Logotyp på utskrifter

Neuropedagogiskt resurscentrum steg 3

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFramnäs Folkhögskola
KontaktpersonBo Olofsson
E-postbo.olofsson@framnas.se
Telefonnummer0911-231101
Beviljat ESF-stöd5 262 449 kr
Total projektbudget12 725 581 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2014-06-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att bygga vidare på ett pedagogiskt koncept som utvecklats vid Neuropedagogiskt resurscentrum, och som förväntas bidra till att målgruppen kommer ut i arbete och ökar sin livskvalitet. Deltagare är personer med neurologisk funktionsnedsättning mellan 18 och 60 år. Huvudaktiviteter är utveckling och genomförande av helt nya 12 veckorskurser, som har sin utgångspunkt i deltagarnas mycket specifika behov samt utvecklingsarbete och forskning som bl a bedrivits genom tidigare pedagogisk verksamhet hos projektägaren, Framnäs folkhögskola. I det neuropedagogiska konceptet är nyckelorden natur-kultur-hälsa och som viktig samverkanspart medverkar Grans Naturbruksskola. Hittillsvarande projektverksamhet visar på mycket goda resultat och det finns en väl uppbyggd organisation för mottagande och implementering av nya projektresultat, likväl som ett flertal intressenter som efter avslutat projekt kan tänka sig att finansiera delar av den fortsatta verksamheten.

Bakgrund

BESKRIVNING AV PROBLEMET Kognitiv och social problematik är vanligt förekommande när man har en förvärvad hjärnskada eller en neurologisk sjukdom. Problemen kan röra minnesstörningar, koncentrations- och planeringssvårigheter, bristande orienteringsförmåga, ingen humor, stor trötthet, sämre uppfattningsförmåga, oro och depression, samt motoriska problem.

En nyligen publicerad avhandling (2010) av Lars Jacobssson visar på nya rön kring delar av ovanstående. Resultaten från avhandlingsarbetet ”Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten” (Jacobsson L: Long-term outcome after traumatic brain injury – Studies of individuals from northern Sweden. Doktorsavhandling, Inst f Hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet, 2010) visar att många personer flera år efter traumatisk hjärnskada (THS) kan uppnå och vidmakthålla en hög grad av förmåga men med kvarstående känslomässiga problem och svårigheter i relationer till andra som påverkar social delaktighet, t ex att återgång till arbete. Trots en allmän förbättring kvarstod för många nedsättningar till full delaktighet i samhället. Detta visar således på behovdet av att utveckla olika insatser.

Vid Framnäs folkshögskola finns sedan 1971 neurolinjen, där man under lång tid har arbetat med att utveckla pedagogik och metodik för personer med förvärad hjärnskada eller neurologisk sjukdom. Man har bl a utvecklat begreppet neuropedagogik och har under ett mångårigt utvecklingsarbete sett just personalens pedagogiska betydelse som en av de viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet med att få mågruppen att kunna återgå till arbete och höja sin livskvalitet. Personalen vid Framnäs neurolinje och samverkanspartners upplever även att det saknas hållbara nätvek som leder tillbaka till arbete.

Att Neurolinjen, dess verksamhet och olika insatser har en positiv effekt på individerna bekräftas genom en studie (bifogas som bilaga) av Lars Jacobsson. I denna utvärderas livssituationen för ett antal tidigare kursdeltagare vid neurolinjen 2-5 år efter avslutade studier. Trots funktionsnedsättningar hade den ökade självständigheten, i bl a boende och sociala relationer, som uppnåtts under studietiden på Neurolinjen behållits. Livstillfredsställelsen var relativt god och de flesta var nöjda med sin tillvaro. Indikationer fanns att majoriteten hade funnit en nyorientering i sitt liv efter de stora förändringar som hjärnskadan medfört.

Ett led i att utveckla verksamheten och samspelet Natur-Kultur-Hälsa har varit genom samverkan med SLU Statens landsbruksuniversitet och deras verksamhet vid Alnarp. Genom denna samverkan har vi fått tillgång till den s k Alnarpsmodellen, som även ibland benämns "grön rehabilitering" och som togs fram vid SLU i Alnarp i början av 2000-talet. Trädgårdsterapi är en av huvudkomponenterna i denna modell, som i övrigt är uppbyggd av naturrummet, aktiviteterna, samtalen, gruppen samt den sociala ordningen och strukturen. Då effekterna av denna modell visar på mycket goda resultat har vi även valt att nyttja delar av detta koncept i vårt eget utvecklingsarbete och även knutit till oss kompetens och personer från Alnarp till föreliggande projekt.

Under 2007 genomförde Framnäs folkhögskola ett Mål 1-finansierat projekt kallat Neuropedagogiskt resurscentrum (fortsättningsvis förkortat NPRC), steg 1. Under perioden januari 2009 t o m december 2010 genomfördes, med hjälp av medel från Europeiska socialfonden, även Steg 2, som utöver utvecklingen och genomförandet av ett antal olika pilotkurser och aktiviteter även kan betraktas som en fördjupad kartläggning av målgruppen och dess behov inför föreliggande ansökan.

FRÅN UTANFÖRSKAP TILL ARBETE Denna projektansökan avser att med utgångspunkt i numera tydligt identifierade behov hos deltagarna, bygga vidare på erfarenheter från tidigare kursverksamhet, vunna erfarenheter och det pedagogiska konceptet Natur-Kultur-Hälsa. Steg 2 projektet uppvisar resultat som talar för sig själv: Nästan 100 % av deltagarna (kvantitativt mål 50 %) når arbete senast 6 mån efter projekttiden. Således är just detta projekts primära ansats och mål att få långtidssjukskrivna personer med neurologisk funktionsnedsättning ut i arbete, och därigenom ge möjligheter till egenförsörjning och höjd livskvalitet.

Under Steg 2 projektet har vi mycket noggrant följt upp deltagarna och den utveckling som skett vid verksamheten. Vi har gjort fördjupade analyser genom avgränsade forskningsinsatser, fokussamtal med deltagare, fortsatta analyser av kopplingen mellan pedagogisk miljö och progression hos deltagare, fördjupad jämställdhetsanalys, djupintervjuer med tidigare kursdeltagare samt uppföljning. Vi har därefter - för att ytterligare verifiera resultatet av kartläggningen och för att skapa samsyn och förankring kring detta hos våra samverkanspartners - genomfört två stycken LFA workshops (bifogas ansökan) vid två skilda tillfällen. Resultatet av detta har därefter avgränsats, med utgångspunkt i vad som bedöms vara genomförbart inom ramen för Europeiska socialfonden och mynnat ut i föreliggande projektförslag.

SLUTSATSER AV KARTLÄGGNING Det krävs en fortsatt utveckling av sammanhållna insatser, med särskilt fokus på att utveckla stöd och aktiviteter som tar vid när den medicinska rehabiliteringen är avslutad. Vidare krävs bättre helhetslösningar som stödjer individens personliga utveckling och som därigenom förstärker effekterna av övriga insatser. Kartläggningen visar även på att de skilda förutsättningar som trots allt föreligger beroende på kön, kräver ytterligare anpassning av pedagogik, utbildning och andra aktiviteter likväl som fortsatt analys. Det är även vår, våra deltagares och samverkanspartners uppfattning, att det krävs fortsatt forskning inom området, för att ytterligare fördjupa kunskaper om hur olika insatser kan utvecklas. Sammantaget ger ovanstående att vi vill testa att utveckla och genomföra helt nya 12 veckors kurser som bygger på den fördjupade kartläggningen, tidigare erfarenheter och i övrigt de behov som framkommit.

KULTUR SOM LÄRANDEKULTUR
Ett av NRPC– projektets huvudsyften är att upptäcka nya utvecklingsmöjligheter och att genomföra lärandeaktiviteter med ambitionen att uppnå och bibehålla god hälsa i en stimulerande och utmanande natur- och kulturmiljö. De fokussamtal (utvärdering) som inom projektets ram genomförts med kursdeltagare på Framnäs visar tydligt att lärandekulturen har en tydlig koppling till de nyckelord som projektet vilar på: natur, kultur och hälsa. I rapporten synliggörs behovet av lärandesituationer med kultur och konstarter som arbetsmetod, där mångfald och olikheter ses som en resurs i lärandet. Vidare framgick att de studerande önskade fler ”kulturaktiviteter i sig”, gärna kombinerat med föreläsningar. Man betonar också de ”mervärden” som kan uppstå genom bättre kontakt och kommunikation mellan olika lärande miljöer.

DEN LÅNGSIKTIGA IMPLEMENTERINGEN AV NPRC-PROJEKTET
En fråga med hög prioritet under den avslutande projektperioden är den långsiktiga implementeringen av de resultat som projektet genererat. Det vill säga: Hur säkerställs att projektet, med dess ingående delar (natur, kultur och hälsa) långsiktigt integreras i verksamhetsutvecklingen vid Gran och Framnäs? Frågor att särskilt beakta blir då:
Hur uppnås ett systematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete i verksamheterna vid Gran och Framnäs, med utgångspunkt från den kunskap och de erfarenheter projektet gett?

Hur kommuniceras projektets resultat och betydelse internt och externt?

Hur säkerställs personalens och kursdeltagarnas delaktighet i den fortsatta verksamhetsutvecklingen?

På vilket sätt bibehålls redan etablerade nätverk och hur utvecklas nya kontakter med omvärlden? (lokalt, regionalt, nationellt och internationellt).

Ovanstående är frågeställningar som föreliggande projekt ska ge svar på.

Syfte

Syftet med projektet är att öka möjligheterna för personer med neurologiska funktionsnedsättningar till återgång i arbete, ökad egenförsörjning, delaktighet i samhället och upplevd livskvalitet, genom att - med utgångspunkt i deltagarnas behov och i de erfarenheter som genererats i tidigare utvecklingsinsatser - erbjuda nya pedagogiska verktyg, nya utbildningsinsatser och fortsatt utveckling av aktiviteter och miljö.

Ett sekundärt syfte är att med bakgrund och stöd i den fördjupade jämställdhetsanalys som genomförts under kartläggningen i steg 2, ytterligare anpassa aktiviteter, insatser och utvecklingsstöd utifrån de förutsättningar som i viss mån kan sägas vara olika för kvinnor respektive män med neurologisk funktionsnedsättning.

Målsättning

Målsättningen är i huvudsak baserade på utfallet av de två LFA workshops (via processtöd/konsultstöd) som genomförts under våren 2010, tillsammans med styrgrupp (Steg 2-projektet) och Neuropedagogiskt resurscentrums samverkanspartners. Huvudmål och delmål är således direkt kopplade till det huvudproblemet och bakomliggande orsaker som identifierats under dessa workshops. Output och dokumentation av LFA workshops har därefter diskuterats och förankrats i samverkande organisationer. Detta har lett till marginella justeringar och sedermera en förankring och uttalad, gemensam överensstämmelse kring problembeskrivning, syfte, mål och innehåll i projektets huvudaktiviteter

HUVUDMÅLET är att ytterligare förädla och förbättra den modell som delvis finns utvecklad, vilken ska bidra till deltagarnas återgång till arbete och i förlängningen avservärt öka möjligheterna till egenförsörjning. Det kvantitativa målet (resultat) är att minst 50 % av projektets deltagare ska - 6 månader efter avslutat projekt, oavsett omfattning - återgå till arbete.
INDIKATOR. Minst 50 % i arbete 6 månader efter projektavslut, grad av sysselsättning efter förmåga. VERIFIKATIONSKÄLLA. Individuell uppföljning genom mätning före och 6 månader efter avslutat projekt (personlig kontakt samt kompletterande datainsamling via system hos projektägare och samverkanspartners/medfinansiärer)

DELMÅL

Att utveckla och genomföra helt nya 12 veckorskurser, som har sin pedagogiska utgångspunkt i interaktionen natur-kultur-hälsa och som bygger på identifierat behov hos deltagare samt erfarenheter från tidigare insatser vid Neuropedgogiskt resurscentrum.
INDIKATOR. Antal nya kurser och kursmoment som utvecklats och genomförts under projekttiden. VERIFIKATIONSKÄLLA. Dokumentation av utvecklingsarbete och kursernas genomförande. Kursutvärderingar,
fokussamtal med deltagare, enkät och/eller intervju med pedagogisk personal.
FÖRVÄNTAD EFFEKT. En utvecklad 12 veckors neurokurs som är efterfrågad av exempelvis landsting, kommuner och försäkringsbolag och finansieras i den ordinarie verksamheten av dessa.

Utvecklade helhetslösningar för personlig utveckling som förstärker effekterna av övriga insatser samt ger utökade möjligheter till att närma sig arbetsmarknaden
INDIKATOR. Antal nya kurser, moduler, aktiviteter, miljöanpassningar och samverkanslösningar (mellan aktörer som engagerar sig på olika sätt i målgruppen). Antal deltagare som återgår till arbete efter avslutat projekt.
VERIFIKATIONKÄLLA. Uppföljning (dokumentation) av allt som utvecklas inom ramen för projektet. Skriftlig dokumentation samt även genom övrig media, t ex film/foto, intervjuer och anpassning av miljö. Fokussamtal med deltagare, pedagoger, projektets personal och samverkanspartners.
FÖRVÄNTAD EFFEKT. Deltagare i arbete, oavsett sysselsättningsgrad. Utvecklad aktörssamverkan som lett till permanent samverkan och koordinering av olika insatser i nätverk.

Utvecklade insatser och metoder som fyller nuvarande tomrum efter avslutad medicinsk rehabilitering, i förstärkt samverkan mellan olika aktörer
INDIKATOR. Antal insatser och aktiviteter som utvecklats i samverkan och som direkt ansluter till avslutad medicinsk rehabilitering.
VERIFIKATIONSKÄLLA. Dokumentation (främst skriftlig) av det som utvecklats. Fokussamtal med deltagare, pedagogisk personal/personal som deltar i projektet, aktörer som i olika omfattning engagerar sig i målgruppen samt samverkanspartners (även enkät kan bli aktuellt, dock ej för deltagare).
FÖRVÄNTAD EFFEKT. Utvecklad permanent samverkan och nya neuropedagogiska metoder som tydligt tar vid när den medicinska rehabiliteringen är avslutad.

Att projektet på ett vetenskaplig sätt kan lämna bidrag till ökad forskning inom området och som därigenom avsevärt förbättrar deltagarens möjligheter till återgång i arbete och att resultaten även kan spridas och nyttjas av andra aktörer och verksamheter med liknande inriktning.
INDIKATOR. Antal forskare knutna, på något sätt och i olika omfattning, till projektet (främst via det s k Vetenskapliga rådet vid NPRC, men även genom avgränsade lärande utvärderingsinsatser i projektet). Antal vetenskapliga rapporter eller motsvarande. Antal tillfällen (spridningsaktiviteter, seminarier, publiceringar) som resultat och dokumentation från projektet, kommuniceras under projekttiden.
VERIFIKATIONSKÄLLA. Rapporter/papers, inbjudningar och program till spridningsaktiviteter, utskick i olika nätverk.
FÖRVÄNTAD EFFEKT. Vetenskapligt förankrade resultat som genom spridning gett positiva effekter på och förbättrade förutsättningar för andra verksamheter som jobbar med personer med neurologisk funktionsnedsättning.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Redan sedan starten av neurolinjens verksamhet och genom utveckling av Neuropedagogiskt resurscentrum har vi jobbat intensivt och medvetet med tillgänglighetsfrågor och vi har genom vår verksamhet och de projekt vi deltagit i erhållit avsevärd kunskap kring hur vi ytterligare kan förbättra oss inom detta område. Vi har också lärt oss att en utveckling av detta perspektiv och ett genomtänkt projekt avseende detta tema ger en högre kvalitet och bättre resultat i projektet. I såväl tidigare som nuvarande styrgrupp och i det vetenskapliga rådet har vi representanter med mycket goda kunskaper i tillgänglighetsfrågor.

Vi jobbar löpande i vår verksamhet med att underlätta deltagande i aktiviteter och samhällsliv för våra deltagare med funktionsnedsättning. Det handlar om allt från tekniska hjälpmedel och stöd till val av undervisningsmetoder, lyhördhet och ett gott bemötande. För att integrera detta perspektiv ytterligare har vi återkommande diskussioner och ser även till att återföra iakttagelser och kunskap kring tillgänglighet i vårt löpande utvecklingsarbete. Vid Framnäs startade en tillgänglighetskartläggning under våren 2010 och den fortlöper. Vi kommer även att nyttja oss av Processtöd Tillgänglighet. Med stöd av deras konsulter och det material som finns vid deras webbplats kommer vi att säkerställa tillgänglighetens olika delar i projektets aktiviteter och material. Samtliga aktiviteter och allt material som hör till projektet kommer att vara tillgängligt för projektets deltagare.

En viktig del i föreliggande projekt är utvecklingen av konceptet natur-kultur-hälsa. I detta ingår bl a att - utöver det pedagogiska värde som återfinns i konceptet - att tillgängliggöra framförallt inom- och utomhusmiljön vid Gran och Framnäs samt kultur, för att därigenom bidra till individens personliga utveckling.

Ytterst handlar projektet om tillgänglighet ur ett mer övergripande perspektiv: med hjälp av utveckling av neuropedagogisk metodik i kombination med anpassning av miljöer skapa en sådan utveckling hos deltagarna att de därigenom kan nå ett arbete och social tillhörighet.

Jämställdhetsintegrering

Observera att nedan redovisas de åtgärder vi vidtar med anledning av jämställdhetsanalysen. Slutsatser från analysen redovisas under den andra rubriken Jämställdhetsintegrering (Blir "fel"/tvärtom än det som står rubrik i projektrummet när ansökan konverteras till PDF)

Som anges under nästa rubrik kring Jämställdhetsintegrering så har en fördjupad jämställdhetsanalys gjorts under kartläggningen (gjord vid neurolinjen och under det pågående steg 2 projektet). Analysen omfattar främst deltagarna, men även personalen som jobbar vid verksamheten och i projektet.
Slutsatserna från jämställdhetsanalysen visar på ett antal saker som ska uppmärksammas och utvecklas i föreliggande projekt.

I samband med de fria val som föreligger kommer vi i betydligt större omfattning att diskutera olika valmöjligheter, konsekvenser av könsbundna val m m och även aktivt uppmuntra val som kan sägas vara mindre "traditionella". Vi kommer även att se över utbudet av olika moment och kurser och särskilt främja utvecklingen av det som kan sägas vara mer könsneutralt.

Vidare kommer vi ytterligare att följa upp och diskutera hur kön påverkar möjligheter och utfall av utbildning och de insatser som genomförs inom ramen för projektets verksamhet. Genom en djupare förståelse för detta samband kan vi sannolikt ytterligare utveckla kursverksamheten och framförallt nå bättre resultat. I samband med detta ska vi även bättre belysa och informera om den relativt könsuppdelade arbetsmarknaden och vilka effekter detta ger. I detta avsnitt kommer vi även att ta hjälp av Processtöd Jämställdhet vid Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Vi kommer även att mer noggrant följa upp hur projektets personal upplever sitt arbete, sin kontakt med deltagare och samverkanspartners och vara mer uppmärksamma på de eventuella skillnader som kan uppfattas mellan män och kvinnor (stress och upplevd kontakt).
Även styrgruppen kommer att engageras i ovanstående.

Transnationellt samarbete

Projektet innehåller transnationell samverkan genom flera olika aktiviteter. Mervärdet i de transnationella aktiviteterna består sammantaget av att få se och delta i andra liknande verksamheter i andra länder, liksom att bygga nätverk och dela erfarenheter och därigenom ytterligare kunna förädla vår egen verksamhet. Vi har stor erfarenhet av transnationellt utbyte och har därigenom skaffat oss goda kunskaper om vad som krävs för att optimera nyttan av detta. Vi vet att det bl a krävs noggranna förberedelser och väl fungerande mottagarorganisationer, samt en utgångspunkt att såväl ge som ta för att utbytet ska gynnar alla parter. De olika transnationella aktiviteterna omfattar utbyte för såväl deltagare som personal och beskrivs närmare nedan.

TRANSNATIONALITET 1
Utbyte av erfarenheter och kunskap med sikte på partnerskap. The Neurosupport Centre in Liverpool Great Britain har sökt och fått kontakt med Framnäs. De planerar att besöka oss och vi vill studera deras verksamhet med jobbsupport för personer med neurologisk problematik. Kontaktperson är Mr Alec Huges.

TRANSNATIONALITET 2
Fördjupad kontakt med forskarna Aisha Khalifah Al-Kaiyumi som är doktorand vid universitetet i Kairo Egypten, Aisha forskar om situationen för människor med funktionsnedsättning i Oman. Dels Rebecka Näslund som är doktorand i Muscat i Oman och som också forskar om situationen för människor med funktionsnedsättningar i Oman. Både Aisha och Rebecka besökte Neurolinjen i maj 2010, deltog vid lektioner och de avser att göra ett nytt lite längre uppföljande besök för ömsesidigt kunskapsutbyte vid Framnäs. Eventuella omkostnader för projektet blir marginella.

TRANSNATIONALITET 3
Dramakurs med Jillian Campana University of Montana USA, som ledare. Kursdagarna bygger på deltagarnas livsberättelser. Modellen att jobba med livsberättelser och sedan dramatisera dem kan studeras i filmen "The Puzzle Club" (finns på nätet) med Campana som dramalärare.Kursen dokumenteras (filmas) och sedan blir det "simulated recall", dvs ledaren och deltagaren ser på filminspelningen där deltagaren är med, därefter samtalar man kring det man sett.

TRANSNATIONALITET 4
Kontaktskapande besök i Danmark, både vid Center för Hjerneskade (Centre for Rehabilitation of Brain Injury) och Helle Nebelongs Sansehaver i Köpenhamn samt även ha mötesdagar vid SLU Alnarp (Skåne) med deras forskarteam kring ett samarbete, eventuellt ett gemensamt forskningsprojekt, inom trädgårdsterapi för personer med förvärvade hjärnskador.

TRANSNATIONALITET 5
Kontaktskapande resa till Norge för att studera Sansehager (gröna rum) i Rognan och/eller Nordreisa samt en till två folkhögskolor i samma geografiska område (mellan Bodö och Lofoten) och som helst har inriktningen friluftsliv, hundar och hästar - verksamhet som vi vill utveckla mer inom NPRC. Eventuellt återbesök vid Bodö universitet,värd Johans Sandvin.

Medfinansiärer

  • Framnäs Folkhögskola
  • Grans naturbruksskola

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Piteå
  • Försäkringskassan Luleå
  • Grans naturbruksskola
  • Kommunförbundet Norrbotten
  • Luleå Tekniska Univerisitet
  • Medicinska fakulteten
  • NHR Piteå älvdal
  • Norrbottens läns landsting

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå