Logotyp på utskrifter

PLUSS -Projekt Lärande Utveckling & Strategisk Samverkan

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareIUC Norrbotten AB
KontaktpersonÅsa Tjärnberg
E-postasa.tjarnberg@iucnorrbotten.se
Telefonnummer0920-88112
Beviljat ESF-stöd4 920 860 kr
Total projektbudget4 920 860 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2012-07-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Genomförda förprojekteringar visar på ett kontinuerligt behov av kompetensutveckling inom trä-, verkstads- och elektronikindustrin i Norrbotten och Västerbotten. För att klara den allt hårdare konkurrensen, teknik- och produktutveckling, samt större och bättre affärer krävs att företagen utvecklar sin kompetens inom ett flertal strategiska utvecklings- och kompetensområden. Genom samverkan över branschgärnserna uppnås en mängd fördelar och synergieffekter som bidrar till bevarande och utveckling av företag och samhällen i nordligaste Sverige.

Bakgrund

IUC Norrbotten’s prioriterade målgrupper är små och medelstora industriföretag [SMF] inom trä-, verkstads- och elektronikindustrin. Genom olika utvecklingsprojekt har vi nära kontakt och dialog med företagen inom nämnda branscher. I detta arbete ingår att löpande och med jämna intervall genomföra utvecklingssamtal med företagen enligt IUC’s TBN-metod [Tillväxt Befintligt Näringsliv]. IUC Norrbotten har tack vare detta väl uppdaterad information om företagens prioriterade behov av utveckling och kompetensförstärkning

Genom TBN-samtalen erhåller vi aktuella uppgifter om företagens behov inom samtliga strategiska områden som berör företagens utvecklingsmöjligheter, varav kompetensutveckling är en mycket viktig del. Företagen anger sina 3 högst prioriterade utvecklingsområden och uppgifterna lagras i IUC’s databas varifrån statistik om företagens behov kan genereras. Det är mycket hög korrleation mellan prioriterade utvecklingsområden och behovet av kompetensförstärkning. Detta innebär att av företagen prioriterade utvecklingsområden ger mycket tydliga signaler och information inom vilka områden som behovet av kompetensutveckling är störst.

Med TBN-metoden har IUC Norrbotten och IUC Bothnia kartlagt utvecklingsbehovet vid mer än 200 företag inom trä-, verkstads- och elektronikindustrin i Norr- och Västerbotten. De flesta är små och medelstora företag med max ca 150 anställda. Inom ramen för de olika förprojekteringsprojekten har vi även inventerat och dokumenterat industrins behov av kompetensutveckling, se bilaga 1, 3, 5.

Den entydiga slutsatsen av genomförda kartläggningar är att det inom berörda branscher finns ett stort behov att vidareutbilda anställd personal. Det finns flera generella kompetensområden varför PLUSS riktar sig till både trä-, verkstads- och elektronikindustrin. Detta innebär stora fördelar jämfört med om endast en bransch involverats.

Insatser för att bredda utbudet av utbildningar för regionens industrier ökar företagens konkurrensförmåga och leder till fler arbetstillfällen. Ett stort antal av företag är lokaliserade långt från regionens befolknings- och tillväxtcentra, varför PLUSS även bidrar till att minska risken för än sämre företags- och samhällsservice på landsbygden.

De största PROBLEMEN för industrin idag när det gäller kompetensförsörjning är att:
1. En betydande andel av de anställda saknar relevant utbildning anpassad för de arbetsuppgifter som utförs
2. Det är generellt sett dåligt utbud på lokala och regionala vidareutbildningar för anställda inom industrin
3. Det är brist på personer med utbildning och erfarenhet av produktionsledning

Det är också svårt att tillgodose det långsiktiga rekryteringsbehovet av ungdomar till industrin. Detta p g a kraftigt vikande årskullar och generellt sett minskat intresse för teknik.

Det finns ett flertal ORSAKER till nämnda problem, varav nedanstående troligen är några av de mest avgörande:
1. Ungdomars intresse för teknik minskar stadigt, och de som genomgått väl anpassad utbildning för sitt yrkesval och med bra resultat är mer benägna att flytta än andra
2. Det är förenat med höga kostnader att kartlägga företagens behov av utbildning, vilket gör det dyrt att sälja in och genomföra lokala och regionala utbildningar för industrin i Norr- och Västerbotten
3. Det är dåligt utbud av vidareutbildningar för kollektivanställda som har intresse av att lära sig till produktionsledare eller –tekniker

KONSEKVENSERNA av detta är bl a att:
1. Det är svårt för företagen i Norr- och Västerbotten att rekrytera personer som är väl utbildade för de yrkesarbeten som erbjuds
2. Eftersom det är lågt utbud av relevanta utbildningar har företagen mycket svårt att till rimliga kostnader vidareutbilda sina anställda
3. Eftersom det är brist på väl utbildade produktionsledare och –tekniker så nyttjas företagens personal- och produktionsutrustning mindre effektivt än vad som är möjligt. Detta leder till lägre utvecklingstakt och lägre resultat än vad som är möjligt med tillgängliga resurser

Utöver nämnda problem är ohälsa och sjukfrånvaro ett område som de små företagen alltid har svårt att hantera på ett bra sätt med hänsyn till såväl företagens som de anställdas behov. Problemet är väl känt, men insikt i och kunskap om hur problemet skall hanteras är bristfällig. Utöver detta saknas tillförlitligt statistik om hur det ser ut i respektive bransch. Inom PLUSS ingår därför direkt utbildning i ämnet ohälsa, hur det kan undvikas och hanteras –hur man kan ta tillvara och utveckla den ”friska delen” av de som drabbats. Indirekt behandlas ämnet även inom andra utbildningsområden som t ex ledarskap och LEAN (arbeta ”smart”, bl a för att undvika ohälsa). I syfte att belysa omfattningen av problemet ingår en enklare kartläggning av ohälsa inom berörda branscher som ett eget delprojekt inom PLUSS.

En riktad utbildningssatsning mot anställda inom berörda branscher behöver genomföras med inriktning mot lärande organisationer och lägre ohälsotal p g a att:
1. Det låga utbudet av lokala och regionala utbildningar gör att projektets inriktning mot mer lärande organisationer bidrar till att fler anställda än de som genomgår projektets utbildningar höjer sin kompetens genom att lära av de som utbildats
2. Konkurrensen från omvärlden ökar ständigt och är särskilt kännbart för en stor del av företagen i Norr- och Västerbotten, vilka många har huvuddelen av sin försäljning till andra marknader. För att kunna fortsätta konkurrera ställs därför allt hårdare krav på företagens och deras förmåga att utvecklas både inom ”mjuka” och ”hårda” områden som t ex organisation och ledarskap resp produktionsteknik och produktutveckling
3. Basindustrins krav på sina underleverantörer är mycket höga. Inom Barentsregionen finns beslut om mångmiljardinvesteringar inom industri och samhälle under de närmaste 10-15 åren. För att kunna konkurrera om dessa affärer med leverantörer från andra regioner och länder krävs dock att SMF i Norr- och Västerbotten höjer sin kompetens inom ett flertal strategiska områden. Branschöverskridande samverkan inom utbildning bidrar även till att nya produkter och tjänster utvecklas, vilket ytterligare förbättrar företagens konkurrensförmåga
4. Bristen på utbildade och erfarna produktionsledare och -tekniker gör att intern kompetensutveckling blir allt viktigare
5. En allvarlig faktor som inverkar negativt på nyrekrytering är att det blir färre sökande till gymnasium, universitet och andra eftergymnasiala utbildningar med industriell inriktning. Norrbotten och Västerbotten är lika hårt drabbade som övriga Sverige

Följande HUVUDUTBILDNINGSOMRÅDEN ingår:
1. ORGANISATION, med fokus på lärande, hälsa, tillgänglighet och jämställdhet
2. PRODUKTION, generella ämnesområden (LEAN, kvalitet, materiallära, produktionsekonomi & -teknik)
3. PRODUKTION, branschinriktade områden (CAD/CNC, ytbehandling, bearbetnings- & verktygsteknik, DFM, GUI-design etc)
4. AFFÄRER (Affärsutveckling, marknadsföring, försäljning, inköp, IT)
5. LEDARSKAP inkl genusperspektiv (Styrelsearbete, företags-, produktions- & projektledning)

Angivna områden är de som har högsta prioritet i de förundersökningar som genomförts, vilket verifieras av företagen och deras företrädare i pågående utvecklingsprojekt som IUC driver.

Syfte

Huvudsyftet med PLUSS är att genom ett riktade utbildningsinsatser mot trä-, verkstads- och elektronikindustrin i Norrbotten, samt verkstads- och elektronikföretag i Västerbotten, stärka företagens kunskaper inom strategiska kompetensområden. Detta för att säkra företagens utveckling och för att bättre kunna möta den hårdnande konkurrensen från omvärlden.

Mycket viktiga delar av huvudsyftet och bestående resultat av projektet är att:
1. Företagen blir mer ”lärande organisationer”, vilket bidrar till lägre ohälsotal
2. Företagen får ökade kunskaper om ohälsa –hur det kan undvikas och behandlas genom anpassad organisation och planering
3. Kvinnor och ungdomar stärker sin roll på företagen, vilket bidrar till att fler kvinnor och ungdomar påbörjar utbildningar med industriell inriktning
4. Bidra till ökad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan branscherna
5. Medverkande företag rutinmässigt lär sig att nyttja portalen ”Kompetenscentrum Norr” för att skaffa information om och beställa efterfrågade utbildningar
6. Genom samverkan med liknande projekt i annat EU-land utbyts erfarenheter som stärker genomförandet av PLUSS

Målsättning

Det övergripande målet med PLUSS är att säkerställa kompetensutvecklingen hos befintligt anställda inom berörda branscher och att medverkande företag blir mer ”lärande organisationer”, inser vikten av jämlikhet och tillgänglighet, samt att arbetet med att förebygga och komma till rätta med ohälsa prioriteras. Allt för att industrin skall stå bättre rustad för att klara den ständigt ökande globala konkurrensen och för att med nya och befintliga produkter säkerställa fortsatt tillväxt på nya och befintliga marknader.

I syfte att öka och sprida kunskaperna om vikten av tillgänglighet, jämlikhet och ohälsa avser PLUSS att åtminstone projektets operativa personal och resurspersoner utbildas inom dessa områden. Utöver detta nyttjas berörda processtöd som finns att tillgå inom ramarna för ESF.

MÄTBARA MÅL -antal anställda som utbildas är framförallt inom:
1. ORGANISATION
1.1 ”Lärande organisationer”, ca 30 företags- och avdelningschefer
1.2 ”Hur minska ohälsan hos anställda?”, ca 30 arbetsledare och fackliga företrädare
1.3 ”Hur ökad tillgänglighet och jämställdhetsintegrering främjar företagen”,
ca 20 företags- och arbetsledare och fackliga företrädare

2. PRODUKTION, generella ämnesområden
2.1 LEAN-konceptet och kvalitetsarbete, ca 80
2.2 Produktionsekonomi och –teknik, ca 30

3. PRODUKTION, branschinriktade områden
3.1 Materiallära, ca 20
3.2 Ritningsläsning, ca 20
3.3 CAD-ritning och CNC-teknik, ca 20
3.4 Ytbehandling, ca 20
3.5 Verktygs- och bearbetningsteknik, ca 20
3.6 DFM, ca 20
3.7 GUI-design, ca 20

4. AFFÄRER inkl PRODUKT- & TJÄNSTEUTVECKLING
4.1 Affärsutveckling, ca 10 från företagsledningar
4.2 Marknadsföring och försäljning inkl export, ca 20 säljare
4.3 Kvalificerad vidareutbildning inom strategiskt inköp, ca 10 inköpare
4.4 Internet som sälj- och marknadsföringskanal, ca 20
4.5 Produkt- och tjänsteutveckling för nationell och internationell marknad, ca 10

5. LEDARSKAP
5.1 Styrelsearbete, ca 10
5.2 Kvalificerad företagsledarutbildning, ca 10
5.3 Produktionsledning, ca 10
5.4 Projektledning, ca 10

Av erfarenhet vet vi att företagens utbildningsbehov kommer att förändras under projektets löptid, både vad avser volym/utbildningsområde, samt kan andra ”ämnen” och områden tillkomma. Projektet måste därför kunna ändra utbud och målsättning.

ORGANISATORISKT MÅL:
PLUSS har som ambition att tillsätta en arbetsgrupp benämnd ”Framtid Industri”, bestående av 6 yngre personer (2 per bransch). Målet är att minst hälften av dessa skall vara kvinnor. Uppdraget i projektet är att marknadsföra projektet för att attrahera så många som möjligt av yngre medarbetare och kvinnor att medverka, samt att lämna förslag till lämpliga utbildningar som är i linje med projektets intentioner. Utöver detta fungerar gruppen som bollplank, inspirationskälla och resurs för rekrytering till industrin.

FUNKTIUONELLT MÅL, nyttjande av KOMPETENSCENTRUM NORR:
IUC Norrbotten kommer hösten 2010 att lansera ”Kompetenscentrum Norr” (bilaga 7), en portal på internet där målgruppen enkelt kan erhålla information om och beställa utbildningar som genomförs i Norrbotten. Ytterligare en funktion blir att företagen kan lämna detaljerade uppgifter om särskilda behov av kompetensutveckling. Därutöver kan de lämna förslag på utbildningar att genomföras i länet. Med detta underlag kan IUC genomföra gemensamma upphandlingar, vilket gör att fler utbildningar genomförs och bidrar till att sänka företagens utbildningskostnader. Företag som medverkar i PLUSS uppmanas att nyttja denna portal, vilket underlättar både uppstarten och genomförandet av projektet. Samtidigt bidrar PLUSS till etablering av portalen som den plats dit företagen i första hand vänder sig när de letar och beställer utbildningar.

FÖRVÄNTADE EFFEKTER av PLUSS är bl a att:
De som utbildas stärker sin ställning på arbetsmarknaden markant och att fler ungdomar och kvinnor söker sig till berörda branscher. Utöver detta bildas olika formella och informella nätverk där kontinuerligt lärande, utbyte av erfarenheter och gemensamma affärer blir en naturlig effekt av kontakterna. Detta bidrar till ökad samverkan mellan företagen, organisationerna bakom projektet, samt med anlitade utbildningsanordnare. Ytterligare förväntade effekter av projektet är att arbetsgruppen ”Framtid Industri” samt portalen ”Kompetenscentrum Norr” blir väl etablerade och fortsätter att verka och fungera även efter att PLUSS har avslutats.

Genom att höja personalens kompetenser, öka företagens insikt i vikten av ökad integration, jämlikhet och hälsa, samt genom att vidareutveckla befintliga produkter och utveckla helt nya idéer kan berörda SMF stärka sin konkurrensförmåga. Detta kombinerat med ökade marknadsaktiviteter kan attrahera både befintliga och nya kundsegment vilket stärker företagens förmåga att konkurrera på både närmarknad, nationellt och på export.

Upplägget av PLUSS gör att projektet på ett mycket bra sätt dessutom kan förväntas ge följande EFFEKTER:
1. PROGRAMMÅL 1 och 3 -möjligheterna till att lära av de som kommit längst inom dessa områden förbättras tack vare att tre branscher berörs och fler företag involveras
2. ERFARENHETSUTBYTET inom och mellan branscherna ökar, vilket i sin tur leder till att:
+Nätverket vidgas och helt nya kontakter skapas
+Samverkan inom och mellan branscherna ökar
+Fler och större affärer görs inom och mellan branscherna
+Fler nya produkter och tjänster utvecklas
+Genom ökad samverkan kan nya och större kunder bearbetas
3. UNDERLAGET för de utbildningar som erbjuds blir väsentligt större, vilket leder till att:
+Fler utbildningar genomförs
+Fler personer genomgår aktuella utbildningar
+Samma utbildning kan genomföras på flera orter, närmare företagen, vilket sänker företagens utbildningskostnader
4. RESULTATET av genomförda utbildningar blir bättre och bidrar till att:
+De som utbildats stärker sin position på företaget
+Ohälsotalet minskar
+De som utbildats stärker sin position på arbetsmarknaden och deras anställningsbarhet ökar

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under genomförd förprojektering har vi bl a UNDERSÖKT:
1. Behov av speciellt riktade åtgärder för funktionshindrade
2. Behov av åtgärder för att underlätta för funktionshindrade att medverka i projektet

Behovsinventeringes RESULTAT visar att:
1. Det är relativt få anställda inom berörda branscher som har synliga funktionshinder
2: Det finns stora behov att anpassa framförallt arbetsplatser och arbetsuppgifter inom produktionen för att funktionshindrade skall kunna utföra ett bra och effektivt arbete
3. Eftersom funktionshinder kan vara av ett flertal olika slag så är det svårt att identifiera generella kompetensutvecklingsprogram för denna kategori av medarbetare

Plan för ÅTGÄRDER inom PLUSS:
1. Söka aktivt stöd från processtöd ”Tillgänglighet” under planering och genomförande
2. Av styrgruppens medlemmar utbildas åtminstone projektledaren och sekreteraren under inledning av projektet i ämnet tillgänglighet
3. Verka för att medlemmarna i arbetsgruppen ”Framtid Industri” utbildas i ämnet
4. Vuxenutbildningen i Luleå har mycket stor erfarenhet av att arbeta med utbildning av personer med olika typer av funktionshinder. Genom vår redan etablerade samverkan kan PLUSS dra stor nytta av Vuxenutbildningens erfarenheter inom detta område
5. Genom särskilt utformad enkät till de som skall genomgå utbildningar, i förväg kartlägga behovet av anpassade lokaler, hjälpmedel för att lyssna, utformning av pedagogiken etc
6. Uppmana utbildningsanordnarna att så många som möjligt av de pedagoger som håller i utbildningarna själva utbildas i tillgänglighet för funktionshindrade
7.Säkerställa att de lokaler som nyttjas för utbildning inom projektet är anpassade för att funktionshindrade skall kunna medverka på bästa möjliga sätt
8. Hålla hög beredskap för att snabbt kunna tillgodose behov av hjälpmedel för funktionshindrade
9. Där det är lämpligt och praktiskt möjligt behandlar resp utbildning även frågor som berör ämnet tillgänglighet, bemötande och liknande
10. Där det är praktiskt möjligt ordna så att medverkan i utbildningarna kan genomföras på distans och interaktivt. Detta innebär att utbildningsmaterialet måste vara digitaliserat, vilket underlättar nyttjande av olika hjälpmedel
11. Utbildningarna kan vid behov vara uppdelad i olika steg (efter svårighetsgrad) för att lättare kunna anpassas mot olika behov

Jämställdhetsintegrering

PÅVERKAN på INNEHÅLLET i PLUSS -plan för åtgärder för att förbättra jämställdhetsfrågorna i projektet:
1. Söka aktivt stöd från processtöd ”Jämställdhetsintegrering” under planering och genomförande
2. Av styrgruppens medlemmar utbildas åtminstone projektledaren och sekreteraren under inledning av projektet i ämnet jämställdhet
3. Arbetsgruppen Framtid Industri tillsätts där de medverkande utgörs av unga anställda inom industrin. Antal kvinnor i gruppen är minst lika många som antal män
4. Verka för att medlemmarna i arbetsgruppen ”Framtid Industri” utbildas i ämnet
5. Noggrant utvärdera verksamheten inom samverkansgruppen i KEN som utgjorts av enbart kvinnor, med hänsyn till både medverkandes och företagens synpunkter. Om synpunkterna och resultaten är positiva kan en liknande samverkansgrupp arrangeras för trä och verkstad, och/eller inbjudas till det kvinnliga nätverket inom elektroniken
6. Uppmana utbildningsanordnarna att så många som möjligt av de pedagoger som håller i utbildningarna själva utbildas i ämnet jämställdhet
7. Där det är lämpligt och praktiskt möjligt behandlar resp utbildning även ämnet jämställdhet samt skillnader i kvinnligt och manligt tänkade, agerande, värderingar m m
8. För att attrahera företagen och deras kvinnligt anställda att medverka i så många utbildningar som möjligt bör anordnarna aktivt använda sig av kvinnliga förebilder som marknadsförare och genomförare av utbildningarna
9. Utbilding i modernt ledarskap och rekrytering ur ett genusperspektiv är ett prioriterat ämnesområde

RESULTATUPPFÖLJNING:
I den uppföljning som genomförs efter genomförd utbildning får deltagarna besvara frågor om jämlikhet, som t ex:
1. Innhöll utbildningen inslag av frågor med bäring mot jämställdhet?
2. Var frågorna relevanta?
3. Hur upplevde du dialogen mellan deltagarna och pedagogen?
4. Upplevde du att någon blev mindre väl behandlad p g a kön? I så fall på vilket sätt?
5. Ur ett jämställdhetsperspektiv -vad hade kunnat göras bättre i den utbildning du medverkade i?

Transnationellt samarbete

PLUSS är öppen för samverkan med andra aktörer inom EU. Vi har för avsikt att knyta kontakt med och utbyta erfarenheter med högst 2 likartade projekt och/eller organisationer i andra medlemsländer.

Huvudsyftet med detta utbyte är i första hand benchmarking för att ge idéer till utveckling av organisation, samt marknadsföring, införsäljning, genomförande och utvärdering av utbildningsinsatserna inom PLUSS. Ett långsiktigt mål med denna aktivitet är att skapa kontakter som på sikt kan leda till konkret utbyte av utbildningsinsatser med aktörer i andra EU-länder.

De aktiviteter som genomförs organiseras av IUC Norrbotten och finansieras i utgångsläget av i denna ansökan upptagna och relaterade kostnader.

Samarbetspartners

  • GS Facket Avd 15
  • Luleå Tekniska Univerisitet
  • TMF Umeå

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå