Logotyp på utskrifter

Min tur i Luleå

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFolkuniversitetet - Umeå
KontaktpersonSiv Suikki
E-postsiv.suikki@folkuniversitetet.se
Telefonnummer0920477610
Beviljat ESF-stöd3 731 121 kr
Total projektbudget8 919 895 kr
Projektperiod2012-01-09 till 2014-06-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet Min tur i Luleå, som vänder sig till arbetslösa utrikesfödda, fokuserar på deltagarnas ansvar, egna aktiviteter och påverkan på innehållet för att tillsammans i nätverk och med stöd från coacher och projektledning nå eller komma närmare målet egen försörjning. Under mobiliseringsfasen i projektet spelar deltagarna en viktig och aktiv roll i arbetet med att utforma modellen.
Projektet samverkar nära med ett transnationellt projekt som utvecklar ett verktyg för att mäta arbetsmarknadsutbildningars/stöds effekter på deltagarnas anställningsbarhet.

Bakgrund

Arbetsförmedlingen räknar med en sänkning av arbetslösheten i Sverige från 8,4 % 2010 till 6,7 % 2012 i sin prognos för utvecklingen på arbetsmarknaden 2011-2012 (källa: Ura 2011:5, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011). Trots den positiva prognosen finns det grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta gäller bl a gruppen utrikes födda, som ej har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden.
I våra diskussioner med Arbetsförmedlingen i Luleå har vi kommit fram till att det vore särskilt angeläget att genomföra ett projekt för att utveckla en modell riktad till arbetslösa utrikesfödda i Luleå arbetsmarknadsområde.
Denna prioritering har också stöd i Länsstyrelsens rapport "Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten" (Länsstyrelsens rapportserie nr 14/2007) där man framhåller vikten av att Norrbottens län tillvaratar erfarenheter och kunskaper hos alla oavsett ursprung för att främja tillväxt och välfärd och förhindra utanförskap. Vidare framhålls i rapporten att den viktigaste insatsen för integration är att skapa bättre möjligheter för försörjning och egenmakt genom att underlätta arbete och företagande.

Arbetsmarknaden i Norrbotten
Arbetsförmedlingens månadsstatistik för Norrbottens län i juli 2011 visar att antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd bland utrikesfödda var 2 140 personer varav 1 139 kvinnor. Jämfört med motsvarande tidpunkt 2010 har antalet ökat med 9,8 % bland kvinnorna och 2,2 % bland männen.
Arbetsförmedlingens statistik för första kvartalet 2011 (Källa: Arbetsförmedlingen, Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län 2012) visar att den samlade arbetslösheten (öppen arbetslöshet och sökande i program med aktivitetsstöd) i Norrbottens län uppgick till 10,7 % vilket är en minskning med 1,2 procentenheter jämför med första kvartalet 2010. Motsvarande siffra för vår målgrupp, utrikesfödda, var 23,1 % första kvartalet 2011, en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2010. I denna grupp är utrikesfödda kvinnors arbetslöshet högre än männens, vilket är den omvända situationen mot svenskfödda. Arvidsjaur har den högsta andelen utrikesfödda utan arbete av alla med hela 46,6 procent medan Kiruna ligger lägst med 16,4 procent. I kommunerna Luleå, Boden och Piteå som utgör Luleå arbetsmarknadsområde var andelen arbetslösa 22,6 procent, 31,9 procent respektive 24,4 procent.

Huvudproblem
Den höga arbetslösheten bland utrikesfödda män och kvinnor, en arbetslöshet som är väsentligt högre i denna grupp i jämförelse med riksgenomsnittet.

Orsaker
Externa orsaker till att utrikesfödda hamnar i långtidsarbetslöshet kan t ex vara en allmän nedgång i ekonomin, strukturomvandlingar inom vissa sektorer etc. En annan extern faktor är arbetsgivares attityder till ”tidsluckor” i en arbetssökandes CV. Flera studier pekar också på att individer med utländsk bakgrund har svårare än andra att komma ut på den svenska arbetsmarknaden.
Interna faktorer, som bidrar till att en utrikesfödd hamnar i långtidsarbetslöshet kan vara att denne har dåliga
kunskaper om utbudet på arbetsmarknaden, bristande kompetens för att få de arbeten som erbjuds, orealistisk syn på
sig själv och möjliga arbeten, osäkerhet och eller bristande tillit till sin egen förmåga, okunskap om sina styrkor/
svagheter (sina komparativa fördelar). Den försämrade livssituationen, som långtidsarbetslöshet innebär försvårar
för många att ta initiativ till ett aktivt sökande efter stadigvarande egen försörjning. För utrikesfödda bidrar också bristande kunskaper i svenska språket, bristande kunskaper om det svenska samhället och "svenska koder" samt svaga kopplingar till nätverk till att skapa konkurrensnackdelar i förhållande till inrikesfödda.

Konsekvenser
För samhället har detta utanförskap allvarliga konsekvenser genom minskad ekonomisk tillväxt, kostnader för ökad
sjukvård och kostnader för finansiellt stöd till de arbetslösa. För individen, som är långtidsarbetslös, blir konsekvenserna ofta, förutom en försämrad privatekonomi, också en förändring i livssituationen som kan jämföras med en personlig kris, t ex: låg självkänsla, håglöshet, apati, försämrad hälsa, depression, social isolering, bristande framtidstro och svag initiativkraft.
För vår målgrupp leder arbetslösheten till försenad och försvårad integration i det svenska samhället genom det i tiden utsträckta utanförskap, som en avsaknad av etablering på arbetsmarknaden medför.


Beskrivning av Mobiliseringsfasen
Projektdeltagarna (10 personer) kommer att delta i mobiliseringsfasen i två roller, dels som "testpiloter" för den tänkta modellen dels som medarbetare vid utveckling av den tänkta modellen.
En informationsbroschyr med information om projektet distribueras till arbetsförmedlingarna.
Fördelar med deltagande i mobiliseringsfasen är bl a delaktighet i utformningen av modellen, kunskaper om att arbeta i projekt, sociala kontakter, utveckling av fungerande nätverk, kontakter med arbetsgivare, enskilda samtal och stöd i eget arbetssökande och aktuella referenser. Rekryteringen kommer att ske i samverkan mellan projektledaren och Arbetsförmedlingen.
Deltagarna kommer att utbildas i verktyget Aventus Jobbcoachguide samt Belbins Teamroller och en utvärdering kommer att ske vid seminarier med projektteamet.
Mobiliseringsfasen kommer att inledas med en gemensam introduktion där deltagare, projektteam, utvärderare och samverkanspartners deltar. Coacherna kommer att i personliga samtal med varje deltagare kartlägga dennes kompetens, behov och förväntningar. Under mobiliseringsfasen kommer coacherna att arbeta dels med individuell coachning för att hjälpa varje deltagare att nå målet egen försörjning dels ge stöd till arbetsgrupperna.
Utbildningsinsatser kommer att ske i bl a data, svenska, samhällskunskap, arbetsmarknadskunskap (efter deltagarnas behov): Alla deltagare, projektteamet och styrgruppen kommer att få en gemensam information om det pågående transnationella projektet som vi samarbetar med. Gemensam information kommer också att ges av ESF-rådets processtöd om hur man praktiskt införlivar jämställdhetsperspektivet och tillgänglighet i projektet.
Den arbetsmetodik som används är en varvning av handledda aktiviteter för deltagarna, arbete i grupp och individuellt. Exempel på gruppaktiviteter är att:
- diskutera och lämna förslag på intressanta föreläsningar och studiebesök,
- tillsammans med representanter för arbetsgivare/företagsorganisationer lista tänkbara företag för arbetspraktik.
- bjuda in föreläsare och boka in studiebesök.
De individuella aktiviteterna har fokus på att nå målet egen försörjning genom att skriva CV, kontakta företag för arbetspraktik alternativt planera eget företagande eller vidareutbildning.
Uppföljning kommer att ske varje vecka med arbetsgrupperna under ledning av coacher/projektledning. Dessutom kommer seminarier anordnas för att diskutera och fastställa olika moment/verktyg i modellen. Styrgruppen kommer att sammanträda en gång i månaden och en representant för deltagarna kommer att adjungeras. Dessutom kommer ett gemensamt sammanträde att ske med styrgrupperna i Uppsala, Västerås,och Sundsvall. Under mobiliseringsfasen undersöks möjligheterna till samarbete med ett EU-projekt, som Studiefrämjandet i Umeå avser att söka ESF-stöd för under hösten 2011.

Målsättning

Bidra till att skapa bättre möjligheter att korta tiden för arbetssökande utrikesfödda, oavsett kön och eventuella funktionshinder, att ordna en varaktig egen försörjning utifrån sina förutsättningar och sin utvecklingspotential.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Otillgänglighet är en vanlig orsak till avhopp från utbildning och projekt med deltagare som motsvarar vår målgrupp. Därför är det viktigt att ha ett tydligt fokus och att projektteamet och styrgruppen anser att frågan vara viktig.

Mobiliseringsfas
Under mobiliseringsfasen ska vi ta fram en handlingsplan för tillgänglighet, som ska kommuniceras med samverkansparterna.
Vi kommer med hjälp av processtöd att ge en gemensam information och diskussion om kraven på tillgänglighet för personer med funktionshinder tillsammans till deltagare, projektledning och samverkanspartner. Vid detta tillfälle kommer vi att informera om hur vi arbetar med dessa frågor på Folkuniversitetet. Vi säkerställer kontinuerligt att tillgängligheten är tillfredsställande och eventuella brister åtgärdas snarast.
I enlighet med - "Vägledning i tillgänglighet för personer med funktionshinder för Socialfonden 2007-2013 - en utgångspunkt" kommenterar vi hur vi klarar tillgänglighet för personer med funktionshinder.

Fysisk tillgänglighet:
- Projektägaren Folkuniversitetet tar ansvar för att platsen/platserna, som utgör den lärande miljön för den teoretiska delen, är tillgänglig att ta sig fram till på ett enkelt sätt och går att ändamålsenligt fungera vid.
- Folkuniversitetet i nära samverkan med arbetspraktikföretagen tar ansvar för att den lärande miljön för arbetspraktik är möjlig att ta sig fram till och ändamålsenlig att fungera vid. Den fysiska tillgängligheten gäller naturligtvis också tillgång till toalett, lunchrum och andra bekvämlighetsanordningar. Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Projektägaren Folkuniversitetet tar ansvar för att bl a i nära samverkan med arbetspraktikföretagen, handledare, utbildare, coacher och konsulter skapa lärande miljöer, som genomsyras av ömsesidig förståelse, respekt, medvetenhet och kunskap så att ingen projektdeltagare känner sig diskriminerad.
Vid återkommande uppföljningar och utvärderingar under hela projekttiden kontrolleras att projektets rutiner i tillgänglighetsfrågor efterlevs och fungerar i den lärande miljön både på Folkuniversitetet och på arbetspraktikföretagen.

Kommunikativ tillgänglighet:
Projektägaren Folkuniversitetet tar ansvar för att alla projektdeltagare har möjlighet att höra och vara delaktiga i diskussioner och annan kommunikation under den teoretiska delen. Detta kan t ex ske genom teckentolkning, god akustisk miljö, som kan användas för den som är synskadad eller blind. Folkuniversitetet kommer att se till att projektdeltagare med särskilda behov beträffande kommunikativ tillgänglighet erbjuds lämpliga arbetspraktikföretag, som klarar dessa krav. Vi kommer att vara särskilt uppmärksamma på att identifiera tecken på att deltagare har funktionshinder och meddela AF i förekommande fall.

Informativ tillgänglighet:
Projektägaren Folkuniversitetet tar ansvar för att informationen, som delges projektdeltagarna är utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Olika media kan t ex vara bärare av informationen. Vi kommer att ha en beredskap för att ta fram information på alternativa sätt, t ex CD eller DVD. Genomförande, uppföljning och utvärdering av ovanstående tillgänglighetskriterier.

Modellen kommer att utvecklas under mobiliseringsfasen och användas under genomförandet.

Transnationellt samarbete

1. EU har arbetat fram riktlinjer för kvalitetssäkring av arbetsmarknadsutbildningar och åtgärder för långtidsarbetslösa som går under benämningen Common Quality Assurance Framework. Dessa riktlinjer avser att mäta "anställningsbarheten" hos deltagare före och efter arbetsmarknadsutbildningar och åtgärder. Dessa riktlinjer har formulerats så allmänna som möjligt så att de ska omfatta alla EU länder.
2. Baserad på dessa riktlinjer håller ett partnerskap (Cypern, Grekland, Holland, Spanien och Sverige) att utveckla ett verktyg som mäter effekten av arbetsmarknadsutbildningar och åtgärder i relation till anställningsbarhet hos deltagare. Verktyget fokuserar på tre områden: Innehåll, organisation och deltagare. För varje område finns det fem indikatorer från lägsta värdenivå 1 till max 4. Summan av alla områden, indikatorer och nivåer är ett värde på anställningsbarheten hos deltagare före och efter arbetsmarknadsutbildningar och åtgärder. Med andra ord, verktyget mäter effekten av ett projekt på deltagarens anställningsbarhet.
Varför ska vi koppla vårt projekt till CQAFVET-provider model? Kopplingen ger oss möjlighet att:
a) Genom nära samarbete med projektet får vi möjligheter att delta i utvecklingen av verktyget och påverka utformningen av det. Genom att pröva verktyget i vårt projekt får vi möjlighet att tillföra kunskaper och erfarenheter hur det fungerar i Sverige. Förhoppningsvis kan vi i detta samarbete gå i bräschen för introduktion av ett verktyg som förhoppningsvis kan implementeras i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.
b) ha tillgång till ett verktyg som mäter effekten av arbetsmarknadsutbildningar och åtgärder i vårt projekt på basis av EUs riktlinjer angivna i CQAF
c) kunna jämföra effekten av våra åtgärder med liknande i andra EU länder.
d) ta del av andra EU-projekt för långtidsarbetslösa som tillämpar detta verktyg
e) på ett praktisk sätt mäta effekten av vårt projekt på anställningsbarheten hos deltagare före och efter projektet.

Vi kommer i projektet att etablera ett fördjupat samarbete med representanten från Holland.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Boden
  • Arbetsförmedlingen Luleå
  • Arbetsförmedlingen Piteå
  • Försäkringkassan Luleå
  • Försäkringskassan
  • Försäkringskassan Luleå

Samarbetspartners

  • Stiftelsen kursverksamheten vid Uppsala Universitet/Folkuniversitetet
  • Arbetsförmedlingen Boden
  • Arbetsförmedlingen Luleå
  • Arbetsförmedlingen Piteå
  • Arbetsmarknadsförvaltningen
  • Common Quality Assurance Frame
  • Folkuniversitetet i Sundsvall
  • Luleå Näringsliv AB
  • Studiefrämjandet Umeåregionen

Kommun

  • Boden
  • Luleå
  • Piteå