Logotyp på utskrifter

På rätt sätt sett-Tillgängligt arbetsliv

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSocialpsykiatriskt Kunskapcentrum i Västerbotten
KontaktpersonSven Hyllienmark
E-postSven.Hyllienmark@vll.se
Telefonnummer0703332073
Beviljat ESF-stöd1 314 758 kr
Total projektbudget1 314 758 kr
Projektperiod2011-07-01 till 2012-12-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning


Genom att arbetslivets krav ökat senaste åren med större fokus på egenkontroll, effektivitet och att vara ”anställningsbar” så kommer kompetensutveckling inom området psykisk ohälsa och attityder ge beredskap och kunskap till de i projektet deltagande arbetsplatserna för att kunna identifiera, hantera och förebygga psykisk ohälsa och långtidssjukskrivningar. Kompetensutvecklingen kommer höja medarbetarnas medvetenhet kring psykisk ohälsa och integreras i arbetsplatsernas verksamhet och organisationsutvecklingen genom värdegrund och styrdokument och på så sätt förbättra arbetsmiljön och påverka organisationskultur.
Med högre beredskap i företaget kring psykisk ohälsa och en känsla av att kunna hantera problem kopplade till ämnet bättre så ökar företagets möjligheter att behålla medarbetare och göra dessa mer rustade för omställningar, samtidigt som tillgängligheten för sysselsatta personer med icke-synliga funktionshinder kan förbättras och sjukskrivningstalen minskar.

Bakgrund

Västerbotten är ett av tre län som genomför det nationella attityduppdraget (H)järnkoll 2009-2011. Syftet med uppdraget, som riktas mot allmänhet och arbetsliv, är att förändra attityder till psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder. I Västerbotten har arbetet med satsningen haft tydligt fokus på arbetslivet och hur man inom arbetslivet kan hantera människor som drabbas av psykisk ohälsa, så att dessa personer inte riskerar att mista sina arbeten eller hamna i långtidssjukskrivningar utan istället kunna behålla sina arbeten. En annan betydande del av attityduppdraget har varit hur människor med psykiska funktionshinder i större utsträckning än idag ska kunna utföra och behålla arbete, återgå till arbete efter sjukskrivning samt få tillträde till arbetsmarknaden om personen står utanför.

En betydande orsak som till stor del avgör människors förutsättningar till arbete: både när det kommer till att utföra, behålla och få arbete vid psykisk ohälsa är de starka föreställningar och negativa attityderna som omger ämnet. Detta orsakar svårigheter till att föra en dialog om ämnet, kommunicera på ett öppet sätt och hantera frågorna inom arbetslivet. Dessa i många fall omedvetna fördomar, negativa attityder och föreställningar om psykisk sjukdom och dess eventuella påverkan på individen och möjligheterna till att sköta ett arbete påverkar individens syn på sig själv liksom omgivningens inställning till hur väl personen kan sköta ett arbete. (För mer utförliga slutsatser kring problemområdet, se bilaga).

Det råder ofta en bristande kunskap och oförståelse kopplad till den situation som personer med psykisk ohälsa befinner sig i arbetslivet och hur denna psykiska ohälsa, som kan vara av många olika slag och påverka på olika sätt, faktiskt inverkar på medarbetarens möjligheter att utföra sitt arbete. Eftersom psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder är ett tabubelagt ämne då avvikande beteende generellt upplevs som ett problem på arbetsplatsen är det svårt för arbetsgivarna att veta hur man ska förhålla sig till det. Ännu svårare blir det emellertid för personen med den psykiska ohälsan, eftersom denna påverkas av omgivningens syn och förhållningssätt.

Under 2010 har inom förprojekteringen ett arbete där förutsättningarna för personer som har ett arbete och drabbas av psykisk ohälsa genomförts och slutsatsen var att många problem samverkar, däribland negativa attityder, fördomar och diskriminering som exkluderar individen från arbetslivet. Vidare har 2 workshops genomförts där möjligheter och hinder för att behålla ett arbete om arbetstagaren drabbas av psykisk ohälsa kartlagts av egenerfarna och deltagande aktörer från myndigheter.
Under året 2010 har ett tiotal företag deltagit i ett arbete där företagens specifika behov av kunskap och handlingsstrategier vad gäller psykisk ohälsa/psykiska sjukdomar på arbetsplatsen varit i fokus .Vi har utifrån detta valt att gå vidare med tre nyckelföretag/organisationer som representerar typiska verksamheter för övre Norrland, offentlig verksamhet samt manligt könsmärkt industri. Samtliga företag har uttryckt särskilda behov av hjälp och stöd att få arbeta med hur man hanterar frågor som rör psykisk ohälsa i arbetslivet.

Som en del i det regionala arbetet avser vi att till ett antal utvalda arbetsplatser erbjuda kompetensutvecklingsinsatser och verktyg för att hantera psykisk ohälsa på arbetsplatser eftersom mer kunskaper, förbättrade attityder och en förståelse och öppenhet kring psykisk ohälsa bidrar till en bättre arbetsmiljö och förebygger psykisk ohälsa och sjukskrivningar.

De utvalda arbetsplatserna ska spegla en bredd i arbetslivet och därför omfatta både privat och offentlig sektor. Detta ska ses som ett första steg i att nationellt implementera metoder som är internationellt beprövade i syfte att förebygga och hantera akut psykisk ohälsa/sjukdom på arbetsplatser. Naturligtvis innebär en medverkan i ett initialt skede goda möjligheter till vidareutveckling.

Syfte

Projektets syfte är att sysselsatta personer som drabbas av psykisk ohälsa på sin arbetsplats ska kunna utföra och behålla sitt arbete.
Genom att arbetslivets krav ökat senaste åren med större fokus på egenkontroll, effektivitet och att vara ”anställningsbar” så kommer kompetensutveckling inom området psykisk ohälsa och attityder ge beredskap och kunskap till de i projektet deltagande arbetsplatserna för att kunna identifiera, hantera och förebygga psykisk ohälsa och långtidssjukskrivningar. Kompetensutvecklingen kommer höja medarbetarnas medvetenhet kring psykisk ohälsa och integreras i arbetsplatsernas verksamhet och organisationsutvecklingen genom värdegrund och styrdokument och på så sätt förbättra arbetsmiljön och påverka organisationskultur.
Med högre beredskap i företaget kring psykisk ohälsa och en känsla av att kunna hantera problem kopplade till ämnet bättre så ökar företagets möjligheter att behålla medarbetare och göra dessa mer rustade för omställningar, samtidigt som tillgängligheten för sysselsatta personer med icke-synliga funktionshinder kan förbättras.
Syftet med projektet är att:
– att öka kunskapen och medvetenheten om psykisk ohälsa/psykiska funktionshinder på ett antal arbetsplatser som deltagit i förprojekteringen av projektet
– att skapa handlingsstrategier för att kunna hantera sysselsatta personer som drabbas eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa/psykiska funktionshinder och genom det minska långtidssjukskrivningar.
– att personer med psykisk ohälsa/psykiska funktionshinder i högre utsträckning ska ges tillträde till arbetsmarknaden.

Målsättning

Vårt huvudmål är att ge utvalda nyckelföretag kompetensutveckling som de uttryckt sig behöva för att kunna identifiera, hantera och förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen samt förhindra långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.

Målen uppnås med hjälp av en verktygslåda som innehåller:
- Kunskap om psykisk ohälsa/psykiska funktionshinder
- MHFA utbildning (se bilaga).

Syftet med utbildninginsatserna är att ge deltagarna:
- En genomgång av olika former av psykisk ohälsa, med fokus på grundkunskaper inom
depression, ångest, beroenden/missbruk och psykos.
- Kompetens att lättare uppfatta och identifiera situationer relaterade till psykisk ohälsa.
- Större beredskap att ingripa.
- Ökad trygghet och öppenhet på arbetsplatsen som innebär att man vågar
samtala.

Grundutbildning är 12 timmar, uppdelad på tre eller fyra tillfällen innehållande moment som: depression, ångest, beroenden/missbruk och psykos.

Mätbara mål:
- Erbjuda tre föreläsningar/seminarier inom området.
- Erbjuda medverkan/dialog med egenerfarna.
- Framta för varje deltagande aktör specifikt anpassat material.
- Erbjuda medverkan vid framtagande av handlingsplaner för att förebygga långtidssjukskrivningar.
- Ökad kunskap om att den som drabbas av/är drabbad av psykisk ohälsa/psykiska funktionshinder har möjlighet att behålla och utföra sitt arbete om rätt förutsättningar ges.
- Erbjuda stöd i framtagande av kommunikationsplan som syftar till att öka kunskapen om att en förbättrad arbetsmiljö med ett öppnare arbetsklimat och en mer inkluderande helhetssyn på psykisk hälsa/ohälsa leder till minskade sjukskrivningar.

- Konferens i slutetappen av genomförandet där projektresultat, metoder och verktygslåda presenteras och etableras i ett större sammanhang.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vårt projekt tar sin utgångspunkt i begreppet tillgänglighet och handlar om att bredda begreppet tillgänglighet. Traditionellt så talas det ofta om tillgänglighet i meningen att lokaler är formade även för personer med fysiska funktionshinder eller att akustiken är anpassad. Projektet syftar utöver det även till att de ”mjukare” delarna av arbetsplatsen är tillgängliga, så att mer abstrakta men ändå avgörande aspekter som organisationskultur, arbetsklimat och den psykosociala arbetsmiljön är tillgänglig och uppskattar och värderar olikheter både gällande fysiska funktionshinder och psykiska funktionshinder och att arbetsmiljön kännetecknas av respekt och öppenhet snarare än en vilja till likhet.

De negativa attityder och värderingar som ofta råder gällande psykiska funktionshinder begränsar tillgängligheten för människor betydligt och bidrar till svårigheter att få, utföra och behålla arbete.

Då projektet specifikt inriktar sig mot samtliga medarbetare på nyckelföretagen som riskerar att få psykisk ohälsa/ psykiska funktionshinder och i förlängningen drabbas av sjukskrivningar så finns tillgänglighetsperspektiv med som en naturlig del av projektet. I både syfte och planering av projektet har tillgänglighetsperspektivet varit i fokus.

Processtödet för tillgänglighet i Övre Norrland har använts vid förprojektering och i planer kring genomförandeprojektet. I projektets aktiviteter ingår även en utbildning om integration av tillgänglighetsaspekterna för projektledaren. Handisams checklistor för tillgänglighet används vid planering och aktiviteter och genomförande av utbildningar och information. Checklistorna finns med i bilagan.

En analys under förprojekteringen av företagens sammansättning och personal innebär att projektet är välmedvetet om hur man bör anpassa projektet till samtliga deltagande aktörer och utbildningen och kompetensförsörjningen kommer ske i företagens egna lokaler som är anpassade för personer med funktionshinder.

Även information och studiematerial kommer att utvecklas för att passa samtliga inom målgruppen, oavsett fysiskt- eller psykiskt funktionshinder. Budskapen i informationen och kommunikation ska nå fram till alla. Information riktat mot nyckelföretagen kan på begäran tas fram i alternativa format. Vi kommer främja likabehandling och att samtliga får komma till tals under lika förutsättningar.


Jämställdhetsintegrering

Trots att det som tidigare konstaterats är i huvudsak kvinnor som har psykisk ohälsa i länet och även i riket i stort så kommer vi genom problem- och behovsanalysens resultat samt att det faktum att två av nyckelföretagen är manligt könsmärkta under genomförandet analysera det sociala könets betydelse för ohälsan. Det är då framförallt genusbegreppet, det socialt och kulturellt konstruerade könet som kommer att vara i åtanke under genomförandet och utvärderingens gång.

Inom den medicinska genusforskningen så talar man ofta om kön och hälsa och så kallade ”genusuttryck”. Det vill säga kvinnors och mäns olika uttryck vid ohälsan. Även den psykiska ohälsan kan karaktärisera sig på olika sätt beroende på om det är en kvinna eller man som drabbas. Kvinnor har generellt lättare för att uttrycka sin psykiska ohälsa verbalt och prata om det och söka hjälp för det och ohälsan relateras oftare till utbrändhet, depression, ångest och stress. När män söker hjälp hos primärvården handlar det ofta istället om att man söker hjälp för fysiska krämpor av olika slag, som senare visar sig handla om psykisk ohälsa (Vetenskapsrådet, Medicinsk Genusforskning, -teori och begreppsutveckling, 2004). Fler män lider dessutom i det tysta och har svårt att identifiera sig med samhälleliga och kulturella föreställningar av en person med psykisk ohälsa, vilket gör att de inte vill konfrontera sig själva och sin omgivning med sin psykiska ohälsa. Genom socialisering så lär sig många pojkar i tidig ålder att bemästra sina känslor, de lär sig att vara stoiska och trycka undan ledsenhet. Ofta finns ett stående mantra ”att inte känna efter för mycket”, emotionalitet anses enligt starka normer och föreställningar om beteenden vara svagt, fegt och flickigt. Aggression och ett rikt humör anses däremot vara manligt och därför kan man tänka sig att många män både medvetet och omedvetet maskerar sorg och depression (Scheii, Berit, 2007: 172).

Eftersom män i mindre utsträckning tenderar att söka hjälp för psykisk ohälsa än kvinnor, kommer ett jämställdhetsperspektiv även anläggas gällande mäns psykiska ohälsa i de klassiska könsmärkta yrkena inom privat sektor och hur detta inverkar på identifieringen av ohälsan och möjligheterna till att förebygga psykisk ohälsa. Genom en mer öppen dialog och en avdramatisering av den psykiska ohälsans eventuella inverkan på könsidentiteten och manligheten finns det möjligheter att öka förståelsen kring psykisk ohälsa även hos män.

Projektet kommer belysa hur arbetsgivarens identifiering av mäns psykiska ohälsa kan underlättas, då denna i viss mån särskiljer sig från många kvinnors uttryck. Tystnaden och oviljan att prata om problemen försvårar och kan hindra nödvändiga tidiga insatser och därigenom försvåras möjligheterna till att förebygga långtidssjukskrivningar eller svår psykisk ohälsa eftersom ohälsan uppmärksammas försent. Även lyhördhet inför kvinnors situation kommer beaktas och diskuteras under utbildningarna.

Projektet kommer därför att fokusera särskilt på hur genus och ohälsa samverkar och hur genusuttrycken skiljer sig mellan könen, för att komma till bukt med jämställdhetsproblematik som i förlängningen leder till att fler kvinnor sjukskrivs och långtidssjukskrivs, medan männens ohälsa tenderar att osynliggöras eller inte anses vara psykisk ohälsa. Projektet kommer samtidigt vara uppmärksamt på att inte lägga egna stereotyper och schablonbilder gällande psykisk ohälsa och inte stereotypisera beteenden som könsspecifika.

Planeringen av kompetensutvecklingsinsatser i förprojekteringen har genom projektledningen genuskunskap särskilt utvecklats för att inte vara manligt könsmärkta, men även jämställdhetssäkrats utifrån kvinnors och mäns generellt olika ohälso-situationer. Med hjälp av jämställdhetsintegrering i genomförandet av projektet och förändringsarbetet och kompetensförsörjningen av våra specifika nyckelföretag så kommer jämställdhetsperspektivet in i företagets verksamhet på flera plan. De som beslutar om den, de som arbetar med den i verksamheten och de som tar del av företagets verksamhet anses samtliga som viktiga och betydelsefulla aktörer i kompetensförsörjningen.

Genom att lägga extra vikt vid genussystemet och dess teori om att mannen agerar som norm generellt och så även inom hälsoområdet, vilket innebär att mannen får stå för det som vi uppfattar som normalt och normativt kommer fokus läggas vid att omförhandla det så kallade ”genuskontraktet” vilket innebär att de starka föreställningar som majoriteten har gällande det som definieras som kvinnligt och manligt och hur dessa faktorer sammankopplas med synen på psykisk ohälsa kommer att diskuteras och uppmärksammas under kompetensutvecklingen.

Transnationellt samarbete

Erfarenhetsutbyte Helsingfors universitet., Finland 2011. Finland har sedan tidigare provat utbildningsprogrammet MFHA och genom samarbete så kan en spridning av resultat och erfarenhetsutbyte ske. Studieresa till England för projektledning och deltagande aktörer 2012 och erfarenhets och kunskaps kring mhfa, mental health first aid.

Deltagande aktörer

  • Försäkringskassan Skellefteå
  • Stålteknik i Skellefteå AB

Kommun

  • Lycksele
  • Skellefteå
  • Umeå