Logotyp på utskrifter

SCS - Second Chance School AC

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsenheten
KontaktpersonMarlene Fällgren
E-postmarlene.fallgren@lycksele.se
Telefonnummer070-3778515
Beviljat ESF-stöd3 360 184 kr
Total projektbudget6 461 135 kr
Projektperiod2012-01-02 till 2014-06-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Målet med Second Chance School är att bygga upp nya former för samverkan och partnerskap mellan utbildningansordnare, företagare, och kommunen mfl. Syftet är att fler unga ska klara reguljär utbildning och få ett komplett gymnasiebetyg genom att skapa en motivationshöjande miljö och erbjuda individuella lösningar för deltagarna. Vi ska stötta deltagarna att se sina styrkor och möjligheter samt skapa realistiska mål. SCS är ett arbetsmarknadsprojekt med studieinriktning och vi kommer att verka för att företagare ska bli mer motiverade att ta emot unga med låg utbildningsnivå. Unga med låg utbildning är en målgrupp som riskerar diskrimineras från arbetsmarknaden tillsammans med funktionshidrade och invandrare. Målgruppen är unga mellan 18-29 år men även individer upp till 55 år utan utbildning kan delta.

Bakgrund

Socialtjänsten i Lycksele redovisar höga kostnader för försörjningsstöd 2010 - 17 miljoner kronor. 7 procent av Lycksele kommuns befolkning fick försörjningsstöd förra året och medelvärdet i Sverige ligger på 4 procent. Socialförvaltningens egna analys visar på följande faktorer som bidragit till detta. Personer med invandrarbakgrund har svårt att få arbete,Lycksele är en gymnasieort med upptagningsområde för hela inlandet och många unga klarar inte skolan och kommer därmed inte in på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsenhetens/AME uppdrag är att samordna kommunens engagemang i arbetsmarknadsfrågor samt medverka till att sänka kostnader för försörjningstöd. AME har under drygt ett år bedrivit ett ESF projekt ResursCentrum med rehabilitering, sysselsättning och utslussning för personer utanför arbetsmarknaden. Tills nu har vi haft ett hundratal ungdomar med komplex problematik hos oss och ca 80% av dem saknar fullständigt betyg från gymnasiet. För oss i Lycksele och Västerbottens inland är ungdomsarbetslösheten ett stort problem som i många andra delar i EU. Det i kombination med ett kommande rekryteringsbehov gör att vi har stora utmaningar, i både att motivera och stötta unga till studier, samt till att arbeta för att företag och organisationer vill rekrytera de som har låg eller saknar arbetslivserfarenhet.

I en rapport om ungdomsarbetslösheten på uppdrag av SKL konstaterar man att arbetslösheten bland unga är ett av EU:s mest allvarliga problem. Orsakerna är bl a att skolan inte ger ungdomarna kunskaper som arbetsmarknaden efterfrågar, att många hoppar av skolan utan examen, på bristande integration och andra sociala problem. Slutsatsen i rapporten, att enbart coachning och jobbsökarstöd inte fungerar för unga utanför, är också vår analys i RC. För att lyckas med det vi vill åstadkomma som stämmer med ESF programmål 2.2., underlätta ungas etablering i arbetslivet och förebygga att de hamnar i utanförskap, behövs ett paket av åtgärder som kombinerar socialt stöd, kompletterande utbildning och uttökade praktikmöjligheter.
Skolverket hävdar att många kommuner, bl a vår kommun och region, brister när det gäller ansvaret för ungas utbildning och att gruppen som faller under informationsansvaret sannorlikt kommer att öka. Skolverket menar att om kommunerna ska lyckas med att fullfölja informationsansvaret behövs bättre samverkan mellan olika aktörer och ett brett utbud av åtgärder.

I Arbetsmarknad/Arbetsliv årg 17 nr 2 2011. står att risken att bli sjukskriven är 4,2 gånger högre bland kvinnor som saknar gymnasieutbildning. Vidare står att kvinnor redan från 25 år med enbart förgymnasialutbildning, i större utsträckning lämnade arbetsmarknaden i jämförelse med alla andra grupper som deltog i undersökningen. Det fanns även stora skillnader mellan länen, där Västerbottens län låg hela 5 procentenheter över riksgenomsnittet då det gällde långtidssjukfrånvaron för kvinnor. Undersökningen om återgång till arbete visade att bland de som saknade gymnasieutbildning var återgången till arbete 24 procent bland kvinnor och 30 procent bland män. Bland de som hade eftergymnasialutbildning, var återgången till arbete 37 procent för kvinnor och 41 procent för män. Slutsatsen är att utbildning har betydelse för återgång till arbete, främst bland kvinnor och även i stor utsträckning för män.

Länet behöver god kompetensförsörjning inom olika områden och regionen står inför demografiska utmaningar och kompetensbrist. Umeå Universitet har i projekt ACANALYS, gjort en studie över kommande rekryteringsbehov i vårt län fram till 2020. Studien visar på att länets rekryteringsbehov är 39000 anställningar, störst behov finns bland: vård och omsorg, olika personalkategorier inom serviceyrken och fordonsförare. I SCS kommer vi aktivt jobba med att motivera unga till vidareutbildningar inom vård- och omsorg, serviceyrken och yrkesutbildningar. Vi kommer även att utveckla arbetet med validering av redan befintlig kunskap. Genom att utbilda deltagare inom dessa områden skapas goda förusättningar för deltagare att efter avslutad tid i SCS, kan etablera sig på arbetsmarknaden. Stor del av utbildningen kommer att förläggas ute på arbetsplatser bland våra samverkansparter. Exempel på de är Landstinget, kommunen, Hotell Lappland mfl.

Ungdomar vi intervjuat har dåliga erfarenheter av den traditionella skolan och av kontakter med olika myndigheter. De har en känsla av att inte duga och av att det är svårt att etablera sig i och förstå samhället. Många har ofta svårt att finna motivation att återuppta studier. Det beror i stor del på att de har misslyckats och känner liten tilltro till skolan, de saknar ofta stöd att klara studierna och skolan kan många gånger inte tillgodose deras behov.

Vi ser behov av att arbeta fram modeller och metoder för unga, långtidsjuka och invandrare och chansen att klara studier och/eller skaffa sig en yrkesutbildning utifrån deras villkor. Vi vill genom ökad samverkan och nya metoder skapa bättre förutsättningar för att motverka risken med långa tider i utanförskap, underlätta och vidga förutsättningarn för de som varit länge utanför arbetsmarknaden att komma tillbaka och bidra till att indvider med utländsk bakgrund kan etablera sig i arbetslivet i enlighet med PO 2:s programmål 1-4.

Vår region kommer de närmaste åren ha ett stort rekryteringsbehov inom olika yrkesområden. Vi vill hitta former för samarbete inom och utanför kommunen med företag, utbildningsanordnare och andra aktörer för fler unga med fullföljt gymnasium som på sikt leder till att förbättra balansen mellan utbud och efterfrågan, tillgodose arbetsgivarnas rekryteringsbehov och fler i arbete.

Det finns många skillnader med det ordinarie skolsystemet och det vi ska göra i SCS. Det största skillnaderna är i det pedagogiska innehållet, alltså på vilket sätt eleverna får kunskaperna till sig. Eleverna i SCS ska erbjudas ett individuellt stöd och en individuell handlingsplan för att klara studierna. De får också tillgång till ResursCentrums kompetenser vilket gör att hela deras problematik kan åtgärdas under tiden hos oss. Vi har personal från AF och två socialsekreterare tolk och ett rehabteam.
Vi vill vara tydliga med att vi inte ska ta över eller handahålla utbildning ur det ordinarie utbudet utan motverka glappet mellan elevernas förmåga och skolans krav.

All vår verksamhet har en tydlig arbetsmarknadspolitisk inriktning och vårt arbete utgår från Arbetslinjen. SCS är sammankopplat med AC lyftet 2011-3080030 vilket säkerställer en klar arbetsmarknadskoppling. Merparten av eleverna som ingår i SCS kommer att ha stor del av sin utbildning ute på företag.
Temagruppen Unga i Arbetslivet har i sin senaste rapport ”I praktiken sänker vi trösklarna” erfarit att praktik är bästa sättet att korta vägen till arbete för unga. För att den ska bli framgångsrik måste syftet vara tydligt formulerat, ha ett mål, en plan och en tydlig uppföljning. Vi vill genom AC Lyftets koppling till SCS tydligt fokusera på att kvalitetshöja praktiker och arbetsplatsförlagda studier både ur anordnarens och den unges perspektiv.

Vår slutsats är att vi med medel från EFS vill bygga upp ett bättre samarbete och alternativ till utbildning som saknas idag.

Mobiliseringsfas: Under mobileringsfasen kommer strategier för det praktiska arbetet läggas upp och sammankallande är projektledare för SCS. Rekryteringen och bemanningen av personal till SCS kommer att vara klart 20120102 så tiden för uppstartsfasen inte blir längre än 3 månader.
De första tre månderna ska en grupp bestående av samverkande parter träffas varannan vecka för att fastställa rutiner för intag, kartläggning, flöde och ansvarsfördelning m.m. Redan här ska projektledning för AC lyftet och SCS arbeta tillsammans för att växla upp båda projektmålen på bästa sätt.


















































































Målsättning

Övergripande mål för projektet på lång sikt:

- Att arbeta fram väl genomarbetade modeller, metoder och rutiner för hur man stöttar ungdomar som har svårt att klara av sina gymnasiestuider.

- Att genom ökad samverkan skapa fler åtgärder med rätt pedagogik som passar den enskilde individen och hjälper dem att nå målet slutbetyg från gymnasial utbildning.

- Att bygga upp en utbildningsmodell för flera yrkesinriktningar främst där det finns rekryteringsbehov. Modellen ska implementeras i ordinarie verksamhet, samt spridas till andra kommuner i och utanför regionen bl a genom Sveriges kommuner och landsting.

- Att skapa och förankra valideringsmodell- och metoder:
genom att utveckla en professionel valideringsverksamhet i kommunen, för individer som på olika sätt förvärvat kunskaper som kan valideras vilket gör dem mer anställningsbara och/eller korta ner utbildningstiden.

- Att det finns efter projektets slut en väl fungerande modell för samverkan mellan olika aktörer och myndigheter då det gäller målgruppen och deras behov av utbildning.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Trots att Sverige har en arbetsmarknad där förutsättningarna för både kvinnors och mäns deltagande är relativt goda, står en stor grupp utanför arbetsmarknaden. Det gäller t.ex. sjukskrivna, arbetslösa och förtidspensionerade. Många arbetar inte heller i den utsträckning de skulle önska. Knappt fem miljoner personer finns i arbetskraften, vilket utgör 71 procent av befolkningen i åldrarna 15 till 74 år. Regeringens prioriterade uppgift är att bryta det långvariga utanförskapet på arbetsmarknaden genom att minska arbetslösheten, underlätta återgång i arbete efter sjukdom och öka arbetskraftdeltagandet.

En viktig utgångpunkt i projektet är att oavsett om man har en funktionsnedsättning, varit långtidssjuk eller har en annan bakgrund ska man kunna delta i SCS.
Det ska vara möjigt utifrån följande:

Tillgängliga lokaler:
- Lokaler vi avser använda är bra utifrån ett tillgänglighetsperspektiv eftersom det är samma lokaler som ResursCentrum bedrivs i och kan vi säkerställla att de är anpassade. Det finns bra möjligheter att hitta till och komma in i våra lokaler, vi har handikapptoalett och ramp där det finns trappor som leder till lokaler som alla ska nyttja.

Tillgänglig information:
All extern information om projektet ska vara lättläst, det känns sjävlklart eftersom vi vänder oss till unga som har svårt att klara ordinarie skola. Information på vår webbsida finns att lyssna på, som lättläst, teckenspråk och med större text. Vi har redan rutiner i ResursCentrum för hur vi med olika språk och med bilder ger information och instruktioner så alla kan förstå.

Tillgänglig kommunikation:
Får vi in elever med större kommunikativa svårigheter kommer vi att använda samverkande aktörer. Tannbergsskolan och Arbetsförmedlingen har i sina ordinarie verksamheter resurser som vi våra deltagare kan ta del av.

Tillgänglig verksamhet:
Verksamheten ska vara öppen och alla ska känna sig välkomma och delaktiga. I mobiliseringsfasen ska regler formas för hur vi ska ha det i SCS, där deltagarna själva ska ta vara med och ta fram dessa förhållningsregler. Vi kommer att vara mycket nogrann i rekryteringen till SCS för att skapa en miljö där ungdomarna kan trivas växa och motiveras ta tag i sin situation. Vi kommer att ha deltagare från olika kulturer och olika sociala bakgrunder så för att detta ska lyckas krävs en öppen och tillgänglig verksamhet.

Mobiliseringfasen:
Våra samverkande aktörer FK och AF har ifrån sina uppdragsgivare fått nya direktiv att satsa mer på funktionshindrade. Under mobiliseringsfasen kommer vi att klargöra vilka resurser var och en kan bidra med för att få fler unga med funktionshinder i studier och eller arbete. I detta arbete kommer vi även att ta med representanter från företagarna genom AC lyftet för att få deras syn på det och höra vilka behov de har för att kunna ta emot flera med funktionshinder.

Transnationellt samarbete

Ungdomsarbetslösheten i Danmark är bland de lägsta i EU. Danskarna har under de senaste femton åren satsat och lagt mycket arbete på att få ut unga individer på arbetsmarknaden. Satsningen motiverades främst utifrån de framtida arbetskraftsbehovet. Vi har under en längre tid velat ta del av och lära oss de metoder som de arbetat fram gällande läringsutbildningar, smat hur dessa åtgärder underlättar samverkan mellan utbildningssektorn, arbetsmarknaden och näringslivet.

Eftersom ett av våra mål är att skapa och utveckla nya modeller och metoder för samverkan kring utbildningsmöjligheter för dem som inte har grund- och/eller gymnasiekompetens, så skulle en resa till Danmark ge oss stora möjligheter att få ta del av deras erfarenheter och hur de jobbar med dessa frågor. Det skulle kunna ge oss nya ideer till nya arbetsformer. Viktigt är att ta med strategiskt utvalda till resan som behöver se andra redan fungerande verksamheter för att lättare motiveras att genomföra förändringar på hemmaplan sen.
Därför ser vi att våra representanter i styrgruppen och annan berörd personal gärna åker dir för studiebesök för att kunna ta del av deras arbetsmetoder och sedan kunna applicera det i vårt arbete.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Lycksele
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Lycksele lokalkontor

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Lycksele
  • Hotell Lappland
  • Lycksele lokalkontor
  • Tannbergsskolan
  • Teleenheten, Lycksele Lasarett

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå