskap, tro på sin affärsidé och inte minst ha en tro på sin egen förmåga. Under förstudien har vi undersökt hur man kan använda ”ikraftgörande” (eng. empowerment) som process för att stärka individens möjlighet att bli mer självständig, kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt eget liv. I korthet ser vi ikraftgörandet som den process som gör att man kan skaffa eller utnyttja de kunskaper, färdigheter och den inställning som behövs för att hantera en föränderlig värld med de förutsättningar man har. Ikraftgörandet utgör därför grunden för hur aktiviteterna i det Sociala entreprenörshuset sker och hur mötet mellan både personal och deltagare ska ske.

I sociala företag används på flera håll i landet ”företrädarskap” som sätt att utnyttja varandras styrkor i gruppen. Företrädarskap går i korthet ut på att en individ som klarar något som en annan inte kan företräder den som saknar den aktuella färdigheten eller kunskapen. Den person som blivit företrädd i ett visst sammanhang har andra färdigheter och kan i sin tur företräda andra i ett annat sammanhang. Arbetssättet ger dels en känsla av mening och ett erkännande för den som företräder och löser dessutom ett konkret problem för den som blir företrädd. I Sociala entreprenörshuset kommer vi att arbeta medvetet med att använda företrädarskap som modell i projektets aktiviteter. Målet är att projektpersonalen ska dra nytta av deltagarnas kunnande och inte göra sådant som deltagarna själva kan hjälpa varandra med. Att arbeta med företrädarskap är en viktig del i arbetet med ikraftgörandeprocessen.

För att accepteras som deltagare i Sociala entreprenörshuset krävs endast att man har en nyfikenhet för vad socialt företagande är och av egen vilja är med i projektet. De första veckorna av projektdeltagandet kommer därför att vara en orienteringsfas där man tillsammans med projektets personal stämmer av om fortsatt deltagande i projektet är rätt. Då vi i projektet har för avsikt att fånga upp och stärka individens och gruppens kreativitet, vilja och egna kraft skulle det vara olyckligt att det innehåll som finns i huset erbjuds i form av färdiga, sammansatta kurser som samtliga deltagare ska genomgå.

Vi vill istället att deltagaren på egen hand, i samråd med projektpersonalen, ska uppleva behov av och efterfråga träning eller information som är relevant för att kunna gå vidare till den roll personen ifråga ska ha inom företaget som ska startas (eller personen ska arbeta i om företaget redan är etablerat). Affärsidén, individens förkunskaper och förväntad kommande roll i företaget blir utgångspunkten för vilket kunskapsinnehåll som tillhandahålls i Sociala entreprenörshuset. För att möjliggöra en lärandemiljö där en så stor flexibilitet som möjligt kan erbjudas krävs förberedelser och beredskap hos den som ska ha förmåga att leverera träning eller information till deltagarna. Att ha förmåga att kommunicera innehåll handlar endast till en del om att ha kunskaper om ett ämne, det krävs också förståelse för att information måste anpassas utifrån mottagarens förutsättningar och att mottagaren kan ha särskilda behov som kräver anpassning för att projektet ska erbjuda god tillgänglighet för alla. För att ha möjlighet att erbjuda likvärdiga villkor att ta del av projektet krävs också att både personal och deltagare har kunskap om vad jämställdhet och mångfald innebär i relationen med andra individer, i grupper och i samhället i stort. Sociala entreprenörshuset vill ha en hög ambitionsnivå där vi medvetet arbetar för tillgänglighet och jämlika villkor mellan människor oavsett deltagarens kön, könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, ålder, trosuppfattning eller funktionsnedsättning.

Att uppnå en flexibel lärplattform som styrs av och passar alla deltagare är naturligtvis en stor utmaning som i flera avseenden kräver nya lösningar och kanske framförallt nya sätt att tänka kring hur kunskap bildas. Vi tror dock att det finns stora vinster med modellen då projektet syftar till att skapa förutsättningar för deltagarna att ta makten över sina egna liv, tro på sin egen förmåga och förstå att deras resurser behövs i regionen. I modern forskning om vuxnas lärande finns stöd för att vuxna behöver förstå meningen med varför man behöver lära sig något för att tillgodogöra sig information effektivt och skapa hållbar kunskap. Sättet att arbeta förändrar också maktförhållandet mellan deltagare och projektpersonal på ett spännande sätt, då deltagarna blir beställare istället för passiva mottagare. Att deltagarna själva styr och beställer innehållet utifrån vad man vill ha och upplever sig behöva ger en bättre grund för att ta steget till självständigt företagande. Utgångspunkten är att individen är expert på vad den själv behöver, naturligtvis med stöd och coachning av projektpersonalen när behovet finns.

Syfte

Projektets huvudsyfte är att skapa effektiva stödstrukturer som leder till att deltagare har förmåga att starta och driva livskraftiga sociala företag.

Delsyften i projektet är:
- Att deltagarna blir självförsöjande
- Att utveckla en effektiv lärplattform som befrämjar ikraftgörande av deltagarna.
- Att erbjuda ett kunskapsinnehåll som leder till att deltagarna har förmåga att starta och driva livskraftiga sociala företag.
- Att hitta effektiva samverkans- och samordningsmöjligheter som gör det möjligt för deltagarna att enklare kunna ta del av och tillgodogöra sig affärsrådgivning som redan erbjuds i samhället.
- Att deltagarnas kunskap om jämställdhet har stärkts.
- Att aktiviteterna i projektet är tillgängligt för alla deltagare på ett likvärdigt sätt.
- Att projektets aktiviteter håller så god kvalitet och leder till så goda resultat att verksamheten blir permanent.

Målsättning

MÅL - SJÄLVFÖRSÖRJANDE
Minst 60 % av deltagarna som fortsätter efter orienteringsfasen ska 90 dagar efter projektperioden vara självförsörjande genom företagande, anställning i annan verksamhet eller studier.
Minst 40 % av deltagarna som fortsätter efter orienteringsfasen ska 90 dagar efter projektperioden vara självförsörjande genom eget eller gemensam affärsdrivande verksamhet.

FÖRVÄNTAT RESULTAT
För deltagarna som uppnår målet att bli självförsörjande innebär förändringen stor skillnad både socialt och ekonomiskt. Genom att vara självförsörjande skapas bättre förutsättningar för att uppleva sig vara en del av samhället och att individens insatser spelar roll och skapar nytta för andra. Ett uppnått mål innebär också att samhällets kostnader minskar genom uteblivna behov av till exempel försörjningsstöd eller aktivitetsersättning. Ett uppnått resultat innebär också att tillväxt främjas genom ökad produktivitet i befintliga företag eller genom uppkomst av nya företag.
---
MÅL - IKRAFTGÖRANDE
Minst 80 % av projektdeltagare som fortsätter efter orienteringsfasen ska uppleva att deltagande i projektet har gett dem nya kunskaper om sig själv och sin förmåga som är värdefulla i framtiden.

FÖRVÄNTAT RESULTAT
Genom att stärka individens självförtroende och anpassningsförmåga till nya omständigheter skapas en grund för att deltagaren efter projektperioden lättare kan konkurrera om arbete, våga börja studera eller starta företag och uppnå minskad ohälsa. Om målet nås kan det leda till ett minskat behov av hälso- och sjukvård.
---
MÅL - KUNSKAP OM SOCIALT FÖRETAGANDE
Minst 80 % av projektdeltagare som fortsätter efter orienteringsfasen ska uppleva att de har en god kunskap om vad som krävs för att starta och driva ett socialt företag.

FÖRVÄNTAT RESULTAT
Det förväntade resultatet är att deltagarna genom sin insikt om socialt företagande kan se socialt företagande som en möjlighet för att bryta sitt utanförskap från arbetsmarknaden. I förlängningen kan medvetenheten hos deltagarna innebära att fler sociala företag kan startas i regionen vilket öppnar möjligheter till arbete för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i jämförelse med andra arbetslösa.
---
MÅL - EFFEKTIVA SAMVERKANS- OCH SAMORDNINGSMÖJLIGHETER
En process är utvecklad och dokumenterad om hur Sociala entreprenörshusets verksamhet på bästa sätt ska samverka med andra aktörer som erbjuder affärsrådgivning och hur man på ett kostnadseffektivt sätt ser till att erbjuda sådan typ av verksamhet som kompletterar redan befintliga stödresurser för företagande.

FÖRVÄNTAT RESULTAT
Genom att samordning och samverkan med annan affärsrådgivande verksamhet sker kommer deltagarna att kunna erbjudas ett stort utbud av service som ger dem bättre förutsättningar för att starta och driva företag. Samverkande aktör kommer att ha bättre möjligheter att erbjuda sin specialistkompetens och få stöd med insatser som de upplever sig ha liten beredskap att hantera. Genom samverkan och samordning kommer vi att säkerställa att tillgängliga ekonomiska resurser utnyttjas mer kostnadseffektivt än vad som annars skulle ha varit fallet. Efter projektet är avslutat finns en tydlig beskrivning av vad de olika verksamheterna tillför.
---
MÅL - JÄMSTÄLLDHET
Minst 80 % av projektdeltagare som fortsätter efter orienteringsfasen ska uppleva att de har bättre kunskap om jämställdhet än före projektet.

FÖRVÄNTAT RESULTAT
För projektdeltagarna innebär kunskap om jämställdhet att man dels kan se på sin egen situation och sitt eget handlande utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Genom ökad kunskap kan man också agera annorlunda och medvetet i mötet med andra människor eller till exempel en rekryteringssituation om man ska anställa personal eller ta in fler delägare/medlemmar till ett socialt företag.
---
MÅL - TILLGÄNGLIGHET
Minst 80 % av projektdeltagare som fortsätter efter orienteringsfasen ska uppleva att de har haft likvärdiga villkor som andra att ta del av de aktiviteter som erbjudits i projektet och att deras kunskap om tillgänglighet är bättre än före projektet.

FÖRVÄNTAD EFFEKT
För projektdeltagarna innebär ett uppnått mål att de har bättre kunskap om tillgänglighetsfrågor som de kan applicera på sin egen och andras situation i olika sammanhang. För projektägaren innebär resultatet att vi har lyckats bra eller mycket bra i vår strävan att göra projektet tillgängligt.
---
MÅL - PERMANENT VERKSAMHET
Beslut fattas om att Sociala entreprenörshusets verksamhet blir ordinarie verksamhet efter genomförandeprojektet.

FÖRVÄNTAD EFFEKT
Om målet uppnås innebär det att projektet varit lyckosamt i att skapa effektiva stödstrukturer som leder till att deltagare har förmåga att starta och driva livskraftiga sociala företag. För deltagare i projektet innebär det sannolikt att de har haft goda möjligheter att bli självförsörjande genom projektdeltagandet. För samhället innebär det att det finns ytterligare ett effektivt verktyg för att bekämpa utanförskap, att man minskar kostnader som utanförskapet medför och att sociala företag utgör eller förutses komma att utgöra en tillväxtfaktor i kommunen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet i projektet ska handla om delaktighet, att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättningar och ge förutsättningar för självständighet och självbestämmande för målgrupperna. För att öka egenmakten hos projektdeltagarna behövs ett tillgänglighetsperspektiv där generella lösningar ses som det primära. Det behövs en ökad medvetenhet för att skapa förståelse för varför de tillgänglighetsförbättrade åtgärderna ska genomföras. En viktig aspekt är att dessa behov kan se olika ut för kvinnor och män samt att många personer har flera funktionsnedsättningar vilket medför särskilda behov. För att kompetensen kring tillgänglighet ska kunna infinna sig i projektet krävs det att man framhåller betydelsen av tillgänglighetsarbetet. Projektorganisationens attityder är avgörande för hur tillgänglighetsarbetet lyckas. För den i ledningsposition är det av yttersta vikt att vara målinriktad, engagerad och tydlig. Ansvaret för tillgänglighetsperspektivet kommer att ligga på projektledaren. Projektledaren ser till att frågan om tillgänglighet är prioriterad genom hela projektet. För att göra projektet tillgängligt för alla är det viktigt att komma igång med tillgänglighetsarbetet så snabbt som möjligt. Förbättringsåtgärderna bör prioriteras i rätt ordning för att kunna vara behjälpliga för deltagarna i projektet. Projektledaren kommer att vara ansvarig för att följa upp rutiner och se till att aktiviteter som genomförs har en hög tillgänglighet. Projektledaren har ansvar för att planera och bevaka tillgänglig information, tillgängliga lokaler och verksamheten.

I genomförandeprojektet kommer processtödjarna i tillgänglighet att användas då behov finns. Processtödjarna kan bland annat utbilda personal och deltagare i tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga. Tillgängligheten ska arbetas systematiskt med redan från början. Man ska efter deltagarnas behov åtgärda de största bristerna först. Projektet kommer att ha kontakt med processtöd tillgänglighet för att få hjälp med att bygga ut systemet för att uppnå tillgänglighet för alla deltagare i projektet. För att kunna skapa full delaktighet och jämlikhet för alla i projektet krävs det att hinder ska identifieras och undanröjas. För att detta ska kunna efterlevas krävs en medvetenhet kring olika funktionsnedsättningar och hur dessa kan avhjälpas. Det är av största vikt att alla ska kunna delta på samma villkor. I ett projekt som det Sociala entreprenörshuset kommer deltagarna troligtvis inte alltid att vara desamma. Tillgänglighetsarbetet ska därför ständigt följas upp och det ska sättas nya mål för att alltid tillgodose dem som berörs av projektet. Det går alltid att förbättra tillgängligheten. Metoden är därför att ständigt inventera informationen, lokalerna och verksamheten. Vid återkommande tider ska tillgänglighetsarbetet i projektet följas upp, utvärderas och revideras.

I förprojekteringen sammanställdes tänkbara funktionsnedsättningar samt hur dessa ska avhjälpas i ett genomförandeprojekt. I förprojekteringen tog vi hjälp av Skellefteå kommuns enda sociala företag, Föreningarnas Hus, för att utröna de behov som personer med psykiska funktionsnedsättningar besitter. Föreningarnas Hus kommer att medverka vid genomförandeprojektet för att säkerställa tillgängligheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Enligt resultat som förprojekteringen visat måste projektet informera om tillgänglighet för att öka kompetensen inom detta område för alla i projektet.

FYSISK TILLGÄNGLIGHET
Lokalerna för det Sociala entreprenörshuset analyseras utifrån olika krav för att alla lokalmässigt ska kunna ta del av Sociala entreprenörshusets verksamheter. En del av den mängd faktorer som behöva tänkas över är dörrar, trösklar, trappor, toaletter, stolar och bord. Under genomförandeprojektet kommer det att prioriteras vilka utrymmen i lokalen som måste göras tillgängliga direkt. Entré, entréhall och toalett ska vara tillgängliga vid start. Sedan ska de rummen som används mest anpassas till exempel mötes- och föreläsningslokalerna. Detta kommer att ses över återkommande under projektperioden. Inventeringen ska utgå ifrån de behov som finns bland dem deltagare som för tillfället befinner sig i projektet. Men man måste även vara förseende om något måste planers för i framtiden. Processtöd tillgänglighet har ett inventeringsformulär man kan använda sig av. Inventeringen bör sammanfattas och presenteras så att den ligger till grund när det är tid för att diskutera prioriteringar.

TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
Det Sociala entreprenörshusets verksamhet ska stå för mångfald vilket innebär att de som jobbar i projektet ska vara av olika karaktär vilket gör att deltagarna troligtvis kommer att kunna lära sig av varandra. Handledare och deltagare kommer att behöva lära om förhållningssätt och bemötande av olika typer av individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Detta för att samtliga i projektet ska känna sig trygga och avspända inför möten med marginaliserade individer. Projektverksamheten ska tänka på att inte utsätta gruppen för fokusering mot sin vilja (i likhet med att alla ska presentera sig och säga olika saker om sig själv), alla måste känna trygghet i att inte bli utsatt. I linje med detta ska information sändas ut i god tid så att personer hinner ställa om sig till förändring. I Sociala Entreprenörshuset ska det förekomma flexibla utbildningsmoduler med endast korta pass när det kommer till möten, ”utbildningar”, föreläsningar osv. för att vara anpassade till alla målgrupper. Rutinmässigt och ständigt återkommande tillgänglighetsfrågor gällande tillgänglig verksamhet kommer att följas upp av projektledaren. Det ska finnas rutiner för inköp och upphandling för att inhandla tillgängliga varor, produkter och tjänster (såsom utvärdering) där projektet kommer kräva ett tillgänglighetsperspektiv. Projektet budgeterar även för att under projektperioden kunna utföra tillgänglighetsutredningar för deltagarna.

TILLGÄNGLIG INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Eftersom ambitionen är att olika marginaliserade grupper ska kunna ta del av det Sociala entreprenörshuset måste information och kommunikation kunna förstås av alla. Projektledaren ska se till att information ständigt är tillgänglig för alla. Information och kommunikation ska ständigt ses över för att säkerställa att språk, layout och webbplatser har alternativa utformningar som gör att informationen är tillgänglig för alla. Efter inventeringen av hur information och kommunikation ser ut bör resultaten analyseras och åtgärderna prioriteras utifrån vilka som är mest aktuella. Man måste se till vilka informationskanaler som är lämpligast för verksamheten. Det ska finnas tydliga tidpunkter för uppföljning, utvärdering och revidering av information där hänsyn ska tas till att teknik och produkter ständigt utvecklas. Sociala entreprenörshuset ska använda sig av ett lättläst språk med tydlig information vilket framkom som ett behov i samband med förprojekteringen. Det finns ansvariga personer i Skellefteå kommun som snabbt kan ta fram information i alternativa format. Under förprojekteringen kontaktades handikappkonsulenten vid Skellefteå kommun som kommer att vara projektet behjälpligt vid genomförandet. Skellefteå kommuns handikappråd ser till så att viktiga frågor lätt kan spridas och snabbt få gensvar. Infomix anpassar kommunens information och nyheter så många fler kan ta del av den och kommunens Medborgarservice arbetar kontinuerligt med att förbättra tillgängligheten för medborgarna. Det kommer att ske en samverkan med kommunens handikappråd som består av nästan 30 handikappföreningar vilket innebär att projektet har en beredskap för att åtgärda hinder som kan uppkomma. Skellefteå kommun arbetar aktivt och målmedvetet med informations- och utbildningsinsatser för att öka medvetenheten och därmed undanröja alla hinder för full delaktighet.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering är ett arbete som kräver investeringar vilket vi kommer att göra i Sociala entreprenörshuset genom att till exempel budgetera för jämställdhetsutbildningar. Projektet kommer att förhålla sig till jämställdhetsplaner från respektive samverkanspart men under projektperioden kommer vi att utveckla en egen metod för att säkerställa jämställdhetsintegreringen i projektverksamheten.
Jämställdhet kommer att vara en självklar del i det informationspaket som kommer att erbjudas deltagare i Sociala entreprenörshusets. Jämställdhet och tillgänglighet kommer till skillnad från övrigt innehåll inte vara valbara utan någonting som varje deltagare behöver närvara på. Projektet ska se till att säkerställa så att inga föreläsningar eller utbildningsmoduler är könssegregerade utan är öppna för den som vill. Detta innebär att deltagarna inte ska bli bemötta utifrån olika krav och förväntningar kopplade till stereotypa bilder av könen. Utan människor av båda könen ska erbjudas alla kompetensutvecklingsmoduler i projektet. Projektet kommer inte direkt att beröra hemförhållanden och hur deltagarna fördelar hemarbetet mellan sig vilket kan ses som en svaghet, men indirekt ska projektet skapa förutsättningar för deltagarna genom ökad medvetenhet även ska kunna förändra sig i hemmet likväl som i arbetet när det kommer till fördelning av arbetsuppgifter. En stor möjlighet är att kvinnor och män blir medvetna om hur makt och inflytande påverkar jämställdhet vilket kan resultera i att de kommer att reflektera över sina vardagliga situationer. Projektet ska bidra till att påverka projektdeltagarna, projektorganisationen och samverkansparterna i mötet med projektet.
För att kunna ha ett jämställdhetsperspektiv på projektet krävs det att man arbetar med frågorna från början. På det sättet kan det genomsyra hela processen och förhoppningsvis fortsätta löpa i en ordinarie verksamhet. Frågor om jämställdhetsintegrering ska sätta sin prägel på alla delar i projektets genomförande. Inte enbart andelen kvinnor och män bör tas i beaktande, utan även kvalitativa aspekterna av jämställdhet ska vägas in i genomförandets alla delar ska bidra till att kvinnor och män kan delta på jämlika villkor och problematisera attityder och föreställningar om kvinnligt och manligt. En utgångspunkt i projektet är att lärande sker hela tiden i samvaron med andra och det är därför viktigt att kunna synliggöra lärandet oavsett hur det uppstår. Projektet ska syfta till att ge förutsättningar för individen att se nya möjligheter och dessutom få gångbara färdigheter i jämställdhetsintegrering på både kort och lång sikt.

För att levandegöra jämställdhetsdiskussioner och vara ett led i ikraftgörande och företrädarskap kommer deltagarna kontinuerlig få utgå från sin egen situation och sina egna livserfarenheter för att åsiktsutbytena ska bli så begripliga som möjligt för deltagarna. Vi kommer även att genomföra workshops tillsammans med operativ personal i projektet för menings- och kunskapsutbyte. Detta kommer sedan att spridas till styrgruppen som består av beslutsfattare. Styrgruppen är viktiga för att bryta mönster och medvetandegöra projektets jämställdhetssträvanden. Styrgruppens roll är att stödja, följa upp och tillse att kunskapen om jämställdhets utvecklas hos alla parter. Detta innebär att vi måste reflekterar över hur vi själva förhåller oss i fråga om bemötande, resursfördelning och genusstereotypa värderingar.

För att säkerställa att alla samverkande och deltagande aktörer i projektet känner till jämställdhetsperspektivet kommer projektledaren att ha ansvar för att säkerställa jämställdhetsintegreringen i projektet från planeringen till utförande. Flera studier visar på att det för att lyckas med jämställdhetsarbete krävs att det genomsyrar hela verksamheten och kommer från ledningen. Genom att delegera denna uppgift till projektledaren säkerställs kompetensen kring jämställdhetsintegreringen. Såväl ledning som personal behöver kunskaper om genusteori och regeringens mål med jämställdhetspolitiken. Kunskap är en förutsättning för att förstå och använda underlagen och analyserna rätt. Samtliga i projektorganisationen och styrgruppen ska ha tagit del av processtödjarnas utbildning i jämställdhet. Projektet kommer att använda sig av externa utvärderare som ansvara för att följa upp utvecklingen för kvinnor respektive män gällande deras möjligheter att förändra sin position på arbetsplatsen liksom i samhället. Vi kommer att kräva att utvärderaren har kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering, vi kommer vilja ha referenser och vilka metoder de har tänkt använda sig av för att utvärdera jämställdhetsintegrering. De externa utvärderarna kommer även att ansvara för att projektet följer sin jämställdhetsplan. Delresultaten från utvärderaren ska bearbetas direkt för att kunna vidta nödvändiga åtgärder omedelbart. Eventuella förändringar under projektet ska genomgå en riskanalys ur ett jämställdhetsperspektiv för att förhindra konsekvenser som inte är jämställda. Vi ska således genomföra konkret förverkligande av jämställdhet i alla åtgärder. Genom att alltid tänka i jämställdhetsperspektiv kommer projektet lättare och snabbare att identifiera aktörer och intressenter som har kompetens och befogenhet att ändra missförhållanden som existerar mellan kvinnor och män. Projektet kan snabbare se och föreslå åtgärder som behöver göras genom en jämställdhetsmedvetenhet. Detta är en stor möjlighet som gäller för alla i projektet, projektdeltagarna, projektorganisationen, styrgruppen samt de samverkande aktörerna.

Projektorganisationen kommer att individbasera statistiken och den ekonomi som relaterar till individer genom att redovisa detta könsuppdelat. Projektorganisationen kommer ständigt att utvärdera hur många kvinnor respektive män som deltar i projektet samt hur könsfördelningen ser ut mellan de olika aktiviteterna. Kvinnor och män ska ha lika tillgång till de resurser och aktiviteter som genomförs i projektet. De ska erhålla samma stöd när de utvecklar sina idéer om deras fortsatta utveckling. När det gäller ekonomiska utgifter i projektet ska projektorganisationen ansvara för att kostnader fördelas lika mellan kvinnliga och manliga deltagare. Projektet ska ge alla individer likadana förutsättningar till utbildning och företagande som kan leda till arbete oavsett om de är kvinnor eller män. Jämställdhetsaspekten ska uppmärksammas kontinuerligt på alla nivåer genom gemensam workshops och seminarier. Vi budgeterar för föreläsningar i jämställdhet så att vi kan genomföra olika resor till evenemang och seminarier. Utvecklingsmöjligheterna och arbetsförhållandena lämpa sig för alla, oavsett kön, etnisk tillhörlighet eller annan trosuppfattning. Alla projektdeltagare ska erhålla samma möjligheter till kompetensutveckling utifrån deltagarnas behov.

Inflödet av deltagarna ska utgå från ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv vilket innebär att den ska ge lika möjlighet till alla. Projektet ska eftersträva en jämn könsfördelning både bland projektpersonalen och bland projektdeltagarna. Kompetenser och kunskaper ska vara överordnande subjektiva värderingar. Det ska säkerställas att nyra projektdeltagare informeras om riktlinjerna kring jämställdhet och mångfald i projektet. Kvinnors frisk- och sjukfrånvaro ska särskilt uppmärksammas i projektet. Sjukfrånvaron ska analyseras könsuppdelat för att kunna identifiera och åtgärda omständigheter som möjligtvis påverkar projektdeltagarnas frisknärvaro respektive sjukfrånvaro. Material som skapas i projektet ska vara könsneutralt. Projektet kan dock inte ansvara för att all information som används kommer att vara könsneutral däremot kan projektet uppmärksamma problematiken och återkoppla till ansvarig organisation. Den vägledning som projektdeltagarna erhåller inom projektet ska visa på alternativa yrkesmöjligheter och framtidsmöjligheter som en motvikt till traditionellt könsbundna yrkes- eller utbildningsval.

Transnationellt samarbete

Som ett resultat av förprojekteringen har det framkommit att inslag av transnationella aktivteter skulle tillföra ett stort mervärde i projektet. Den affärsdrivande sociala ekonomin i övriga Europa är långt mer utvecklad än vad den är i Sverige. På många håll i Europa har man byggt upp stödstrukturer för och erfarenheter kring socialt företagande som projektet skulle ha stor nytta av att få ta del av. Det skulle generera nya kunskaper, nya influenser samt bidra till att skapa ett ökat engagemang. Bland potentiella partners att utveckla kontakt med på området hör Brighton i Storbritannien som har längre erfarenhet av arbete med stödstrukturer för socialt företagande. Lämpliga aktiviteter ses som studiebesök eller/och besök av den andra parten samt nätverksuppbyggande för löpande erfarenhetsutbyte. I de planerade transnationella aktiviteterna ska såväl ett urval av personer från projektpersonal, styrgrupp samt deltagarna ingå.

Formerna och den slutliga destinationen för erfarenhetsutbytet avses planeras tillsammans med en extern koordinator för transnationella aktiviteter inom EU. Genom noggrant förberedelsearbete, stöd på plats samt efterföljande uppföljningsarbete säkerställer och maximerar därmed projektet nyttan av utbytet och ger en grund för implementering av goda erfarenheter.

Medfinansiärer

  • Kommunledningskontoret

Samarbetspartners

  • Arbetsmarknadsenheten
  • Föreningarnas hus i Skellefteå
  • Innovation Västerbotten
  • Solkraft Skellefteå kommun Enheten för Försörjningsstöd
  • Sunderby folkhögskola
  • Tillväxt Skellefteå

Kommun

  • Skellefteå