Logotyp på utskrifter

NORRSKEN

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning
KontaktpersonYlva Lindström
E-postylva.lindstrom@pitea.se
Telefonnummer0911 - 69 67 77
Beviljat ESF-stöd15 483 794 kr
Total projektbudget33 650 631 kr
Projektperiod2010-09-01 till 2014-08-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

En stor grupp kvinnor och män är idag arbetslösa och långt från arbetsmarknaden. Vi vet att det finns personer i gruppen vilka är långtidsarbetslösa och/eller sjukskrivna och har ett stort behov av stöd för att hitta sin väg till arbete och självförsörjning. Denna grupp vill vi stötta via ett projekt gemensamt mellan kommunala arbetsmarknadsverksamheter, socialtjänst, Försäkringskassa och Arbetsförmedlingar i Piteå och Arvidsjaur.
För målgruppen finns ett behov av samordning mellan myndigheter då individerna ofta har kontakt och behov av stöd från flera. Att stötta dem till att aktivt delta på arbetsmarknaden kan lindra såväl enskilt lidande som förbättra personlig och samhällelig ekonomi.
Projektet bygger på ett individcentrerat arbetssätt.
Inom regionen har vi en åldrande befolkning i arbetsför ålder. För att trygga arbetskraftförsörjningen såväl inom den offentliga sektorn som inom det privata näringslivet måste vi stötta alla personer som har möjlighet att delta i arbetslivet.

Bakgrund

Idag har vi den värsta lågkonjunkturen i modern tid. I det läget drabbas de traditionellt svaga grupperna på arbetsmarknaden extra hårt. Det är framförallt ungdomar, lågutbildade, personer med funktionsnedsättningar och invandrare. En stor grupp kvinnor och män i våra kommuner står idag utanför eller riskerar att hamna utanför den reguljära arbetsmarknaden. Många av dem är sjukskrivna och har i många fall så varit under lång tid. Till följd av lågkonjunkturen samt av att det allmänna sjukförsäkringssystemet förändrats med begränsad längd på sjukskrivning har dessa personer om möjligt än svårare att komma ut i arbete. Inom regionen har vi en åldrande befolkning i arbetsför ålder. För att trygga arbetskraftförsörjningen såväl inom den offentliga sektorn som inom det privata näringslivet måste vi stötta alla personer till sysselsättning. En förprojektering med stöd från ESF har genomförts under tiden 20090107 till 20090706 i Piteå och i Arvidsjaur med projektmedarbetare i bägge kommunerna. Det har funnits en gemensam styrgrupp med representanter från Arvidsjaur som Piteå. Vi har inom förstudien kartlagt individerna långt från arbetsmarknaden som grupp och samlat information om vilka metoder som är lämpliga för att dessa personer ska beredas möjlighet att återkomma till arbetslivet. Vi ser att gruppen är heterogen, men vissa gemensamma drag finns. Många i målgruppen har en kompetens som inte är klart yrkesrelaterad eller inte aktuell jämfört med arbetslivets krav. Många har en ofullständig grundutbildning. Till detta kommer svårigheter av både social och mer ohälsoinriktad art. Personerna står olika långt från arbetsmarknad och egen försörjning. Vissa har under senare år arbetat kortare eller längre perioder, andra har varit arbetslösa varvat med sjukskrivning under lång tid. Vissa har varit sjukskrivna men saknat rätt till sjukpenning. Ett antal har egentligen aldrig haft en riktig kontakt med arbetsmarknaden, aldrig eller kort tid haft en reguljär anställning. Låg självkänsla är en beskrivning som personer som i sin profession möter individerna i vår tänkta målgrupp använder sig av för att beskriva ett behov av personlig utveckling som är tydligt. Individer som idag under en längre tid varit borta från arbetsmarknaden p.g.a. olika orsaker: sjukdom, outredd arbetsförmåga, arbetsmarknadens behov med mera och kommit utanför våra allmänna trygghetssystem behöver stöttning och hjälp att hitta sin väg till arbete och självförsörjning. Personal som vi intervjuat ser att många i gruppen besitter en kompetens som inte är klart yrkesrelaterad eller inte aktuell jämfört med dagens arbetslivs krav. Från socialtjänsten i Piteå ser vi att den grupp som idag får minst stöd av samhällets parter är gruppen sjuka nollklassade och arbetslösa utan rätt till a-kasseersättning. Dessa gruppers rätt till anpassade insatser blir en kommunal fråga då de statliga myndigheterna är mest inriktade på grupper som har rätt till ersättning från a-kassan eller sjukförsäkringen. Det är därför mycket angeläget att kraft riktas på att erbjuda dessa grupper konkreta och målinriktade insatser som ska ge dem möjlighet att återinträda på arbetsmarknaden utifrån individuell förmåga. För dessa beskrivna grupper finns ett behov av samordning mellan myndigheter då personerna ofta har kontakt med och behov av stöd från flera. Att stötta dem till att aktivt delta på arbetsmarknaden kan lindra såväl enskilt lidande som förbättra personlig och samhällelig ekonomi. Vuxenutbildningen i Piteå har genom att möta branschråden fört en dialog kring det framtida behovet av arbetskraft i företagen i Piteå. En tydlig trend är att behovet gäller utbildad arbetskraft. En inventering från vuxenutbildningen av möjliga företag där företagsförlagd utbildning kan ske har påbörjats. När det gäller att finna företag för dels olika förberedande inriktningar ex praktik men även konkret arbetskraftsbehov så är det möjligt genom kontakter via branschråden, enskilda företag samt övriga branschföreträdare som t ex Svensk Handel och Företagarna i Piteå. Inom dessa områden kan man finna olika typer av ingångsarbeten med varierande sysselsättningsgrad. Arvidsjaur är ett litet samhälle där det är lätt att överblicka både offentliga och privata arbetsplatser, någon samordnad inventering av arbetskraftsbehov finns inte. Inom förstudien har vi genomfört dels nationella studiebesök på Activa i Örebro och hos Skellefteås samordningsförbund, internationella studiebesök har vi gjort i Norge och Irland. Viktiga erfarenheter från förprojekteringen är: Personer i målgruppen är aktuella hos flera myndigheter. Samverkan mellan myndigheter och organisationer är alltså nödvändig. Att bilda partnerskap och upprätthålla dem tar tid. Myndigheterna har olika huvudmän och styrdokument, svårigheter att övervinna. Metod: Genomförandeprojektet är individcentrerat, hela metodmodellen bygger på att alla insatser för individen utgår från dennes behov och förutsättningar. Viktigt är att alla bereds möjlighet till aktivitet i en omfattning som är rimlig, alla ska kunna delta till 100 % av sin förmåga, även under sjukskrivningsperioder. Ledande begrepp är: Empowerment: Varje person ska höja sin medvetenhet om sin situation för att kunna se sina förutsättningar och möjligheter för att sedan ta eget ansvar för att göra aktiva val för ett bra liv. Lösningsinriktat arbetssätt: Fokus vänds från att vara inriktat på hinder till att se möjligheter och lösningar. Energin används till att göra mera av det som fungerar. Helhetssyn: Deltagarens hela livssituation ska kartläggas för att eliminera hinder och hitta framgångsfaktorer. Analys av behov av insatser ska göras, även behov av insatser vilka inte är möjliga att ge inom projektet ska göras, för att i sådana situationer kunna stötta individen vidare till rätt instans.
Individens resa genom projektet kommer att bestå av fyra faser: Fas I för deltagaren. Metod för kartläggning av deltagare i projektet utformas och används för alla deltagare. Kartläggning ska göras dels av personliga förutsättningar, utbildningsbakgrund, erfarenhetsbakgrund, personligt nätverk, arbetsförmåga, intressen, social situation, motivation och hälsa. Kartläggningen ska utmynna i en handlingsplan för deltagarens aktiviteter i projektet och efter avslutad projekttid. Om deltagaren har någon form av problematik som kräver omfattande behandling exempelvis missbruksbehandling eller djupgående psykiatrisk vård som inte kan göras inom projektet ska det klargöras inom denna fas, inskrivningen ska avslutas och individen ska stöttas till rätt insats. Denna fas kan för den enskilde deltagaren omfatta maximalt två månader. Fas 2-4 för deltagaren: Arbetsträning, där arbetsförmåga, psykisk och/eller fysisk utreds. Fas 2-3: Praktik där intresse, fallenhet och talang hittas och dokumenteras. Praktisera studier/lärandeplatser där färdigheter, kunskap och kompetens ger grunden för fortsatt arbetsliv eller för fortsatta studier. Fas 4: Här kan även ingå Norrskensanställning, en kort anställning med lönesubvention för lärande i jobb, via Arbetsförmedlingen för personer som så behöver som ett slutsteg inför reguljär anställning.
För rekrytering av platser till arbetsträning, praktik och lärandeplatser kommer personalresurs att avsättas i varje kommun. Detta ska bygga grund för att hitta arbetsplatser. Deltagaren har full möjlighet att själv hitta sin arbetsplats. Dels för att se och nyttja sitt personliga nätverk men även för att bredda det.
Projektet kommer inte att medverka till undanträngningseffekter.
Metod för dokumentation av deltagarens lärande väljs och används sedan för alla deltagare. Dokumentationen ska omfatta personlig utveckling, lärande på praktik- och arbetsplats samt utveckling av deltagarens personliga nätverk. Dokumentationen ska följa deltagaren genom projektets aktiviteter. I det samverkansteam som inom projektet ska stötta individens resa finns personal från kommunerna och från arbetsförmedlingarna.

Syfte

Syftet med genomförandeprojektet Norrsken är att minska utanförskapet för personer som är långt från arbetsmarknaden samt att öka arbetskraftsutbudet inför ett framtida arbetskraftsbehov.
Vi vill bidra till att kvinnor och män i Arvidsjaurs och Piteås kommuner som står långt från arbetsmarknaden eller riskerar att hamna utanför utvecklas och kommer i reguljärt arbete eller närmare arbetsmarknaden genom ett personligt lärande - via praktik, personlig utveckling och arbete i kortare perioder.
Inom regionen har vi en åldrande befolkning i arbetsför ålder. För att trygga arbetskraftförsörjningen såväl inom den offentliga sektorn som inom det privata näringslivet ska vi se till att alla personer som har möjlighet att komma i sysselsättning bereds möjlighet att göra detta.
I samverkan mellan de myndigheter som personer långt från arbetsmarknaden är i kontakt med och söker stöd från ska vi gemensamt utveckla metoder för att människor ska gå till aktivitet, utbildning, arbete och självförsörjning.
Ansvarsfrågan då det gäller vilken myndighet som har ansvar för rehabilitering till arbete framför allt för gruppen utan rätt till sjukpenning är oklar och rutiner och struktur saknas för samverkan och planering. Genomförandeprojektet Norrsken ska bidra till att klargöra vem som har ansvar för olika delar och hur framtida samverkan för att stötta dessa personer ut i arbetslivet ska ske i våra kommuner.
Syftet med genomförandeprojekt Norrsken är att:
- minska utanförskapet för personer som är långt från arbetsmarknaden
- bidra till att kvinnor och män i Arvidsjaurs och Piteås kommuner utvecklas genom ett personligt lärande via praktik, studier och personlig utveckling
- deltagare inskrivna i projekt Norrsken ska till 100 % av sin förmåga stöttas till sysselsättning
- utifrån en grundsyn som bygger på empowerment, lösningsfokuserat arbetssätt och med helhetssyn på individens situation ska den enskilde deltagaren ta ansvar för sin utveckling samt göra egna val för att få arbete och egenförsörjning
- öka arbetskraftsutbudet inför ett framtida arbetskraftsbehov i kommunerna och därmed i regionen
- bidra till att trygga arbetskraftförsörjningen såväl inom den offentliga sektorn som inom det privata näringslivet
- utveckla metoder för att stötta individer att gå till aktivitet, utbildning, arbete och självförsörjning
- genom samverkan formulera rutiner och struktur för ansvarsfördelningen mellan myndigheter för rehabilitering för gruppen som inte har rätt till sjukpenning

Målsättning

50 % av de personer som fullföljer sin handlingsplan har gått till arbete eller utbildning
80 % av deltagarna upplever att deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden har ökat
90 % av deltagarna som fullföljt sin tid i projektet har fått en bild av sina möjligheter kopplat till de krav som finns på arbetsmarknaden
100 % av deltagarna har upprättat en egen handlingsplan
100 % av deltagarna har identifierat sin väg via myndighet/instutition/organisation som dom behöver för att gå vidare i sin handlingsplan
Totalt antal deltagare är 194 varav 109 män och 85 kvinnor. Totalt antal årsplatser är 57.

Identifierade framgångsrika metoder beskrivs enkelt och lättförståerligt i form av handböcker.
Rutiner för samverkan mellan myndigheter är formulerade och fastslagna av projektets samverkanspartners.
Under projekttiden får styrgrupp och projektgrupp ta del av projektresultaten, underlaget används för utveckling av projektet, av metoder som används inom projektet och för implementering i ordinarie verksamhet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi kommer att göra arbetsplatsanalys på de arbetsplatser som blir aktuella för våra deltagare, utifrån en modell framtagen av Activa, vilken vi använder i ett par andra ESF projekt och nu i reguljär verksamhet. Vid rekrytering av deltagare kommer vi att ställa frågor om eventuella funktionsnedsättningar för att inte någon med en icke dokumenterad funktionsnedsättning ska missas.
All information ska vara tillgänglig och utformad så att personer med exempelvis synskada, intellektuella funktionsnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter kan ta del av den.
Vid behov ska det finnas tillgång till hörselslinga och/eller dövtolk.
Det är även viktigt att tänka på att gruppen funktionshindrade inte är enhetlig utan består av olika individer med olika funktionsnedsättningar. På grund av detta är det svårt att utarbeta en generell tillgänglighetsplan som omfattar samtliga funktionshindrade. Det är lämpligare, mer lyckat och effektivt att istället vid behov skapa individuella tillgänglighetsplaner.
Bemötande är viktigt, att vara lyhörd utan att särbehandla och diskriminera. Det viktigaste för att skapa en tillgänglig verksamhet för alla är öppenhet och bra kommunikation. Inte minst när funktionshindrade deltagare ska ut på praktik, arbetsträning eller prova på att vara i arbete hos olika företag är detta viktigt att beakta. Genom att skapa förståelse för och kunskap om funktionshinder kan man även förebygga mobbing och åstadkomma en trivsam miljö med gemenskap.
Den kommunikativa tillgängligheten är oftast den som glöms bort. För att kunna ta del av verksamheten räcker det dock inte att du fysiskt tar dig in i lokalerna, möjlighet måste även finnas att höra vad som sägs och kunna delta i diskussionerna. Detta förutsätter en lugn miljö och t.ex. teleslingor för den hörselskadade. Genom att tala när man använder whiteboardtavla, datakanon och OH - bilder möjliggör man på ett enkelt sätt för den synskadade att följa med på föreläsningar.
Det är även viktigt att beakta den informativa tillgängligheten. Här bör man vara medveten om att det finns dolda funktionshinder, exempelvis dyslexi och intelektuella arbetshandikapp som kan skapa svårigheter vid många tillfällen och som därför är viktiga att identifiera för att individen ska kunna få rätt stöd. Viktigt att tänka på i dessa fall är att skriva material, hemsidor och ansökningsblanketter på ett lättförståerligt sätt.
Vid behov kommer projektet att använda sig av det speciella stöd som ESF/tillgängligt projekt utgör.

Jämställdhetsintegrering

Utifrån den bild av målgruppen som vi fått genom förundersökningen ser vi att arbetet i projektet måste utgå från ett tydligt fokus på individen och dennes förutsättningar, behov, intressen och det sammanhang där personen ska stöttas och vägledas för att inom projektet nå sitt mål. I Sverige och i Piteå samt i Arvidsjaur idag gör vi traditionella yrkesval. I denna målgrupp har många låg självkänsla och ofta bristfällig eller inaktuell utbildning vilket vi tror bäddar för att individen gör traditionella yrkesval. Man gör sina val i första hand utifrån där man ser sig höra hemma utifrån kön, inte utifrån intresse och kompetens. De rådande mönstren i samhället är ojämlika och kan samtidigt vara svåra att se om man inte kan generalisera och jämföra med en grupp.
Samhällets könsrollsmönster präglar även projektmedarbetarna och deras förhållningssätt. Vid rekrytering av medarbetare ska kompetens inom området viktas. Jämställdhetsperspektivet kommer att finnas med i alla delar inom projektet, det finns med i skrivandefasen, kommer att finnas med i den detaljerade planering som görs fortlöpande inom projektet. Kompetenshöjande insatser kommer att göras dels för deltagarna, men även för styrgrupp och alla medarbetare inom projektet. All verksamhet ska ske med samma fokus nämnligen att stötta individen mot arbetsmarknad oavsett kön, ålder eller andra faktorer.
Deltagarnas val: Kön ska i sig inte utgöra ett hinder vid val av praktik- eller arbetsplats eller andra verksamheter inom projektets ram. Verksamheten är individfokuserad och det finns en viss risk för att könsrelaterade problem kan uppstå i individuella situationer, ex vid val av praktikplats. En viktig fråga att analysera är om valet av exempelvis praktikplats utgår från individens behov eller från gällande könsrollsmönster? Om val görs utifrån kön finns en risk att det individuella valet påverkar individen så att den missgynnas då hans/hennes hela kompetens inte funnits med. Möjlighet finns för att dessa situationer kan vara svåra att förutse eller urskilja i det individfokuserade upplägget. De rådande mönstren i samhället är ojämlika och kan samtidigt vara svåra att se om man inte kan generalisera och på så sätt jämföra med en grupp, här finns också en risk att ansvaret läggs på individen som då skuldbeläggs.
Som en följd av projektets upplägg så har de enskilda deltagarna goda möjligheter till att i ett tidigt skede såväl som över tid signalera om de upplever att de i något avseende missgynnas utifrån ett könsperspektiv.

Medarbetarna: Medarbetarna i projektet har goda möjligheter att påverka verksamheten i den mån man finner att någon enskild eller grupp av deltagare gynnas eller missgynnas till följd av kön. Då projektet kommer att vara individfokuserat har vi hela tiden möjligheter att förändra eller avbryta verksamhet som inte är förenlig med vår policy om könens lika värde.
Ett sätt att påverka stereotypt könsrollstänkande kan vara att särskilt uppmuntra personer som vill prova praktik eller arbete som är könsotypiska.
Ute på arbets- och praktikplatserna kommer en dialog med företrädare för arbetsplatserna att föras runt hur man ser på jämställdhetsarbete och hur det bedrivs.
Medvetandehöjning: Genom att under arbetsprocessen aktivt arbeta med frågor som rör kön, könsdiskriminering och jämställdhet genom jämställdhetsintegrering kan såväl deltagarnas som medarbetarnas fördomar och/eller förutfattade meningar tydligöras och förutsättning för förändring skapas.

Hot: Deltagare under praktik eller arbete kan utsättas för fördomsfullt beteende på någon arbetsplats, av arbetsgivare eller medarbetare. Detta kan få svåra konsekvenser för personer i vår målgrupp då många till följd av långt utanförskap redan har en svag självbild och ett svagt självförtroende. Det kan rasera det konstruktiva arbete som projektet ska utföra just för att bygga upp individen. Det kan vara svårt för en utsatt individ att tydligt nog signalera vilken situation de befinner sig i varför det är av stor vikt att den psykosociala arbetsmiljön noggrant följs upp vid praktik eller arbete.
Värderingar som fördomar och förutfattade meningar utifrån jämställdhetsperspektiv hos personal, deltagare eller samverkanspartners kan påverka deltagare negativt vid val av arbetsplats, praktikplats eller annat deltagande inom eller i nära anslutning till projektet.
I arbetet som sker inom ramen för projektet så finns goda möjligheter att påverka situationen så att ingen deltagare gynnas eller missgynnas på något sätt till följd av sitt kön. Vi ska ha statistik och andra uppgifter fördelade på kön, i utvärdering ska vi analysera kvinnors och mäns villkor inom projektet utifrån det faktiska förhållandet.
Vi kommer att ha möjlighet att få en bild av om det finns ett jämställdhetsperspektiv på praktik- och arbetsplatser utifrån att vi har ett fokus på området. Det kommer att ge oss möjligheter att ha en dialog om frågan ute på fältet. I driften av genomförandeprojektet skall samtliga parter vara delaktiga i jämställdhetssarbetet.
Målet med jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En förutsättning för att kunna uppnå detta är att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Denna grundtanke skall genomsyra hela projektet.
Projektet kommer att använda sig av det speciella stöd som Processtöd i jämställdhetsintegrering ESF utgör.

Transnationellt samarbete

I förprojekteringen inför genomförandedelen av projektet så har vi sett ett tydligt behov av att knyta kontakter med utländska aktörer inom verksamhetsfältet främst för att kunna etablera erfarenhetsutbyte inom såväl organisatoriska som metodologiska frågeställningar. Detta för att kunna utveckla vårt eget projekt.
Norge, Narvik
Vi har främst studerat hur man arbetar inom NAV Ny Arbeits- og Velferdsetat i Norge och har genom telefon- och mejlkontakt samt genom besök på plats vid det lokala NAVkontoret i Narvik fått en omfattande inblick i hur man arbetar enligt grundprincipen med "En dörr in". I Narvik så har man varit med från start i hela den omfattande reformationen av det norska systemet sedan hösten 2007 och man besitter en unik kunskap och färdighet. Denna har varit av värde för oss för att vi ska kunna studera och förstå betydelsen av nära myndighetssamarbete. Vi har genom dessa kontakter skapat förutsättningar för fortsatt nära samarbete främst inom ramen för kunskapsutbyte. Narviks kommun har genom sin demografiska profil och geografiska storlek, mellanstor jämförelsevis våra egna kommuner, varit lämplig att studera. De problem och svårigheter de har och har haft är på många sätt kompatibla med de problem som vi själva har. Det finns flera möjliga ingångsvägar för samarbete med NAV i Narvik och detta inom en rad olika områden. Som exempel kan man titta på metodutveckling, hantering av målgrupper, arbetskraftsutbyte, erfarenhetsutbyte på såväl regional- som kommunal- och deltagarnivå.
Irland, Dublin
Inom förprojektet har vi besökt Dublin i Irland för att skapa kontakter och nätverk för att eventuellt kunna hitta metoder att använda och få erfarenhetsutbyte till kommande projekt. Vi besökte där olika kommunala verksamheter och privata företag. Resan var givande och ytterligare kontakt kommer att ske med Webster Lawlor & Associates och Department of Social & Family Affairs. Webster Lawlor & Associates tillhandahåller expertråd och innovativa lösningar för att förbättra villkoret mellan arbetstagare och arbetsgivare under arbetstagarens sjukskrivning. Arbetsgivare har ingen skyldighet att arbeta strukturerat och metodiskt för att hjälpa anställda tillbaka till arbetet, trots att de är anställda. De erbjuder: Personlig service, innovativa problemlösningar, hög service för arbetsgivare och arbetstagare. Department of Social and Family Affairs arbetar med familjer och individer som står långt från arbetsmarknaden och det sociala nätverket. De arbetar med försörjning, arbetsmarknadsinriktning och social välfärd.
Belgien, Leuven
Sen 2006 har Arbetsmarknad och Vuxenutbildning, Piteå Kommun haft samverkan med organisationer i Leuven. Samverkan har skett inom olika EU-projekt, bl.a. First Step, Step-out, och KomPaRe. Projekten har vänt sig till medarbetare inom förvaltningen men också deltagare som har varit inskrivna i vår verksamhet. Syftet med samverkan har varit att ta del av andra verksamheter internationellt och få till ett samarbete där utbyte av metoder och tillvägagångssätt har varit det primära. Medarbetarna har skapat kontakter, gjort efterforskningar för att kunna ge våra deltagare en global omvärldsanalys. Deltagarna har sedan åkt på praktik under några veckor för att skapa sig erfarenhet och nätverk. Den organisation vi har haft störst samarbete med är framförallt IGO Leuven, de har en verksamhet som i mångt och mycket påminner om vår egen Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. I deras verksamhet arbetar man med äldre , invandrare och människor med social problematik av något slag.
Nyttan för genomförandeprojekt Norrsken av att transnationell verksamhet finns med kommer att vara det lärande som finns i ett utbyte av information och erfarenheter med aktörer i andra länder, vilka i sina verksamheter möter och arbetar med personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Lärandet sker i mötet. Vi kommer att söka efter lyckade modeller och metoder som prövats för att få delar som vi kan analysera för att hitta modeller eller metoder som vi kan testa i vår verksamhet. En möjlighet kommer då att finnas för olika grupper som har koppling till projekt Norrsken att på plats studera hur man arbetar i andra länder. Medarbetare i projektet, personer i projektets styrgrupp och referensgrupp, kommunpolitiker och handledare från organisationer och företag kan vara aktuella.
Vi avser göra tre till fyra utbyten som riktar sig till projektgruppen, styrgruppen och referensgrupp. En strävan kommer att vara att hitta möjligheter till lärande utbyte för deltagarna inom projektet, det kan innehålla både studiebesök, praktik eller annan lärandeplats i andra länder.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmdling Arvidsjaur
  • Arbetsförmedlingen Piteå
  • Arvidsjaurs kommun
  • Piteå kommun, Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning
  • Socialtjänsten

Samarbetspartners

  • Arbetsförmdling Arvidsjaur
  • Arbetsförmedlingen Piteå
  • Arvidsjaurs kommun
  • Socialtjänsten

Kommun

  • Arvidsjaur
  • Piteå