Logotyp på utskrifter

Mångfaldsdriven Samhällsservice

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSamordningsförbundet Umeå
KontaktpersonMona Åström
E-postmona.astrom@umea.se
Telefonnummer00000000
Beviljat ESF-stöd3 244 909 kr
Total projektbudget3 244 909 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2012-07-17
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

De aktörer som deltar i detta projekt är en sammanslutning av de viktigaste organisationerna för personer som vill ha ett ett arbete eller vill återfå sitt arbete. Många av de som idag står utanför arbetsmarknaden är drabbade av diskriminering. I detta projekt kommer kompetenshöjande insatser på individnivå, tvärsektoriella nätverksträffar och harmoniering av de deltagande aktörernas arbetsätt och mångfaldsplaner bidra till minskad diskriminering och ökad inkludering, mer ändamålsenlig samhällservice som då skapar en bättre arbetsmiljö för de anställda, förstärkta effekter av integrationspolitiska insatser och ett mer ändamålsenligt användande av allmänna medel.

Bakgrund

Detta projekt är baserat på dels ett projekt som nu genomförs, Openmindness 2008-3080300 vilket i sig baserades på förstudien, Mångfalden som konkurrensmedel. Dessutom fungerar förstudien, Steget Vidare, 2009-3080097 som kunskapsplattform.

Openmindness har verkat genom implementering av utbildning inom näringslivet för att så:

Minska diskrimineringen och främja lika rättigheter i näringslivet och på arbetsplatser oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder,

Att det ska finnas god kunskap om förekomst och omfattning av diskriminering i samhället och det ska finnas kunskaper om mekanismerna bakom diskriminering,

Att arbetsgivare ska ha kunskap om diskrimineringslagstiftningen och ska arbeta för att förebygga diskriminering.

Arbetet i Openmindness har en juridisk plattform i diskrimineringslagen, SFS 2008 567.

Openmindness vilar sedan på en kunskapsgrund tillförskaffad genom en förstudie som bl a konstaterar att,

Personer med funktionshinder har väsentliga svårigheter att få ett arbete, och har i arbetslivet små utvecklingsmöjliheter i förhållande till majoritetsbefolkningen.

Personer med invandrarbakgrund har väsentliga svårigheter att få ett arbete, och har i arbetslivet sämre utvecklingsmöjligheter än majoritetsbefolkningen.

Kvinnor har en generellt sämre löneutveckling än män, och startar i väsentligt lägre grad än män, företag.

De jämställdhetspolitiska målen nås i väsentligt lägre grad hos invandrade kvinnor än hos kvinnor födda i Sverige.

HBT-frågeställningar är generellt lågprioriterade i näringslivsfrågor och HR-frågor.

Frågor om andra diskrimineringsgrunder än etnicitet och trosuppfattning är lågprioriterade i insatser för personer med annan etnisk bakgrund än svensk.

Yngre personer har svårt att få tillträde till arbetsmarknaden.

Det kan såldedes konstateras att det råder ett utanförskap och lägre tillgänglighet till utvecklingsmöjligheter på arbetsmarknaden beroende på kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionshinder. Projektet Openmindness verkar för insatser i det befintliga näringslivet, och når därför inte grupper som inte har tillträde till arbete och egen försörjning. Dessa grupper nås dock av de myndigheter och organisationer som svarar för, försörjning, kompetensutveckling, rehabilitering och matchning mot arbetsmarknaden, dvs Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Hälso-och sjukvård, olika kommunala funktioner och projekt som Socialtjänst och Arbetsmarknadsavdelning svarar för.

Den förstudie som gjorts under namnet "Steget Vidare" påvisar skillnader i hur insatser gentemot personer i behov av exempelvis rehabiltering skiljer sig beroende på mottagarens kön. Förstudiens målgruppskartläggning visar att personer med sammansatt problematik har svårast att uppnå arbetsförmåga, få ett arbete eller behålla ett arbete. Med sammansatt problematik kan man förutom parametrar som, psykosocial bakgrund, antal minderåriga barn, missbruksproblematik, arbetslivs och utbildningserfarenhet, skuldsättning, även tillföra dimensionerna diskrimineringsgrunder.

Steget Vidare visar på problemet att nå goda resultat i samhällets arbete för att motverka utanförskap på arbetsmarknaden när mottagaren har en sammansatt problematik, bakgrund, och samhällets bristande förmåga att bistå en sådan mottagare består då i,

En sektorisering av insatserna, alltså ju mer sammansatt problembilden är ju fler instanser integreras i processen. Sektorisering skapar risk för en divergerande utvecklingsprocess som då tappar i effektivitet vilket skapar negativa kvalitetseffekter och är motivationsdämpande för mottagaren.
I frågan om eventuell diskriminering av mottagaren finns en grundläggande lagstiftning som skall stävja sådan. Dessutom finns mångfaldsplaner, policies och värdegrund som fungera som operativa stöd att främja likabehandling och motverka diskriminering. Problemet är att även dessa tenderar att divergera, och alltså inte fungerar som en sammanhållande etisk värdekedja som konsekvent möter mottagaren av samhällsservice.

Förstudien och tillgänglig forskning påvisar diskriminering som en viktig negativ faktor som utestänger människor från arbete, egen försörjning och karriärsutveckling. För personer utanför arbetsmarknaden är leverantörer av samhällservice av avgörande vikt för att få tillträde till arbetsmarknaden. Dessa aktörer arbetar i olika samverkansformer med varandra, och det är av stor vikt att deras arbetssätt är utformat för att verka inkluderande av alla oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, ålder eller trosuppfattning.
Förstudien, Steget Vidare, visar på behovet av ökad kunskap om diskriminering och ett förbättrat arbetssätt för att motverka diskriminering och då bättre kunna bistå alla mottagare av samhällservice med stöd får inträde eller återinträde på arbetsmarknaden. Förstudien visar tydligt på behovet av harmoniering av arbetsätt och policies mellan aktörerna så att mottagaren i sin utvecklingprocess får ett stöd som präglas av homogenitet och likabehandling oavsett vilket samhällsaktör som utförare av tjänsten.
Ur ett brukarperspektiv är likabehandling en fundamentalt viktig faktor, och en rättighet. Ur utförarperspektiv är den lika viktig, enär ett likabehandlande arbetssätt kommer att bidra till förbättrade resultat för utförarorganisationerna och då också ett förbättrat arbetsklimat i dessa, så är alltså det befintliga problemet att disharmonisk interorganisatorisk syn och hantering av likabehandling skapar förutsättningar för sämre resutat och sämre upplevd arbetsmiljö för personalen i utförarorganisationerna. Alltså kommer insatser för minskad diskriminering verka för inkludering av idag diskriminerade och utsatta grupper, samt utveckling av de organisationer och arbetsmiljöer där idag ett stort antal medarbetare idag arbetar, vilket då leder till hög nytta för mottagare och avsändare av samhällsservice, förstärkning av befintliga integrationsprocesser samt till högre effektivitet av användande av allmänna medel.

Openmindness har utvecklat en metod för ökad kunskap i diskrimineringsfrågor som har fungerat väl gentemot näringslivet, som trots en period av hård ekonomisk prövning har visat vilja att avsätta personal och tid för kompetenshöjning inom detta område. Dessa metoder kommer att appliceras efter anpassning efter de särskilda förhållanden som råder bland de samverkande aktörerna. Metoden utgår från en grundläggande analys av mångfaldsarbetet inom respektive akör. Här analyseras statistik, arbetsätt, uppdrag, position i värdekedjor som arbetslinjer, mångfaldsplaner och policies. Efter analys är genomförd hos samtliga aktörer genomförs en anonym attitydundersökning där samtlig personal deltar. Attitydundersökningen ligger sedan till grund för en problematisering som utgår ifrån attityder i förhållande till lagstiftning och policy. Med denna problematisering som grund genomförs sedan aktiviteter på nätverks och organisationsnivå. Med aktiviteter menas utbildning inom HR kopplat mot diskriminering och föreläsningar från såväl inspiratörer som lagstiftare och myndighet. Med nätverk avses dels interorganisatoriska ledarforum där ledare från de olika organisationerna träffas i gemensamt forum som att handläggare inom samma värdekedja träffas. Löpande under processen revideras de befintliga mångfaldsplanerna och policys inom diskrimineringsområdet på respektive organisation, och målsättningen är att revideringarna skall verka för en harmonisering av dessa så att det skapas förutsättningar för holistiska värdekedjor där mottagaren av samhällservice får möta en homogen process som kännetecknas av inkludering och respekt.
Metoden som utvecklas skall sedan spridas under projetets gång till de övriga 82 Samordningsförbund som finns i Sverige.

Syfte

Projektet innefattar insatser i flera av de organisationer som enskilt eller i samverkan med varandra verkar för att personer skall återinträda eller träda in på arbetsmarknaden. Diskriminering är en faktor som skapar utanförskap och lägre möjligheter till inträde eller återinträde på arbetsmarknaden.

Projektets övergripande syfte är att motverka diskriminering och främja likabehandling av personer som antingen är mottagare av samhällservice från i projektet deltagande aktörer eller är arbetstagare i dessa. Ökad likabehandling och inkludering kommer att skapa förutsättningar för att flera personer återinträder eller inträder på arbetsmarknaden, vilket stärker dels mottagarens livsvillkor, ökar effektiviteten och förbättrar arbetsklimatet hos deltagande aktörer, samt förstärker integrationsarbetet och förbättrar nyttjandegraden av allmänna medel.

Projektet skall för att att nå det övergripande syftet höja kompetensen bland personal i alla nivåer inom berörda organisationer i dirkrimineringslagstiftningsfrågor och frågor rörande mångfald kopplat till HR och arbetssätt.

Projektet skall för att nå det övergripande syftet bidra till en harmoniering av arbetsätt, mångfaldsplaner och policies bland deltagande aktörer så att den levererade samhällservicen kännetecknas av homogenitet och inkludering oavsett vilken av aktörerna som levererar tjänsten.

Projektet skall genom revidering av deltagande organisationers mångfaldsplaner inte bara skapa förutsättningar för harmonisering av dessa, utan även förutsättningar för att de reviderade mångfaldsplaner blir faktiska verktyg för utveckling av delagande organisationers arbessätt och strategi.

Projektet skall skapa erfarenheter, arbetsätt och metod som kan spridas primärt till de övriga 82 Samordningsförbund som finns i Sverige för så skapa en nationell implementering.

Målsättning

I dagsläget är graden av diskriminering okänd. Det finns alltså inte tillräckligt utvecklade verktyg för att mäta denna aspekt. Målsättningen att främja likabehandling och motverka diskriminering kan därför inte inledas med statistiska målbilder, enär kunskapsplattform som är tillräknelig saknas. Däremot kan respektive organisation genom att skapa förutsättningar för mätning, skapa en plattform som då kan följa förändringsarbetet. Ett faktiskt mål är därmed att varje deltagande aktör skall skapa en plattform för mätning som harmonierar med de andra aktörernas. I denna metod skall skapas möjligheter att först genomföra kvantitativa analyser avseende, kön, etnicitet, ålder och funktionshinder. Metoden skall vara utformat i enlighet med datalag och personuppgiftslag. När en sådan plattform är formulerad kan det utläsas om insatser fördelas på ett optimerat sätt. Plattformen skapar dock bara förutsättningar för kvantitativa analyser och skall därför kombineras med kvalitativ analys som då görs i enkäter bland personal och mottagare av samhällservice. Målsättningen är då under projektperioden att det skall göras två mätningar av hur mottagarna upplever den levererade samhällsservicen med särskild tonvikt på diskriminering och hur personalen upplever att arbetsituationen har förändrats. Målsättningen ur dessas perspektiv är att,

Ingen mottagare upplever sig diskriminerad, och om det då finns en signalbild om diskriminering skall detta leda till åtgärd.
Samtlig personal upplever att insatserna har varit till nytta i deras arbete.

Genomförande av attitydundersökningar av samtlig, 800 personer, personal hos deltagande akörer. För att så identifiera eventuella särskilda kunskapsluckor och eventuella skillnader mellan befintlig attityd och mångfaldsplan och policy

Genomförande av grundläggande utbildning kring diskrimineringslagstiftning av samtlig personal hos deltagande aktörer. För att så skapa en heltäckande kunskapsgrund kring lagstiftningen.

Genomförande av information till samtlig personal om befintliga policys, mångfaldsplaner och de i projektet planerade arbetet. För att så först återkoppla kring attitydundersökningen och hur den återspeglas gentemot befintlig mångfaldsplan och policy och då förankra och förklara de åtgärder som skall vidats i projektet.

Målet med dessa tre ovanstående insatser är att samtlig personal skall ha god kunskap om befintlig lagstiftning, nuläget i attitydfrågor samt god kunskap om nuvarande mångfaldsplan, policy och ha insikt kring de kommande utbildnings och förändringsbehoven.


Revidering av samtliga deltagande aktörers mångfaldsplaner och policys syftande till harmonisering och uppdatering.

I projektet skall skapas nätverk på chefs och utförarnivå. I Chefsforum skall skapa förutsättningar för harmonisering av mångfaldsplaner och arbetssätt. På utförarnivå skall skapas förutsättningar att de harmoniserade arbetssättet effektueras. Gentemot nätverk skall kompletterande behovsstyrda utbildningsinsatser implementeras och även inspirerande föreläsningar riktas.
Dessa insatser skall leda till att en harmonisering av arbetssätt och det kan då utläsas ur emensamma policys och mångfaldsplaner.
Utbildningsinsatser och seminarier skall också ha erbjudits samtlig personal som då har fått praktisk hållen information och inspiration som ökar deras vilja och förmåga att verka i enlighet med lagstiftning och uppsatta direktiv. Dessutom har nätverken skapat ett forum för ömsesidig dialog som skapar en hållbar plattform för fortsatt tvärsektoriell kvalitetsutveckling.

Samtliga samordningsförbund skall få initial information om projektet, och kommer sedan att erbjudas värdskap inför den planerade Road-Show som genomförs i slutet av projektet då erfarenheter och metod skall spridas nationellt.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet vänder sig till anställda inom de deltagande aktörerna. Genom dessa har projektet en god uppfattning om vilka anpassningar som måste ske för att verksamheten skall vara tillgänglig och öppen för alla. De lokaler som projektet kommer att använda är utformade så att alla kan ta sig fram och fungera på ett enkelt sätt som deltagare i projektet. Projektets lokal är utrustad med teleslinga och har god akustik. projektet kommer att anpassa den information som sprids utanför deltagarna så att alla kan tillgodogöra sig den. Den kommer också att översättas åtminstone till engelska.

Frågan om tillgänglighet för personer med funktionshinder är för detta projekt större än att den endast skall omfatta deltagarna direkt. Frågan är nämligen hur de samverkande aktörerna i sitt tjänsteutövande verkar för tillgänglighet för alla.
Denna fråga kommer att belysas med stor tydlighet först i utbildning och attitydundersökningen, men skall sedan ges ett stort avtryck i de verksamhetspåverkande mångfaldsplanerna.

Jämställdhetsintegrering

Detta projekt skall utveckla samverkande organisationers förmåga att arbeta i enlighet med diskrimineringslagstiftningens intentioner. Diskrimeringslagstiftningen omfattar sju diskrimineringsgrunder, varav genus är en. Detta föranleder INTE att detta projekt inte ska ha ett jämställdhetsperspektiv införlivat på alla nivåer, utan projektet vilar på en kunskapsplattform från förstudierna och annat material som påvisar behov av särskilt beaktande av jämställdhetsperspektiv i detta projekt.

Det största problemet som synliggjordes under förstudien var att jämställdhetsdimensionen minskade i värde när den hamnade i ett sammahang med en annan diskrimineringsgrund. Detta kan exemplifieras med hur det nationella jämställdhetspolitiska målen nås hos invandrade kvinnor, då främst med flyktingbakgrund. Studier i Umeå visar att dessa mål nås i väsentligt lägre grad än bland kvinnor födda i Sverige. En förklaringsmodell är att de insatser som de nås av för att få ökad självförsörjning har ett generellt integrationspolitiskt mål, och därför är mer anpassat för män med invandrarbakgrund. Ett av resultaten av detta är att mindre än 0.5% av företagen i Umeå har startats av invandrade kvinnor medan invandrade män startar företag i samma utsträckning som män födda i Sverige. På samma sätt subopimeras vårdinsatser till männens fördel, och på samma sätt får män i högre grad arbetmarknadsorienterade utbildningar än kvinnor. Det finns m a o ett flertal exempel på hur kvinnor får lägre grad av samhällservice än män, och en av målsättningarna med detta projekt är att sådan snedfördelning skall upphöra och att medborgaren skall få de insatsr som de är i behov av oavsett vilket kön man är född med.

I många fall kan en könsmässig snedfördelning härföras till utförarorganisationens könsfördelning. I detta fall stämmer det inte, eftersom det bland berörda samverkande parter i detta projekt finns en tydlig kvinnlig överrepresentation på såväl chefs som på tjänstemannanivå. Anledningarna till subotimering hör snarare till, bristande kunskap, bristande mätning och befintliga rutiner.

Detta projekt kommer att verka för att jämställdhetsperspektivet skall omsättas i praktisk handling genom:

Revidering av mångfaldsplaner med implementering av faktiska mål med jämställdhetsarbetet, och att dessa faktiska mål då följs upp.
Implementering av mätning av insatser fördelat på kön.
Särskit beakta jämställdhetsperspektivet i utbildningsinsatserna.

Dessutom kommer insatserna att synkroniseras med de pågående jämställdhetsutbildningar som nu genomförs i de samverkande organisationerna med stöd från SKL.

Transnationellt samarbete

Inför projektet har inget samarbete med transnationella partners identifieras. Däremot har utvecklandet av mångfaldsplanen som strategiskt utvecklingsmedel i Flandern insprirerat utvecklandet av detta projekt, och målsättningen är att föra dialog med ESF-Flandern som varit kontaktnod för erfarenhetsutbyte.

Samarbetspartners

  • DO
  • Multiling AB
  • Rehablotsen
  • Socialförvaltning, Umeå Sociltjänst
  • VIVA kompetenscentrum

Deltagande aktörer

  • Arbetsförmedlingen Umeå
  • Backens Hälsocentral
  • Ersboda Hälsocentral
  • Försäkringskassan Umeå
  • Hälsocentral Hörnefors
  • Mariehems Hälsocentral
  • Psykiatriska kliniken
  • Socialtjänsten
  • Sävar Hälsocentral
  • Tegs hälsocentral
  • VC Holmsund och Obbola
  • VIVA kompetenscentrum
  • Ålidhems Hälsocentral

Kommun

  • Umeå