Logotyp på utskrifter

SEsam

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKFUM Umeå
KontaktpersonTobias Thomson
E-posttobias.thomson@kfum.nu
Telefonnummer090-185719
Beviljat ESF-stöd15 030 920 kr
Total projektbudget44 456 292 kr
Projektperiod2009-07-15 till 2014-01-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

SEsams syfte är att öka ungdomars anställningsbarhet och förbereda dem för arbete, studier eller annan verksamhet. Metoden bygger på att lära genom att göra, mentorskap och förmåga att skapa delaktighet hos deltagarna. SEsam kommer att finnas med som en av aktörerna på Ungdomstorget i Umeå.

Bakgrund

Uttrycket Sesam öppna dig! är hämtat från berättelsen om Ali Baba och de fyrtio rövarna ur Tusen och en natt. Ali Baba använde lösenordet sesam för att öppna en klippvägg in i en grotta. Inne i grottan dolde sig dyrbara skatter. Sesam är också en växt vars frukt hastigt öppnar sig när den mognar.

KFUM Umeå vill att projektet SEsam skall vara en dörröppnare för unga människor som behöver tid att mogna och bli medvetna om sina resurser för att sedan komma vidare i livet till arbete, studier eller annan verksamhet.

Nationellt perspektiv
Enligt Ungdomsstyrelsens rapport, hösten 2008, En analys av ungas utanförskap, som genomförts på uppdrag från regeringen fanns det i Sverige 90 000, 14 procent unga mellan 20-25 år som under ett år vare sig arbetat eller varit i utbildning. I dag, februari 2009 går Sverige allt djupare in i en lågkonjunktur och av erfarenhet vet vi att situationen snabbt förvärras och att antalet unga i utanförskap dramatiskt kommer att förändras de närmaste åren.

Ungdomsstyrelsens rapport påvisar särskilt angelägna förändringsområden inom utbildning och etablering på arbetsmarknaden för ungdomar. Ungdomsstyrelsen bedömning är att mer bör göras för att unga arbetslösa snabbare ska komma in i arbete än idag.

De förslag som Ungdomsstyrelsen ger är:
- Individuellt stöd ska erbjudas
- Stärka kontaktnätet med arbetslivet
- Utveckla mentorskap för unga
- Erbjuda korta praktikperioder

Ungdomsstyrelsen föreslår också att lagstiftningen behöver ändras för att möjliggöra en gemensam och integrerad organisation mellan kommuner och stat dit alla arbetssökande kan vända sig, d v s en väg in.

Målgruppen unga som är födda utomlands har ännu större svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. De har inte samma nätverk som inrikesfödda och unga med i synnerhet utomeuropeisk bakgrund diskrimineras vid rekryteringen till lediga jobb. Vikten av att få visa sina kunskaper genom praktikplatser är avgörande. (Rapport: Vill inte eller får inte? Lena Schröder).

Lokalt perspektiv
På Ungdomstorget i Umeå återfinns olika aktörer som arbetar för ungdomar 16-29 år med fokus på 18-25 år. Den gemensamma nämnaren för målgruppen är att de är i behov av stöd från två eller flera av de samverkande myndigheterna för att nå målet om egen försörjning. De hinder som Ungdomstorget ser för måluppfyllelse kan vara fysiska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsmässiga.

Den aktuella situationen i november månad 2008 hos de samverkande aktörerna var enligt följande:

Hos Arbetsförmedlingen fanns totalt i november 1 200 ungdomar inskrivna i åldern 16-24 år (unga med funktionsnedsättning 16-29 år). Det arbetskraftsbehov Arbetsförmedlingen ser i dag i Umeåregionen finns inom restaurang & service, handel & service och kundtjänst. Ett antal företagsetableringar inom dessa branscher är under uppstart i Umeå.

Hos Umeå kommun, Socialtjänsten återfinns ca 400 ungdomar i åldern 18-24 år. På Ungdomstorget i Umeå möter handläggarna idag många ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och som känner utanförskap. Handläggarna är tveksamma till om dessa ungdomar klarar en traditionell praktik på en extern arbetsplats. Det man efterlyser är ett s k lågtröskelalternativ som kan vara praktik i en mer skyddad miljö med ordentlig handledning där ungdomarna kan få tid att mogna. Man efterlyser inga specifika arbetsområden men ser gärna att de får möjlighet att prova på praktiskt arbete som t ex trädgårdsarbete, målning, reparation och underhåll. Handläggarna har vidare uppfattat att många unga idag har en osund livsstil och att de skulle behöva reflektera mer över vad en hälsosam livsstil innebär.

Inom Försäkringskassan har målgruppen unga med funktionsnedsättning ökat de senaste åren. I Umeå kommun med kranskommuner finns 582 personer i åldern 19-29 år som har aktivitetsersättning. Gruppen unga med aktivitetsersättning har ökat de två senaste åren med 10%.

Individuellt perspektiv
Människor behöver, för att må bra, tillräcklig kontroll och förmåga att hantera sin livssituation för att kunna motivera sina beslut och därmed skapa handlingsberedskap för framtiden. Professor Aaron Antonovsky myntade begreppet salutogenes. Antonovsky utgår från att tillvaron är full av påfrestningar och svårigheter, vilka individen måste lära sig att hantera för att skapa tilltro till den egna förmågan vilket är grundläggande för att öka motivationen för att bryta utanförskap.

Tre sammanvävda begrepp skapar känsla av sammanhang KASAM:
att man uppfattar livet och livshändelser som förnuftsmässigt begripliga
att man upplever att man har inflytande över sitt liv och inte är ett offer för olika omständigheter
att man ser det meningsfulla även i svåra upplevelser, så att de blir värda ett känslomässigt engagemang

En person med en stark känsla av sammanhang skapar sig en bild av världen som är begriplig, hanterbar och meningsfull.

Antonovsky anser att begreppet meningsfullhet är mest centralt eftersom det är motivationsskapande. Därefter följer begreppet begriplighet eftersom en situations hanterbarhet beror på förståelsen av densamma.

Förstudier
Vi har, förutom vår egen kunskap och erfarenhet i arbetet med ungdomar under många år också tagit del av andra rapporter som visar på vilka framgångsfaktorer som är betydelsefulla i arbetet med ungdomar. Ungdomar - från utanförskap till innanförskap är en av tre publikationer inom ramen URBACT nätverket som är delfinansierat av ERDF. Denna rapport redovisar resultat för framgångsfaktorer i olika typer av projekt som berör ungdomars utanförskap. Syftet med URBACT är att:
- Informera om goda exempel och hur man kan förändra ungdomars utanförskap till innanförskap
- Lära och dra nytta av varandras exempel
- Utveckla en strategi för hur ungdomars situation kan förändras

Några av de framgångsfaktorerna som rapporten redovisar är:
- Subjektivering
Ska stärka ungdomarnas förmåga att agera, tänka självständigt, välja, ta ansvar. Det handlar om att istället för att vara ett objekt (ett uppifrånperspektiv) vara ett subjekt (ett underifrånperspektiv).
Exempel: Inom ramen för projektet AMUCK i Köpenhamn i Danmark genomfördes mentorskapsprogram för ungdomar med risk att hamna utanför. Mentorskapsprogrammet innebar att en mentor knöts till varje ungdom som stöd för hela individens livssituation och därmed påverka och lära den unge att fatta och hantera sina egna beslut dvs. gå ifrån att vara ett objekt till ett subjekt.

- Stärka sociala relationer
Lärandet bygger och beror på sociala relationer. Det är viktigt att kunna stärka dessa för att främja ungdomars lärande och sociala inkludering.
Exempel: I Malmö finns Bryggeriet, en KFUM förening som har utvecklat ett utbildningsprogram i sociala gynnsamma sammanhang. Det innebar att ta tillvara på ungdomarnas initiativförmåga genom ökad delaktighet i verksamheten i sociala gynnsamma sammanhang.

- Förnyelse av kunskapssynen
Kunskapssynen har förändrats från att gå från ett passivt förhållningsätt dvs. matas med förutbestämda fakta till att blivit ersatt av en kunskapssyn som betonar ett aktivt och kreativt förhållande till kunskap. På denna grund ska ungdomar få lära sig att lösa problem, kritisera och ta ställning.
Exempel: Professionella och frivilliga (mentorer) arbetar tillsammans för att främja ungdomars sociala kompetens, aktivt deltagande och inkludering i samhället inom ramen för programmet Youth Day Care Center i Velenje. Programmet handlar om mötet mellan ungdomar och vuxenvärlden där det finns möjlighet att tala med en vuxen, stöd i studier etc. Ungdomar får också utlopp för den informella kunskap de besitter i olika sammanhang. Detta erkännande bidrar till att stärka ungdomars självkänsla vilket kan vara avgörande för framtiden.

Utifrån vår omvärldsanalys och våra egna erfarenheter har projektidén SEsam vuxit fram för att bryta ungas utanförskap på arbetsmarknaden.

Syfte

Syftet med SEsam är att öka ungdomars anställningsbarhet och förbereda dem för arbete, studier eller annan verksamhet.

Målsättning

Kvantitativa mål
De kvantitativa målen skiljer sig mellan de tre utbildningsmodulerna då målgrupperna har olika förutsättningar.

Efter SEsam stegen beräknas:
10 % erhålla arbete
40 % gå vidare till studier
50% fortsätter i annan verksamhet

Efter SEsam intern beräknas:
30% erhålla arbete
30% gå vidare till studier
40% fortsätter i annan verksamhet

Efter SEsam extern beräknas:
50% erhålla arbete
30% gå vidare till studier
20% fortsätter i annan verksamhet

Kvalitativa mål
SEsams mål är att stärka deltagarnas självförtroende och självkänsla genom att utveckla ansvarstagande, yrkeskunnande, initiativkraft och samarbetsförmåga. Deltagarna skall bli medvetna om sina resurser, utvecklas som individer och hitta vägar vidare till arbete, studier eller annan verksamhet. De skall också öka sin kunskap om vad en sund livsstil innebär.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligheten för personer med funktionshinder kommer i SEsam att beaktas utifrån fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet och tillgänglig information och kommunikation.

Fysisk tillgänglighet
Tillgängligheten för personer med funktionshinder kommer att vara god då lokalerna är anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Lokaler för den praktiska utbildningen/aktiviteterna är också tillgängliga för personer med funktionshinder. Vi kommer att kunna erbjuda deltagare med olika former av funktionshinder lämpliga arbetsplatser för sitt yrkeslärande.

Tillgänglig verksamhet
Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra. För att skapa tillgänglighet kommer projektpersonalen att få utbildning i frågor som rör tillgänglighet och funktionshinder. Projektägaren KFUM Umeå är en idéburen ideell förening där föreningens övergripande mål är att hjälpa alla människor att växa och utvecklas. En av föreningens grundvärderingar är att alla människor är lika värda och SEsam skall genomsyras av att alla har samma rättigheter oavsett etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, status, åsikt, funktionshinder eller kön.

Tillgänglig information och kommunikation
Alla personer oavsett om de har eller inte har funktionshinder skall kunna ta till sig SEsams information och kunna kommunicera med projektet. Allt informations- och utbildningsmaterial skall ha ett enkelt, lättläst och tydligt språk och anpassas så att personer med funktionshinder eller personer med annan språkbakgrund kan ta del av det material som produceras i projektet.

Jämställdhetsintegrering

Resultatet av vår problem- och behovsanalys av jämställdhet visar att Umeå och Västerbotten har en starkt könsuppdelad arbetsmarknad. I och med ökade varsel kommer också könsuppdelningen att bli mer markant då företag som de senaste åren arbetat aktivt med att anställa fler kvinnor på mansdominerade arbetsplatser förlorar många av dessa när varslen verkställs.

JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag arbetat med att utveckla metoder och modeller för jämställdhetsintegrering. JämStöd lyfter fram följande fyra strategiska framgångsfaktorer för jämställdhetsintegrering: Mål och annan styrning, Utbildning, Metoder och arbetssätt och Stöd och samordning.
(SOU 2007:15).

I SEsam kommer vi att använda dessa faktorer som utgångspunkt för vårt arbete med jämställdhetsintegrering.

Mål och annan styrning
KFUM Umeås jämställdhetsplan kommer att vara utgångspunkten för SEsams jämställdhetsintegrering. I SEsam gäller att alla deltagare oavsett kön skall ha samma möjligheter att delta i de olika grupperna. Av tradition vet vi t ex att fler killar i regel väljer t ex Fastighet & service jämfört med Administration & service och i SEsam skall vi verka för att bryta de traditionella könsmönstren. SEsams projektledare är ansvarig för att ge tydliga direktiv till organisationen om att vi strävar efter att bryta könsmönstren. Vid utformandet av informationsmaterial skall beskrivningar och bilder ses över ur ett jämställdhetsperspektiv i syfte att motverka stereotypiseringar.

En löpande uppföljning med könsuppdelad statistik på gruppnivå kommer att göras i personalgrupp och styrgrupp för att följa könsfördelningen. Diskussioner kommer att föras i personalgruppen och styrgruppen med jämna mellanrum utifrån jämställdhetsperspektivet.

Utbildning
SEsam kommer att bygga vidare på KFUM Umeås erfarenheter av att jobba med jämställdhetsfrågor bland ungdomar. Innan projektstart kommer SEsams personal att få utbildning i jämställdhetsfrågor. Deltagarna kommer också att få utbildning i jämställdhetsfrågor under tiden i SEsam. Personalen skall sedan följa upp utbildningen i sina respektive grupper och på ett naturligt sätt föra in frågor kring jämställdhet i det dagliga arbetet.

Metoder och arbetssätt
Vid rekryteringen av deltagare skall det tydligt framgå vilka olika alternativ som SEsam erbjuder och att man oavsett kön har samma möjligheter att delta i de olika grupperna. För de deltagare som skall göra praktik på en extern arbetsplats skall vi genom studiebesök och nära kontakter med praktikföretaget hjälpa till med att lyfta fram de generella yrkeskompetenserna som krävs för att på så sätt bryta eventuella förutfattade meningar om ett yrke.

När deltagaren är ute i sin grupp kommer jämställdhetsfrågor att integreras i det dagliga arbetet. Deltagarna kommer att få göra en analys av hur könsfördelningen ser ut för den yrkesinriktning de valt och reflektera över detta. Vi kommer även att titta på möjliga utbildningsvägar vidare och även här tas jämställdhetsaspekten upp. Deltagarna skall få problematisera värderingar och attityder om kvinnor och män, manligt och kvinnligt.

I grupperna kommer också frågor kring de vidare begreppet jämlikhet att tas upp löpande. SEsam skall genomsyras av att alla har samma rättigheter oavsett etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, status, åsikt, funktionshinder eller kön.

Stöd och samordning
Projektledaren har samordningsfunktionen och koordinerar jämställdhetsintegreringen i SEsam. Personalen kommer att ha ett organiserat erfarenhetsutbyte där jämställdhetsintegrering blir en fast punkt på regelbundna arbetsmöten. Könsfördelningen i de olika grupperna kommer att analyseras och metoder utvecklas i syfte att bryta traditionella könsmönster. Jämställdhetsperspektivet skall också följas upp löpande i styrgruppen.

Jämställdhetsperspektivet skall även finnas med på projektets organisationsnivå. Detta innebär att vi strävar efter en jämn könsfördelning i personalgruppen och styrgruppen.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Umeå
  • Fk Umeå
  • Samordningsförbundet Umeå
  • Socialförvaltning, Umeå Sociltjänst
  • VIVA Kompetenscentrum

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Umeå
  • Fk Umeå
  • Samordningsförbundet Umeå
  • Socialförvaltning, Umeå Sociltjänst
  • Stiftelsen Stegen
  • VIVA Kompetenscentrum

Kommun

  • Bjurholm
  • Nordmaling
  • Robertsfors
  • Umeå
  • Vindeln
  • Vännäs