Logotyp på utskrifter

SamSpan

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
Projektägaresaknas
KontaktpersonGudrun Svedberg
E-postgudrun.svedberg@educ.umu.se
Telefonnummer0914 29200
Beviljat ESF-stöd2 239 636 kr
Total projektbudget2 239 636 kr
Projektperiod2009-01-12 till 2011-01-12
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Syftet är att genom kompetensutveckling stödja målgrupperna vägledare/rådgivare, lärarutbildare, handledare på företag och kontaktlärare i deras möte med unga. Fokus riktas mot omvärlds- och förändringsspaning, likabehandling, företagsamma förhållningssätt, nätverk samt samverkan skola-företag.

Bakgrund

SamSpan, ett kompetensutvecklingsprojekt med fokus på samverkan över professionsgränser, med omvärldsspaning och för att stödja unga.

BAKGRUNDEN till denna ansökan utgörs av förändrade förutsättningar för unga på väg in på arbetsmarknaden, redan anställda som upplever nya eller ändrade krav och behov av nya kompetenser i sin profession samt insikten om att ett företagsamt förhållningssätt är en nyckelkompetens för individen, det senare i enlighet med Lissabonstrategin. Förfrågningar har inkommit till Forskningscentrum Företagsamt Lärande, Umeå universitet, och kompetensutvecklingsbehov påtalats från flera yrkesgrupper. Härigenom har ett antal strategiska målgrupper identifierats, som ställs inför nya krav i sin profession och som har särskilda nyckelpositioner i mötet med unga. Förprojekteringen har utgått från antaganden om att dessa målgrupper, genom riktad kompetensutveckling och nya nätverk, på ett bättre sätt kan påverka och förändra begränsande strukturer och bemöta och stödja unga i deras utveckling och livsval. Ett annat antagande har varit att samordningsvinster erhålls om förprojektering och genomförandeprojekt inte enbart genomförs inom de arbetsplatser eller kommuner som inledningsvis ställt frågan till forskningscentret utan vidgas till en angelägenhet för dessa målgrupper på länsnivå. På så vis skapas förutsättningar för större nätverk och erfarenhetsutbyte.

KARTLÄGGNINGEN har identifierat fyra kompetensutvecklingsområden som är centrala för målgrupperna: omvärlds- och förändringsspaning, likabehandling, företagsamma förhållningssätt och nätverk. Nedan följer en mkt kort sammanfattning och slutsatser frånkartläggningen, för utförligare redovisning, se http://www.svshv.umu.se/forskning/project/foretag/Kompetenskarta%20f%F6r%20Entrepren%F6rskap.doc

DELSTUDIE 1, College- och lärlingshandledare/kontaktlärare i samverkan
Målgrupp: företagens handledare för gymnasieungdomar inom de nya college- och lärlingsutbildningarnas arbetsplatsförlagda delar samt gymnasielärare som sköter kontakten mellan skola och arbetsplats. Problembild: Det utökade behovet av samarbete, i och med att utbildning alltmer ses som en gemensam angelägenhet för skola och arbetsliv, ställer nya krav på målgrupperna. Kartläggningen visar att ett fåtal (3) av handledarna gått någon form av handledarutbildning och ingen av lärarna har fått någon kompetensutveckling när det gäller samverkan skola arbetsliv. Behov: Företagens handledare uppger framförallt att de är i behov av kompetensutveckling när det gäller kontakten med unga, att leda samtal/handleda och lärarna efterfrågar bland annat arbetsplatspraktik. Samtliga,16 st, är intresserade av kompetensutveckling. (Vid kartläggningens genomförande var inte organisationen kring dessa nya utbildningar helt klar i kommunerna, vilket gör att flera lärare/handledare kan tillkomma).

DELSTUDIE 2, Ungdomscertifiering av arbetsplatser
Målgrupp: arbetsgivare/personalansvariga på företag. Eftersom det befintliga nätverket för att nå denna grupp inte fungerat och endast 7 företag medverkat i kartläggningen innefattar ansökan om ett genomförandeprojekt inte ungdomscertifiering av företag, trots intresse bland de få medverkande.

DELSTUDIE 3, Entreprenörslotsar i samverkan. Målgruppen är studie och yrkesvägledare (i grund och gymnasieskola, särskola samt vux/KY) och rådgivare (handläggare på Arbetsförmedling, rådgivare på bank samt nyföretagarcentrum och/eller näringslivscentrum i länets kommuner t.ex ALMI, NUAB, Coompanion, Innovation Västerbotten, kommunens näringslivsenhet).
Problembild: 76 % av SYV uppger att vägledningens komplexitet förändrats under senare år. Detta anses bero på att omvärlden blivit mera komplex, den snabba tekniska utvecklingen, nya samhällsmönster, det mångkulturella samhället, ungas rörlighet och nya yrken. På frågan om vad som utgör den största utmaningen när det gäller att ge jämlik vägledning nämns framförallt den egna kunskapen och förmågan att se ur olika perspektiv. Följande svar är representativt när det gäller utmaningar:
- Den egna (vägledarens) medvetenheten om det ojämlika samhälle vi lever i. Den egna (vägledarens) viljan att jobba för en förändring.

Även rådgivarna uppger att de ungas frågeställningar när det gäller yrkesval och framtidsplaner förändrats. Rådgivarna ger två bilder av de ungdomar som de möter. Enligt den ena bilden vill de unga utveckla sig själva och värdesätter sin tid på ett annat sätt än tidigare. Identiteten är inte liktydigt med yrkesrollen. Citat: - Ungdomars behov av lek sträcker sig längre fram i livet, dataspelande, snowboard o.s.v. kan styra deras liv fram till 26, istället för ungdomar som gick ut gymnasiet för 10 år sedan, de var mer universitetsinriktade. Fler och fler är intresserade av att starta företag, och detta görs numera gärna tillsammans. Företagsidéerna kan bygga på värderingar om demokrati, hållbarhet och socialt ansvarstagande. Andra beskriver skillnader som tex. att unga ser mera möjligheter, vågar mer och att affärsidéerna är av en annan art. Citat: -Man kan inte värdera på samma sätt då de ser värden jag knappt förstått. Man måste se ett värde i affärsutveckling inom områden man inte kan som sexleksaker, spel, fantasy.
Den andra bilden beskriver att osäkerheten är större. Flera rådgivare beskriver problem när det gäller jämlik rådgivning.
Fungerande nätverk anses ha betydelse för det stöd unga kan få i sina livsval, (R 81%, SYV 80%) men endast 15 % av studie- och yrkesvägledarna uppger att fungerande nätverk finns etablerade i den egna kommunen.

Behov: Kartläggningen visar på kompetensutvecklngsbehov inom omvärlds- och förändringsspaning (R 92%, SYV 69%), likabehandling och jämlik vägledning/rådgivning (R 70%, SYV 96%), nätverk (R 87%, SYV 98%), stödja ungas inre företagsamhet (R 50%, SYV 88%). 50 st har anmält sitt intresse för kompetensutveckling. När det gäller studie och yrkesvägledare har ett representativt antal, 60st av länets totalt drygt 100 st, tillfrågats vilket ger anledning att tro att ytterligare studie- och yrkesvägledare kan tillkomma.

DELSTUDIE 4, Företagsamt lärande i lärarutbildningen. Enkäten Kompetenskarta För Entreprenörskap U, har gått ut till 30 lektorer och adjunkter på lärarutbildningen och studie- och yrkesvägledarutbildningen vid lärarutbildningsfakulteten,Umeå universitet och besvarats av 17 st.

Problem: 41 % av de lärarutbildare som besvarat enkäten uppger att frågor om kön, klass, etnicitet och funktionshinder tas upp i ringa omfattning. På frågan -Uppnår studenterna i dina kurser generellt de kursmål som behandlar diskrimineringsgrunderna? svarar 53% att studenterna klarar målen i viss mån, 41% uppger att de uppnår kursmålen och 6% svara nej på frågan. 53 % uppger att de inte känner till företeelsen Företagsamt lärande.

Behov: 41% är intresserade av fortbildning om kön och klass, 59% vill ha fortbildning i frågor om etnicitet och 29% när det gäller funktionshinder. Under området Företagsamt lärande/entreprenörskap visar kartläggningen att 35 % vill gå en kurs i företagsamt lärande, 18% vill gå en fortbildningsdag och 12% önskar mera information. Av enkätsvaren generellt framgår även att utvecklade nätverk är viktigt för lärarutbildningen. 15 har anmält sitt intresse för kompetensutveckling. Även här har en representativ del av lärarutbildarna tillfrågats vilket ger anledning att tro att ytterligare kommer att vilja anmäla sig.

KONKLUSION
Enligt kartläggningen finns det bland målgrupperna ett uttalat behov och intresse för kompetenshöjande aktiviteter och utbildningar när det gäller omvärlds- och förändringsspaning, likabehandling, företagsamma förhållningssätt och nätverk. Till nätverk räknas även insatser som stödjer och utvecklar samarbetet mellan skola och arbetsliv/företag. 80 personer uppger att de är intresserade av kompetensutveckling. Upplägget för att möta målgruppernas behov beskrivs pga utrymmesbrist under rubriken Syfte.

Syfte

Slutsatser från förprojekteringen
Vi lever i en föränderlig tid som ställer förändrade och nya krav på olika professioner, inte minst gäller detta dem som i sitt arbete möter den unga generationen. Kunskaper om omvärldsförändringar, breda nätverk och kunskaper för att möta heterogeniteten hos mottagarna/de unga krävs. Även ungdomar behöver andra kompetenser och andra former av stöd än tidigare. I förprojekteringen har fokus riktats mot nyckelgrupper, dvs. anställda som möter, vägleder, handleder, undervisar och ger rådgivning till andra, framförallt till unga. Förprojekteringens resultat visar på såväl likheter som skillnader i kompetensutvecklingsbehov, likheter när det gäller vilka områden som målgrupperna uppger kompetensutvecklingsbehov inom och skillnader när det gäller prioriteringsgrad mellan dessa. Kartläggningen visar att 80 personer är intresserade av kompetensutveckling för att i sin profession kunna möta de arbetsuppgifter och förväntningar som finns. Kartläggningen visar även att behoven finns inom fyra kompetensutvecklingsområden.

Genomförandeprojektets övergripande syfte är att genom olika former av kompetensutveckling stödja och skapa samverkan mellan att antal målgrupper, inom myndigheter, organisationer, företag och utbildningsanordnare, med den gemensamma nämnaren att de i sin profession ställs inför nya och förändrade uppgifter i mötet med länets unga. Fokus riktas mot följande kompetensutvecklingsområden: omvärlds- och förändringsspaning, likabehandling, företagsamma förhållningssätt och nätverk. Genom projektet förväntas dessa målgrupper kunna erbjuda sina avnämare ett än mera medvetet och professionellt, bemötande, undervisande, rådgivande, handledande eller vägledande. Dessutom förväntas projektet resultera i nya kunskaper om kompetensutvecklingsformer för blandade målgrupper.

Upplägg (se även bilaga 1): Under genomförandeprojektet genomförs en processinriktad tvåårig kompetensutveckling för ca 80 personer. Under denna period erbjuds deltagarna kontinuerliga spridningsföreläsningar/seminarier samt en intensifierad kompetensutvecklingsetapp. Kompetensutvecklingsetapperna återkommer 4 ggr under projektperioden och deltagarna kan välja när i tid de vill genomföra denna. Idealt omfattande varje etapp ca 20 personer och heterogenitet när det gäller yrken eftersträvas. Varje etapp pågår under ca 1 termin, innefattar 5 sammankomster, distanskommunikation via FirstClass samt avslutas med en studieresa.
Under sammankomsterna varvas föreläsningar, gruppövningar, erfarenhetsutbyte, nätverksbyggande, mm. Studieresorna har flera syften, förutom att gruppen lär känna varandra kan nya nätverk skapas och perspektiv vidgas genom de kunskaper och arbetssätt som finns i våra nordiska grannländer (se även under rubriken samverkan). Kompetensutvecklingsetapperna är överlappande och tillåter därigenom erfarenhetsutbyte mellan grupperna. Vid spridningsföreläsningarrna erbjuder deltagarna några medarbetare/ledning att delta, för att stimulera spridning inom den egna verksamheten. Efter genomförd etapp inbjuds deltagarna till uppföljningstillfällen fram till projektets slut. Under den sista kompetensutvecklingsetappen anordnas en större konferens med inbjudna från de nordiska länderna (nätverk från studieresor) i vilken forskning och praktik möts. Deltagarna i kompetensutvecklingsetapperna medverkar i workshops.

Ett delsyfte är även att genom följandeforskning utveckla kunskaper om processer av kompetenshöjande insatser och nätverksbyggande inom/mellan dessa målgrupper samt sprida detta, dels inom målgrupperna själva, dels till dessa professioner utanför länets gränser, beslutsfattare och forskarsamhället.

Målsättning

Mätbara projektmål är att:
- minst 80 rådgivare, vägledare, lärarutbildare, handledare, kontaktlärare har erhållit kompetensutveckling
- 4 professionsövergripande nätverk har utvecklats
- ett nätverk med fokus på entreprenörskap/företagsamt lärande har utvecklats mellan lärarutbildare från flera universitet, nationellt och internationellt
- varje målgrupp har genomfört en studieresa
- 1 större konferens, ca 100 deltagande, har genomförts
- projektet har studerats genom följandeforskning och resultat presenerats/spridits på konferenser, i artikel och genom informationsmaterial

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Den viktigaste insatsen vid ett genomförandeprojekt är att sprida kunskaper om tillgänglighet för personer med funktionshinder, så att samtliga deltagare kan reflektera över tillgängligheten i sina respektive verksamheter. I kartläggningen har intresset varit svalt för tillgänglighetsperspektivet, vilket säger något om frågan och gör den viktiga att föra upp på dagordningen. Genom ett samarbete med organisationer och förbund för funktionshindrade kan dessa frågor få en förankring inte enbart i teori utan även praktik. Förutom detta kommer även realiserandet av ett genomförandeprojekt att tillrättaläggas med hänsyn till deltagare med funktionshinder kan delta på lika villkor som andrafunktionshinder och behov, exempelvis när det gäller lokaler, ljudslingor mm.

Jämställdhetsintegrering

Kartläggningen visar dels på behovet av ökade kunskaper när det gäller jämställdhet bland flera målgrupper, dels på ett intresse för kompetensutveckling inom dessa frågor.
När det gäller rådgivare synliggör förprojekteringen en paradox, vilken antagligen inte är unik för just denna målgrupp, nämligen att de som uppger att det inte finns några svårigheter att ge jämlik rådgivning troligtvis har de största behoven av kompetensutveckling. Några rådgivare beskriver att de känner till kvinnor som väljer att inte vända sig till vissa rådgivare på grund av hur de blivit bemötta och berättar om kollegor vars attityder inte är könsneutrala. Det krävs kunskaper och självreflektion för att bli medveten om det egna förhållningssättet och den jämställdhetsproblematik som såväl forskning som denna förprojektering ger belägg för. En viktig slutsats av detta är att genom samarbete med ledning/arbetsgivare verka för att även de som visar svalt intresse för jämställdhetsfrågor erhåller ökade kunskaper. De kompetensutvecklingssatsningar som ingår i genomförandeprojektet kommer samtliga att genomsyras av jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv. Även de öppna föreläsningar som riktas till hela arbetsplatser kommer att innnefatta jämställdhetstema för att på så sätt stimulera diskussionen. Vid umeå universitet finn centrum för genusforskning som kan bidra med sina kunskaper i detta arbete.

Transnationellt samarbete

Ingen transnationell verksamhet i den betydelse som avses inom socialfonden. Däremot, inom lärarutbildning bildas ett nordiskt nätverk för lärarutbildare och forskare vars tema är entreprenöriellt lärande i lärarutbildning och skola. Även inom de övriga målgrupperna söks utbyte med motsvarande professioner i de nordiska länderna. Studieresor är ett stöd för detta. Den konferens som avslutningsvis genomförs inbjuder deltagare från de nordiska länderna. Syftet med detta utbyte är att målgrupperna kan vidga perspektivet på det egna arbetet och lära av andra.

Kommun

  • Bjurholm
  • Dorotea
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele