Logotyp på utskrifter

Neuropedagogiskt resurscentrum, steg 2

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFramnäs Folkhögskola
KontaktpersonInga Granström
E-postinga.granstrom@framnas.nu
Telefonnummer0911 23 11 25
Beviljat ESF-stöd3 587 406 kr
Total projektbudget12 838 481 kr
Projektperiod2009-01-07 till 2010-12-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Framnäs folkhögskola och Grans Naturbruksskola avser att starta ett neuropedagogiskt resurscentrum och i detta projekt utveckla och genomföra nya helhetskonceptkurser för personer med neurologisk problematik, så att de kan återgå till arbete. Nyckelord är Kommunikation - Natur - Kultur - Hälsa.

Bakgrund

Målgrupperna för projektet är personer med förvärvade hjärnskador och personer med neurologiska sjukdomar. Under 2007 har Framnäs folkhögskola genomfört ett Mål 1-finansierat projekt, inom ramen för insatsområde 3.5, kallat Neuropedagogiskt resurscentrum, steg 1. Alla kontakter med experter inom området och även vår egen erfarenhet säger att den medicinska rehabiliteringen för den tyvärr stora målgruppen personer med förvärvade hjärnskador fungerar mycket väl, men att vägen tillbaka till arbete och ett i övrigt fungerande liv inte fungerar bra. Resurser som finns är inte synkroniserade och hjärnskaderehabilitering kräver samordnade insatser, ofta över lång tid. Steg 1 gick ut på att bygga nätverk tillsammans med experter, offentliga och privata aktörer samt handikapporganisationer som verkar inom det neurologiska området. Dessa nätverk har dels bidragit till utformningen av föreliggande projekt, dels mobiliserats för att bli en resurs i utvecklingen av ett neuropedagogiskt resurscentrum vid Framnäs och Gran.

Neurolinjen vid Framnäs folkhögskola har funnits sedan 1971. Det finns alltså en solid grund att bygga på i det nya projektet. En nyckelfråga är att finna vilka framgångsfaktorerna är i den tidigare verksamheten och vad som ger bästa långtidsresultaten när det gäller möjligheter att få en sysselsättning efter avslutad kurs och att kunna behålla ett arbete över tid. I den
vetenskapliga dokumentationen och valideringen som ska genomföras vid neurolinjen ska det även finnas ett samhälleligt jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Framnäs och Gran avser att inom projektet neuropedagogiskt resurscentrum steg 2 utveckla ny kursverksamhet för nya grupper som har lättare förvärvade hjärnskador eller neurologiska sjukdomar. Detta ska vi göra tillsammans med kursdeltagare, experter, m.fl. och indirekt tillsammans med nätverk och närstående.

BESKRIVNING AV PROBLEMET
Kognitiv och social problematik är vanligt förekommande när man har en förvärvad hjärnskada eller en neurologisk sjukdom. Problemen kan röra minnesstörningar, koncentrations- och planeringssvårigheter, bristande orienteringsförmåga, ingen humor, stor trötthet, sämre uppfattningsförmåga, oro och depression, samt motoriska problem.
I en doktorsavhandling i medicinsk handikappvetenskap som Thomas Strandberg vid Örebro Universitet har gjort avseende gruppen lätta - måttliga traumatiska skador visar han att depression är dubbelt så vanlig i denna grupp, liksom att man har aktivitetsnedsättningar främst relaterat till arbete flera år efter skadetillfället.

Studien Skallskadade i Umeå 2001 (Stålnacke, Sojka, Björnstig och Styrke) av så kallade lätta hjärnskador, ibland enbart kallat hjärnskakning, visade att av de 227 personer mellan 15-62 år som uppsökte akuten vid Norrlands Universitetssjukhus under 2001 och följdes upp år 2005, så upplevde många betydande långtidskonsekvenser som funktionsnedsättningar i aktivitet och arbetsförmåga samt nedsatt livstillfredsställelse. Så pass många omfattas att man kan tala om en epidemi, enligt Peter Sojka.
Samhället har väl utvecklade resurser i det akuta skedet, men brister ofta när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering över längre tid, till återhämtning och en återgång till arbete eller studier och aktiv samhällsmedborgare. Sverige skulle behöva en community based rehabilitation som överskrider gränser mellan landstingens, kommunernas och statens verksamheter, för att finna nya vägar för en bättre och mer samordnad, mer jämlik och uthållig rehabilitering, enligt neuropsykolog Lars Jacobsson Kalix lasarett.

Personalen vid Framnäs neurolinje, samarbetspartners och nätverk upplever också att det saknas en hållbar rehabiliteringskedja som leder tillbaka till arbete efter att sjukvården är klar med den fysiska rehabiliteringen. Det finns även brister, eller t o m orättvisor, när det gäller att få del av samhällelig support av olika slag under rehabiliteringen, beroende på bostadsort, kön, socioekonomiska faktorer, ålder, mm. Inom projektet avser vi att utveckla ett one-shop-stop för att målgrupperna ska kunna ta sig tillbaka till arbetslivet, alternativt behålla jobbet. Projektet avser även att utveckla optimala pedagogiska metoder för att stärka målgrupperna så att återgång till arbete blir möjlig, dvs. från exkluderad till inkluderad igen. På sikt ska koncepten som tagits fram även kunna kopieras av andra.

FRÅN UTANFÖRSKAP TILL ARBETE
Denna projektansökan avser att dokumentera och validera verksamheten vid Framnäs folkhögskolas neurolinje för att Framnäs och Gran i projektet och kontinuerligt efter projektavslut ska kunna starta nya kurser för nya grupper med neurologisk problematik samt utveckla olika koncept som leder till från långtidssjukskriven till arbete och ett i övrigt fungerande liv.
Tre pilotkurser kommer att genomföras under projekttiden med 6-7 deltagare per kurs och en kurstid på 9-14 dagar sammanlagt. Kurserna riktar sig till personer med lätta hjärnskador, de utgör ca 95% av de drygt 50 000 nytillkomna hjärnskadade personerna i Sverige varje år, samt även till personer med neurologiska sjukdomar. Dessa grupper har idag få instanser att vända sig till för att lindra problematiken, behålla jobbet, alternativt skaffa sig ett nytt arbete och för övrigt leva ett så bra liv som möjligt.

En parallell och angelägen uppgift inom projektet blir att vetenskapligt utveckla neuropedagogik för vuxna. Neuropedagogik handlar om att möta människans behov i olika sammanhang och miljöer, både i vardagliga situationer, i arbetslivet och under fritiden, med andra ord en holistisk pedagogik för vuxna. Neuropedagogiken kommer att bli ett kraftfullt pedagogiskt verktyg i kursutvecklingen. Till projektet knyts ett 20-tal experter, varav de flesta redan är beprövade genom tidigare samarbete i större eller mindre grad och de kommer att bidra till att utveckla detta i princip helt outforskade område.

SLUTSATSER
En arbetslivsinriktad rehabiliteringskedja som håller över tid bör utvecklas, till det behövs både forskning och nya gränsöverskridande verksamheter. Det handlar även om kvalitet, att exempelvis ta tillvara kompetensen hos både kvinnliga och manliga kursdeltagare. Hjärnskador leder tyvärr ofta till problem i det vardagliga livet, inom familjen och på arbetet. Den skadade för en ständig kamp med hjärnan och kroppen. Det är viktigt att uppnå en ny hållbar livssituation och träffa andra som har liknande erfarenheter för att kunna genomgå sorgeprocessen, komma in i omorienteringsfasen och landa i den godtagbara personliga kompromissen. Dessa tre steg arbetas det aktivt med på Framnäs och stegen kallas infasning, studietid och utfasning. Särskilt under utfasningen behövs bättre pedagogiska verktyg för att det ska fungera optimalt gentemot hemkommunen och arbetsplatsen. Det går däremot inte att ha en standardiserad rehabiliterings- och utbildningskedja, utan det är individuella planer som gäller och de bör utarbetas tillsammans med kursdeltagaren, nätverk, närstående och arbetsliv.
Neuropedagogik för vuxna med ett holistiskt perspektiv på människan finns inte, det vill personal vid Framnäs och Gran åtgärda genom att utveckla ett neuropedagogiskt
resurscentrum.

Syfte

Syftet med projektet är att förbättra de reella möjligheterna för långtidssjukskrivna personer med förvärvade hjärnskador eller neurologiska sjukdomar att återgå till arbete och därmed också få ett bättre socialt liv.
Syftet är också att bidra till ett mer jämlikt och jämställt samhälle för kvinnor och män med förvärvade hjärnskador eller neurologiska sjukdomar.

Målsättning

HUVUDMÅL
Att ta fram en modell för återgång till arbetsliv för personer med förvärvade hjärnskador eller neurologiska sjukdomar efter det att den medicinska rehabiliteringen är avslutad.
Indikator
Att minst hälften av deltagarna har ett jobb 6 månader efter avslutad kurs med
sysselsättningsgrad efter förmåga.

DELMÅL
Att en bättre fungerande samverkan uppnås mellan de samhällsorgan som en person med förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom är beroende av.
Indikator
Att både kvinnliga och manliga kursdeltagare upplever att berörda samhällsorgan värderar samordning med varandra och sätter den enskildes behov och möjligheter i fokus.

Att kursinnehållet förändras så att inriktningen mot arbetsliv, jämlikhet och jämställdhet tydliggörs.
Indikator
Att arbetslivsfrågor, jämlikhet och jämställdhet utgör lägst 10% av kursinnehållet.

Att ett bra valideringsverktyg tas fram för att mäta effekterna av utbildningen, i synnerhet hur arbetsförmågan har ökat.
Indikator
Att valideringsverktyg som tas fram är vetenskapligt förankrade.

Att kontakterna med arbetsgivare är en prioriterad del av kursinnehållet.
Indikator
Att minst hälften av kursdeltagarna har en ny kontakt med en arbetsgivare efter kurstiden.

Att den neuropedagogiska verksamheten vid Framnäs och Gran blir kopieringsbar för andra aktörer.
Indikator
Projektets vetenskapliga råd ska bekräfta kopieringsbarheten.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Begreppet tillgänglighet innebär så mycket mer än fysisk tillgänglighet i form av hissar, ramper etc., något som för övrigt redan är ganska väl tillfredsställt vid Framnäs och Gran.
Det handlar om delaktighet i sin egen utveckling, men även om val av undervisningsmetoder, medvetenhet om maktstrukturer, användning av teknisk utrustning som kan underlätta för personer med funktionsnedsättning, mm. Det handlar även om att personalen ska ha ett öppet sinne, ett relevant förhållningssätt och ett bra bemötande. Det handlar också om flexibilitet och fortlöpande dialog med berörda personer. I projektet ska pedagogiska verktyg utvecklas som underlättar vardagen och som möjliggör för människor med förvärvade hjärnskador och neurologiska sjukdomar att åter bli en del av samhället samt att man får social tillhörighet genom ett arbete igen.

Jämställdhetsintegrering

Professor i pedagogik tillika genusforskaren Vappu Sunnari vid Uleåborgs universitet och LTU kommer att, tillsammans med lektor i pedagogik Åsa Gardelli vid LTU, genomföra en studie och även bedriva aktionsforskning avseende jämställdhet bland kursdeltagare och personal vid Framnäs neurolinje. Frågor som kan bli aktuella är bl.a. Är det skillnad i coping och sökande av en ny identitet mellan kvinnliga och manliga kursdeltagare? Har kvinnliga och manliga studerande olika långsiktiga mål i början av kursen? Förändras målen under studietiden? Behöver kvinnliga och manliga kursdeltagare olika kursinnehåll för att klara arbets- och vardagslivet efter Framnäs?

Jämställdhet handlar om att ge kvinnor och män lika villkor och samma frihet att välja studier och arbete. Jämställdhet handlar också om kvalitet. Det vill säga att ta tillvara både kvinnors och mäns kunskaper, värderingar, erfarenheter och livsvillkor. Sunnari och Gardelli kommer att bidra med konsultstöd vid planering av aktiviteter i det dagliga livet, visst studieinnehåll, val av praktikplatser samt fritidsaktiviteter ur ett genderperspektiv, samt organisera verksamhet utifrån att kursdeltagarna även ska träna på icke traditionella aktiviteter och därmed utöka sina trygghetszoner.

Deltagare och personal vid Framnäs neurolinje kommer kontinuerligt att få återkoppling vad gäller jämställdhetsarbete under hela projekttiden och kunskaperna ska sedan implementeras i verksamheten för att öka jämställdheten vid neurolinjen och för att sedan även användas vid planering av nya kurser och ny verksamhet. Det är en pågående lärandeprocess. Forskningsresultat kommer att delges personal och kursdeltagare vid Framnäs och Gran av forskarna Åsa Gardelli och Vappu Sunnari i form av konsultation och kunskapsseminarier.

Projektets alla delar ska genomsyras av ett jämlikhets- och jämställdhetstänkande, där varje kursdeltagare skall ha möjlighet att utveckla och använda sina starka sidor samt utvecklas maximalt som personer - oavsett kön.

Transnationellt samarbete

JILLIAN CAMPANA
Jillian Campana var gästlärare vid Framnäs neurolinje under en vecka i januari 2007 inom Neuropedagogiskt resurscentrum steg 1. Nu följs det tidigare besöket upp med ett utvecklat samarbete under totalt ca. tre veckor. Kursdeltagare vid neurolinjen kommer att jobba med skrivande utifrån temat livet är en berättelse. Vi avser att engagera Jillian Campana, Associate Professor of Drama University of Montana USA, för tillfället Visiting Professor University of Mumbai India. Campana har jobbat professionellt med drama i Egypten, Brasilien och USA där man bl.a. producerade en TV film utifrån en teaterföreställning som Jillian hade producerat, med deltagare som har förvärvade hjärnskador. Filmen heter The Puzzle Club. Till den avslutande temaveckan avser Framnäs att även bjuda in några utbildare inom teater från Norr- och Västerbotten och de blir då coacher till kursdeltagarna, tillsammans med några ur teamet på neurolinjen.
Kostnader för förarbete via mejlkontakter, resor med flyg och bil, boende och kursledning i Öjebyn en vecka, ca. 75 000:-

STUDIERESA TILL EGMONT HÖJSKOLEN I HOV DANMARK
Neurolinjen planerar att genomföra en studievecka under augusti eller september 2009 med 12 kursdeltagare och 15 personal. Resan går till Egmont höjskolen i Hov Danmark.
Fem stycken ur personalen har besökt Egmont under 2000-talet för att studera deras fantastiska studiemiljö med exempelvis sjösportverksamhet, segling, medieverkstad och datorer som ett vanligt hjälpmedel. Även personer med svåra funktionsnedsättningar går på Egmont, som en äldre deltagare sa, det är en mänsklig rättighet. Man har också en assistentutbildning, liksom Framnäs, kursdeltagarna på Egmont studerar gratis på dagarna mot att de jobbar skiftgång som assistenter för kursdeltagare med funktionsnedsättningar övrig tid under veckan.
Egmont och Framnäs ingår i ett nordiskt nätverk av fyra folkhögskolor, de andra är Furuboda som bl.a. har inriktning kommunikationsteknik samt Lundheim i Norge som har inriktning friluftsliv.
Vi hoppas att våra kursdeltagare ska kunna lära nytt och få upp ögonen för att även de skulle kunna ha ett spännande liv utanför den begränsade trygghetszonen hemmavid. I stället för att tänka jag törs inte kan man tänka varför inte, när man ser att mycket är möjligt!
Kostnader för transfer, flygresor, bussar, boende och mat på skolan samt någon aktivitet, ca. 260 000:-

Preliminärt program för
Framnäs neurolinjes studieresa till Egmont höjskolen i Hov, Danmark
Vecka 35, 24-28 augusti, 2009
Huvudsyftet med studieresan är att få kursdeltagarna vid neurolinjen Framnäs folkhögskola att tänja gränser och våga prova sina vingar.
Personalen vid neurolinjen kommer att studera deltagarnas förmåga till coping i en okänd miljö, hur kommunikationen mellan våra deltagare och de danska deltagarna (många studerande på Egmont har funktionsnedsättningar) går till, samt pröva på nya fritidsaktiviteter, främst inom sjösport, som ex. segling och aktiviteter vid Sjösportcentret som ligger i anslutning till Egmont nere vid havet. Under sammanlagt två kursdagar kommer våra kursdeltagare att få följa redan befintliga kurser som de är intresserade av under, vår personal fungerar som coacher. Vi kommer att ha fritidsaktiviteter under sammanlagt en dag, samt utflykt under en dag, kanske Legoland.
Framnäs behöver studera hur Egmont organiserar sina fritidsaktiviteter, något vi behöver utveckla och vi har också vår verksamhet vid vatten nere vid Piteälven och havet ca 1 mil nedströms. Vi kommer också att studera Egmonts IKT upplägg, musik, konst samt skolans sätt att organisera den diversifierade året runt verksamheten.
Samtal och möten mellan personalgrupperna kommer att hållas, där Framnäs bl.a. vill veta hur personalen på Egmont jobbar med jobbmatchning när deltagare med funktionshinder går ut skolan, samt hur man jobbar med tillgänglighet och jämställdhet.
Vi hyr stora välfungerande stugor av Sjösportcentret, så kursdeltagarna får även träna på att kompromissa och bo lite kollektivt under fyra dygn.
Kostnader:
Har frågat resebyråer, bussföretag samt bett Egmont skicka ungefärliga prisuppgifter för mat, stugor, mm för 26 personer, 12 kursdeltagare och 14 personal aug 2009.
Flygresor med avresa mån. 24/8 07.05 från Luleå, via Arlanda, till Billund kl. 10.50
Hemresa fre. 28/8 16.35 från Billund, via Arlanda, till Luleå 20.30
Total kostnad för flygresor 145 500 kr
Hyra av bussar inkl. chaufför:
Framnäs till och från Luleå flygplats. Totalt ca. 5500 kr inkl. moms
Hyra av buss i Danmark, ca 4h/dag inkl. chaufför. Totalt ca 16 000 kr inkl. moms
Omräknat från danska kursen som är 1.25 i maj 08, detsamma gäller mat och hyra av stugor, mm. Bussarna kostar sammanlagt 21 500 kr
Mat under fem dagar. Vi äter alla måltider tillsammans med Egmonts deltagare i restaurangen när vi är på skolan. All förtäring under ett dygn på Egmont kostar ca. 250 kr/person. Total kostnad för mat under fem dagar inklusive en dyrare måltid, ca 38 000 kr
Hyra av fem stora stugor, 5-6 personer i varje stuga, av Sjösportcentret.
Stugorna totalt, inklusive förbrukning av el och vatten kostar 31 000 kr
Timlön danska personalen, utöver vanliga tjänsten, på Egmont och Sjösportcentret.
Totalt 8500 kr
Hyra av segelbåtar och sjösportutrustning, uppskattningsvis 9 000 kr
Bidrag till inträde ex. Legoland vid ett tillfälle för 26 personer, totalt ca 6500 kr

Sammanlagda kostnader för en veckas studieresa för neurolinjens kursdeltagare och medföljande personal/stödpersoner till Egmont höjskolen i Danmark, 24-28 augusti 2009 blir ca 260tkr


STUDIEBESÖK I ULEÅBORG FINLAND
2-3 personer ur projektledningen planerar att göra ett studiebesök några dagar under 2010 hos professor i pedagogik tillika genusforskare Vappu Sunnari Uleåborg Universitet Finland, för att lära mera om Sunnaris genusforskning. Vi avser även att göra ett studiebesök vid Merikoski center i Uleåborg, där man bedriver arbetslivsinriktad rehabilitering.
Kostnader för resor, hotell och uppehälle 15 000:-

Medfinansiärer

  • Framnäs Folkhögskola
  • Grans naturbruksskola

Kommun

  • Piteå