Logotyp på utskrifter

NVG Nya Vägar till Generationsväxling

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareTillväxtenheten
KontaktpersonThomas Norberg
E-postthomas.norberg@overtornea.se
Telefonnummer0927-72122
Beviljat ESF-stöd555 911 kr
Total projektbudget1 389 779 kr
Projektperiod2012-01-01 till 2013-02-28
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

NVG - Nya vägar till generationsväxling är ett samverkansprojekt mellan kommun, individer, utbildningsanordnare och arbetsgivare (näringslivet). Syftet är att mer individanpassat med högre kvalitet kunna introducera och möjliggöra för unga, nyanlända, ensamkommande barn och andra långt ifrån arbetsmarknaden att erhålla varaktig sysselsättning och på så sätt tillgodose arbetsmarknadens behov. Fler ska snabbare bli självförsörjande, delaktiga och integrerade i samhället . Former för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart samarbete kommer att tas fram, med särskilt fokus på specifika problem på den "lilla" arbetsmarknaden.

Bakgrund

Övertorneå kommun, näringslivet och invånarna i samhället står inför en stor utmaning. Tendensen i Övertorneå kommun är att befolkningen minskar och medelåldern stiger samtidigt som stora pensionsavgångar väntar i både kommunala verksamheter och i näringslivet. Inom en period av 14 år så kommer 49,4 % av arbetskraften att nå pensionsåldern. Både kommunen och näringslivet har redan idag svårt att rekrytera personal med rätt kompetens inom vissa områden. En gemensam stor utmaning för kommun och näringsliv är att skapa ett attraktivt samhälle och arbetsliv för att säkra den framtida kompetensförsörjningen.

Behovet av lokala sysselsättningstrategier är strategiskt avgörande för ortens framtida utveckling. Med strategierna som grund ska vi motverka en framtida arbetskrafts- och kompetensbrist. Genom lokal/regional samverkan kan vi åstadkomma förutsättningar för att underlätta arbetslösas inträde på arbetsmarknaden. Detta grundar sig på de förestående åldersdemografiska förändringarna och insikten om att vi i hög grad kommer att måsta förlita oss på de lokala resurserna och den egna arbetskraften, vilken rustas med rätt kompetens. Vidare förstår man att det är absolut avgörande att få arbetsgivarnas aktiva engagemang för att åstadkomma en långsiktig och hållbar förändring. Denna projektansökan bygger därför på ett brett partnerskap.

Svenskt Näringsliv och KK-stiftelsen definierade begreppet kompetens i rapporten ”Företagens kompetensbehov – en utmaning för Sverige” som ”förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter”. Här tydliggjordes bara ytterligare att vi måste utveckla inte bara den kompetens som handlar om ren yrkeskunskap utan också individens mer generella kompetenser som är viktiga för att kunna utföra ett gott arbete, samt att interaktiviteten från arbetsgivarna är avgörande. Häri ligger i sanning en utmaning och en uppmaning att vidga diskussionen från den ibland endimensionella synen på kopplingen mellan skola och arbetsliv. Vad vi behöver är en fyrdimensionell diskussion där lärande, individ, arbetsliv och den situation vi befinner oss i (geografiskt, kulturellt, demografiskt mm) vägs in som oundgängliga ingredienser.

Till detta ska man lägga de regionala och inomregionala skillnaderna gällande åldersstruktur, näringslivsstruktur, utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. Man kan därför anta att enbart generella, nationella lösningar inte ensamt kommer att vara tillfyllest utan att lokala och regionala initiativ kommer att krävas. Vi är i behov av utvecklade metoder och modeller med syfte att integrera eller återintegrera människor på arbetsmarknaden.

I regioner där fysisk närhet existerar, mellan människor och företag, finns också oftast en bred och heltäckande näringslivsstruktur, privat såväl som offentlig. Möjligheterna till kompetenshöjande insatser får också betecknas som goda och lättillgängliga. Den geografiska och vertikala mobiliteten (inom företag och mellan företag inom samma bransch) underlättas också av denna närhet. I vår region och lokalt i Övertorneå och andra likartade orter ser situationen annorlunda ut. Långa avstånd och glest befolkat ger inte samma förutsättningar som för stora befolkningscentran.
Uppmaningen att skapa möjligheter för dem som i dag betecknas stå i någon form av utanförskap, eller riskerar att hamna där, innebär att vi måste ändra vårt angreppssätt från att vara reaktivt till att bli proaktivt. Det reaktiva arbetssättet riskerar att alla vi som arbetar inom området kompetensförsörjning i någon mening blir ”välvilliga utanförskapare”, då det reaktiva arbetssättet inte bygger på samsyn mellan individ, utbildningsanordnare, arbetsgivare. Det proaktiva arbetssättet strävar efter riskeliminering och att forma framtiden. Det kräver utvecklad omvärldsbevakning, tydligare signalsystem, men framförallt samverkan, förbättrade matchningsinstrument och ett mycket mer aktivt medverkande i utformandet av kompetenshöjande aktiviteter från arbetsgivares sida.

I en särskild kvalitetssäkringsprocess, i projektet, ges arbetsgivare tillfälle att påverka innehåll och struktur i verksamheter, aktiviteter som syftar till kompetenshöjning av individer. Denna process medger också, förutom arbetsgivarnas möjlighet att påverka, en insikt och ett förtroende för den kompetenshöjande verksamheten. Vidare byggs en plattform för fortsatt samverkan.

ARBETSMARKNADEN OCH ATTITYDER PÅ ARBETSMARKNADEN
Det finns tendenser och attityder på arbetsmarknaden som missgynnar unga och utlandsfödda. Att anställa dessa utan arbetslivserfarenhet anses vara förenat med höga kostnader, både i form av risken att anställa ett 'oprövat kort' och därmed riskera att måsta avskeda och rekrytera på nytt, och att de anses sänka lönsamheten.
Arbetsgivare är inte så villiga att ta emot praktikanter, en teori är att det grundar sig i dålig struktur och kommunikation: arbetsgivaren vet inte vad som förväntas av praktiken, praktikanten är dåligt förberedd och vet inte själv varför han/hon är där, dvs det förväntade lärandet är inte tydliggjort och därmed får inte heller eleven samma möjlighet att visa upp sig och arbetsgivaren upplever inte de positiva effekter som praktiken skulle kunna ge. Kan detta bli bättre med ökad samverkan och förbättrad kommunikation och struktur, bättre matchning? Projektet skall i alla fall utveckla samverkansmetoder för att åstadkomma detta.

Ungas egna attityder och förväntningar på arbetsmarknaden spelar också in. Många unga lever i en önskevärld och förväntar sig nämligen att de genom arbetet ska förverkliga sig själva, när arbete istället för de allra flesta arbetstagare handlar om försörjning.

FÖRETAGSAMHET
Att starta och driva eget företag upplevs i allmänhet som svårt och krångligt. Bilden är att man ska vara extra modig och galen, och vilja jobba dygnet runt och ha en unik idé. Samtidigt ska man ha stora kunskaper i allt som företagandet innebär. Dvs man blandar ihop företagsamheten med innovatörskapet. Detta är en orealistisk bild som få unga känner sig hemma i. Inte underligt att få unga startar eget företag!
Projektet skall försöka lösa behov av ny arbetskraft och nya företagsägare genom att förbereda, kompetensutveckla och matcha arbetssökande och arbetsgivares/företagares behov. Övertorneå kommun har under 2010-11 genomfört en analys av det kommande generationsskiftesväxlingen i kommunens företag. Analysen pekar på att det finns ett stort behov av arbetskraft och nya ägare av företag inom de kommande 10-14 åren. Av den nuvarande företagspopulationen är över 40 % i ålderns 55+. Hela 217 av dessa företagsägare har redan uppnått eller kommer att uppnå pensionsåldern inom 10 år, vilket är en ansenlig summa i en liten ort som Övertorneå. Projektet skall via arbete med kompetensprofiler och matchning hitta potentiellt nya ägare i målgruppen.
MENTORSKAP
Betydelsen av att ha en mentor som kan vara ett bollplank, vägledare för en människas introduktion på arbetsmarknaden eller som ny företagare tror vi är stor. Det finns en rad olika undersökningar från andra projekt som tydligt visar att mentorskap är viktigt. Därför ska vi i projektet arbeta med ett mentorskap som enkelt beskrivet ska vara en resurs för deltagarna. Följa dem och vara ett stöd.

FÖRTYDLIGANDE PÅ BEGÄRAN AV ESF-RÅDET
Deltagarnas lärande kommer fortlöpande att dokuemteras. Utbildningarna avser inte yrkesutbildningar utan generella och förberedande utbildningsinsatser kopplade till individens och företagens behov. Projektet är avgränsat från reguljär utbildningsverksamhet. I projektet ingår endast insatser i form av kompetensutveckling/lärande i jobbet, dvs ej "rena" arbetsinsatser. Projektet kommer inte att medverka till undanträngningseffekter. I bransch eller företag där det förekommer säsongsvariationer som gör att praktikanter kan anses utföra avlönat arbete kommer praktiken att avbrytas och ersättas med kompletterande utbildnignsinsatser.

Målsättning

Projektets övergripande syfte är att i samverkan med lokalsamhället, och lokala aktörer, utveckla ett arbetssätt, med utgångspunkt i triangeln: individ – utbildningsanordnare – arbetsgivare, som ger arbetssökande bättre förutsättningar att finna sin plats på arbetsmarknaden och att bli självförsörjande. Projektet syftar till underlätta inträdet, återinträdet, på arbetsmarknaden genom förbättrade verktyg för matchning, kompetensutveckling, kommunikation och samverkan. Att hitta en metod eller process som de lokala partnerna kan använda i framtiden för att tillmötesgå behoven hos både arbetsgivare/företag OCH arbetssökande.

Huvudsakliga målet är Att målgruppen arbetssökandes kompetenser och erfarenheter tas tillvara på ett effektivt sätt så att de så fort som möjligt kan komma ut i arbetslivet och klara sin egen försörjning, genom anställning eller eget företagande, dvs målet med arbetslinjen ska uppfyllas. Arbetsmarknadens och Näringslivets behov skall mötas av det behov individen har, nämnligen arbete och lön för sitt arbete.

I Övertorneå, enligt en analys från Arbetsförmedlingen, kommer arbetskraftsbehovet att överstiga utbudet med ca 700 personer över en lång period fram till 2025. Väsentligt är att arbeta med aktiviteter som löser detta "gap". En del i detta är därmed Att göra Övertorneå till en attraktiv plats för utrikesfödda och andra yngre. Målgruppen ska självmant välja att stanna i norr för att bo och arbeta. Orten och regionen ska vara ett intressant och konkurrenskraftigt alternativ, inte bara vara en plats där man får sin introduktion för att sedan välja att flytta till storstadsområdena i södra Sverige.
Vidare syftar projektet till att: • utveckla verktyg för matchning, kommunikation och samverkan • utveckla lärandemiljöer • acepterad samverkansmodell eller metod funnits • skapa en modell för mentorskap som nyttjas för att underlätta för målgruppen att träda in på arbetsmarknaden

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I projektet kommer lokaler att används för direkta deltagaraktiviteter, på Övertorneå kommun, Tillväxtenheten, Arbetsförmedlingen m fl. En tillgänglighetsinventering/granskning kommer att genomföras i samband med projektstart, och ev. förbättringar och anpassningar ska genomföras efter överenskommelse med expertis.

Projektet ska arbeta med att utveckla metoder för att möta den enskilde deltagaren där den är och utforma utbildningar/kurser i syfte att ta till vara varje deltagares behov, vilket gör att tillgängligheten för funktionshinder är ett av de kriterier som kommer att beaktas i projektet.

Tillgängligheten ska beaktas i huvudsak genom att synliggöra hur olika utbildningsanordnares tillgänglighet för funktionshinder ser ut. Genom att påtala för respektive utbildningsanordnare vikten av tillgänglighet medvetandegörs det. Detsamma gäller de arbetsplaster som blir aktuella för arbetsplatsförlagd utbildning.

Beträffande komunens verksamheter har kommunen redan idag hög tillgänglighet i befintliga lokaler, antingen i form av bottenvåning med breda dörrar eller hiss i flervåningshus.

Informationsmaterial som vänder sig till målgrupperna kommer att utformas på fler språk än svenska och vara tillgängliga på olika media (tryckt och elektroniskt). Det kommer att finnas beredskap för alternativ form av information.



FÖRTYDLIGANDE PÅ BEGÄRAN AV ESF-RÅDET
ESF processtöd avseende tillgänglighet kommer att anlitas redan under projeketets uppstartsfas.

Transnationellt samarbete

Projektets dagliga arbete kommer att fokusera på den egna regionen, men projektet har ambitionen att sprida de goda erfarenheterna i och utanför rikets gränser. Eftersom Övertorneå är en gröänsstad till Finland kan det kommas att en del av deltagande individer och företag kommer att finnas på den Finska sidan om gränsen. Erfarenheterna kommer bland annat att spridas via Landstingets projekt Best Agers.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen i Haparanda
  • Norrbottens läns landsting
  • Tillväxtenheten

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen i Haparanda
  • Tillväxtenheten
  • Tornedalens folkhögskola

Kommun

  • Övertorneå