Logotyp på utskrifter

Mångfalden som tillväxtfaktor för Umeåregionen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareVIVA kompetenscentrum
Kontaktpersonsaknas saknas
E-postasa.kling@umea.se
Telefonnummer090-164133
Beviljat ESF-stöd150 000 kr
Total projektbudget200 000 kr
Projektperiod2008-05-15 till 2008-08-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Umeåregionen består av sex kommuner som tillsammans vill växa. Umeåregionen är fast besluten om att mångfald är en tillväxtfaktor. Lika medvetna är man i Umeåregionen att det kan göras förbättringar inom många områden för att man i Umeåregionen bättre ska ta tillvara de resurser som personer med invandrarbakgrund har att tillföra. Umeåregionen kommer att fungera som en enhet där eventuella hinder för samverkan ska demonteras så att alla som flyttar hit ska få tillgång till resurser och avsättning för sina kompetenser oavsett i vilken av de sex kommuner man valt att bosätta sig i. För att den strategiska utgångspunkten att Umeåregionen ska växa med mångfalden som tillväxtresurs behövs en tydligare uppfattning om vilka särskilda behov vissa personer eller grupper kan ha för att på fortaste sätt få en plats på arbetsmarknaden. Dessutom krävs en kartläggning av de aktörer som finns som har specialkompetenser att bistå med vid speciella behov. En sådan kunskapsplattform skapar såväl utgångspunkten för idéutveckling och utveckling av ändamålsenliga delprojekt som ska samverka under den gemensamma målbilden.
Detta projekt är alltså en planeringsfas inför ett eller flera projekt som gemensamt skall verka för utveckling av personer med invandrarbakgrund, utifrån deras speciella behov och ambition. Detta kommer att leda till en fortsatt dynamisk utveckling av Umeåregionen.

Bakgrund

Umeåregionen som består av Umeå, Bjurholms, Vindelns, Vännäs, Nordmalings och Robertsfors kommuner har en fast ambition att växa. Nu bor det ca 140 000 personer i Umeåregionen och en av delmålsättningarna är att det bara i Umeå kommun ska bo 150 000 personer år 2050. En positiv befolkningsutveckling skapar grunden för starkare skattebas, vilken bland annat medför positiva förutsättningar för fortsatta höga kvalitetsnivåer i de offentligfinansierade tjänsterna.

Inflyttade från andra länder har utgjort ett viktigt tillskott till befolkningsutvecklingen i hela Övre Norrland och så också i Umeåregionen. Problemet är att de som har flyttat till Umeåregionen från andra länder, framför allt då som flyktingar eller anhöringinvandrare, har en mycket lägre förvärvsarbetarfrekvens än personer som är födda i Sverige och boende i Umeåregionen. Svårigheterna för utrikes födda att få ett arbete leder till att de blir bidragsberoende och inte sällan väljer att flytta från Umeåregionen till orter där det kan vara enklare att få ett arbete.
Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden har inte omfattat personer med invandrarbakgrund tillnärmelsevis på samma sätt som personer födda i Sverige. Detta tyder på att det finns faktorer som hindrar arbetsgivare att anställa personer med invandrarbakgrund. I en situation med kommande konkurrens om arbetskraft och påföljande arbetskraftsbrist är det mycket viktigt att alla eventuella hinder som finns mellan potentiella medarbetare och arbetsgivare undanröjs.
Att personer med invandrarbakgrund inte har gynnats lika mycket av den goda utvecklingen på arbetsmarknaden som personer födda i Sverige indikerar att regionens arbetsgivare, offentliga som privata, inte sett mångfaldsperspektivet som en för den egna organisationens tillväxt positiv faktor och därför mer sett till eventuella svårigheter att anställa personer med invandrarbakgrund än de positiva möjligheter som detta skulle innebära.
I Umeåregionen har det initierats och drivits ett stort antal projekt för att öka personer med invandrarbakgrunds egenförsörjningsgrad. Trots att många av dessa har uppvisat goda resultat, är alltså situationen fortfarande den att personer med invandrarbakgrund har det väsentligt svårare att få en plats på den reguljära arbetsmarknaden än personer födda i Sverige. När då Umeåregionen är fast besluten att växa och som ett led i detta beslutat att ta emot mellan 700 och 1 200 flyktingar under den närmaste treårsperioden är det viktigt att finna former och metoder för att de som kommer och som kommit till regionen från andra länder i högre grad skall få tillträde till arbetsmarknaden. Och ett led i att utveckla nya och mer funktionella former är att definiera de problem som ligger till grund för den nuvarande situationen. Denna problematisering kan sammanfattas enligt:

Bristande kontakt mellan ”problemägare”, kommunerna, och näringslivet.
Det är i näringslivet som arbetstillfällen finns. Tillgängliggörande av den arbetskraftsresurs som de invandrade personerna utgör kräver dialog mellan den organisation som har ansvaret för den frågan och de invandrade personer som kommit till kommunen och företrädare för näringslivet. Denna dialog har inte utvecklats tillräckligt och detta verkar sedan hämmande på de invandrade personernas möjligheter att få en anställning.

• Undermålig kommunikation mellan aktörerna.
Det har pågått ett stort antal projekt som alla verkat för en förbättrad arbetsmarknadspolitisk situation för invandrade personer i Umeåregionen. Dessa olika projekt har riktad sig till olika delgrupper och har alltså varit specialiserade på en frågeställning som exempelvis entreprenörskap eller yrkesutbildning. Mellan dessa olika projekt har det inte funnits något forum för kommunikation, vilket lett både till bristande erfarenhetsutbyte och till olika typer av suboptimeringar trots att det överordnade målet har varit det samma för de olika aktörerna.

• En stor andel av arbetslösa invandrade personer som uppbär försörjningsstöd
Eftersom en försvarlig andel av personer med invandrarbakgrund som är arbetslösa aldrig har kommit ut i arbetslivet eller haft anställningen kort tid, så har de inte kvalificerat sig till arbetslöshetsförsäkringssystemet. Vissa som har kvalificerat sig har ändå så låga ersättningsnivåer att de behöver kompletterande bidrag i form av försörjningsstöd.
Socialtjänsten har inte uppdraget eller heller kärnkompetensen att arbeta med arbetsmarknadspolitiska insatser, och detta medför att den som mottar bidraget avskärs från utvecklingsinsatser som kan leda till arbete. Vidare har ofta de som uppbär försörjningsstöd varit utanför arbetsmarknaden så länge att behov av anpassade metoder som då är långsiktiga till sin natur för att med tiden komma in på den reguljära arbetsmarknaden föreligger. Sådana kan vara arbetskooperativ, sociala företag eller individuella utvecklingsplaner som inkluderar såväl mentorskap som coaching, och ingår inte i de reguljära arbetsmarknadsutbildningar som upphandlas av arbetsförmedlingarna och kan sällan konstrueras och upphandlas av Socialtjänsten just för att sådana ligger utanför dessas verksamhetsområde.

• Insatser präglas av för hög grad av ”Main-stream”
Till regionen kommer personer från många olika kulturer. Givet är att dessa, förutom att de talar olika språk, även är olika även vad de gäller utbildnings och yrkesbakgrund samt ambitioner. För att alla ska få en rimlig chans att få avsättning för sin kompetens och ambition så krävs en stor en stor flexibilitet som då ska medge individanpassning. Personer som har invandrarbakgrund har mer beaktats utifrån deras bakgrund som invandrade personer än som individer med individuella behov och förmågor. Därför har heller inte insatser gjorts i så hög grad som beaktar specifika faktorer i personernas bakgrunder och ambitioner.
Det framgår av AMS statistik att invandrade kvinnor är än mer missgynnade på arbetsmarknaden än män med invandrarbakgrund. Genusperspektivet är ett av de tydligaste exempel på ett av perspektiven som helt integreras in i integrationsaspekten istället för att ses som enskild parameter värd att beakta vid projektinsatser även för invandare personer. Detsamma gäller för invandrade personer med funktionshinder.
För att i framtiden utjämna skillnaderna i arbetslöshet mellan de som är födda i ett annat land och de som är födda i Sverige krävs, förutom en problematisering, en rad utvecklingsinsatser. Det första steget bland dessa insatser är denna förstudie som då skall utmynna i ett eller flera projekt som efter ett förhoppningsvis framgångsrikt genomförande ska föra in metoderna i de ordinarie verksamheterna.
Den absolut grundläggande strategiska utgångspunkten är vi i Umeåregionen skall arbeta kommunöverskridande med insatser för att mångfalden i högre grad ska bli en tillväxtfaktor för hela Umeåregionen, och att det skall tillses att resurser och möjligheter som finns i de separata kommunerna skall samverka för att detta mål skall nås.
För att nå detta mål krävs en tydligare struktur av åtgärder som dessutom präglas av högre effektivitet.
Ett operativt mål är att skapa strukturella förutsättningar och en miljö som präglas av kommunikation och samverkan mellan aktörerna mot den gemensamma och överordnade målbilden

Förstudien ska innehålla följande moment:

1. Analys över villkoren för bättre interaktion med näringslivet
Näringslivet är den part som är i behov av arbetskraft, och även om det finns prognoser för näringslivets kommande behov av olika yrkeskategorier saknas kunskap om hur en samverkan ska ske så att de invandrade personer som finns i regionen och de som kommer i högre grad ska kunna få anställningar.
För att få en fördjupad kunskap och för att kunna konstruera metoder som underlättar för arbetsgivarna att anställa personer med invandrarbakgrund ska det i förstudien genomföras möten med de större arbetsgivarnas HR-avdelningar och

Text rymdes ej,Bakgrund till projekt sid 4

Syfte

Projektet är en förstudie som skall bilda en kunskapsplattform och även organisatoriska och idémässiga förutsättningar för genomförandet av eller flera projekt som syftar till att Umeåregionen skall växa med bland annat mångfalden som tillväxtfaktor. Med att regionen växer avses också att människorna i regionen bereds en möjlighet att utvecklas och själva växa.

Målsättning

Projektet är en förstudie och ska genomföra aktiviteter inför ett eller flera kommande projekt med ovanstående syfte-n. Aktivitererna och deras mål är:
1. Kvantifiera, d v s kartlägga hur många personer med invandrarbakgrund som finns i regionen och hur många som förväntas flytta hit från tredjeland under den närmaste tre-årsperioden.
2. Segmentera, analysera vilka synenrliga och specifika behov som kan föreligga på person och gruppnivå för att öka möjligheten till egenförsörjning.
3. Samtliga aktörer som arbetar med integrationsfrågan i Umeregionen skall identifieras och katalogiseras efter verksamhetsinriktning.
4. Problemidentifikation kring vad näringslivet har för arbetskraftsbehov och vad de anser behövs för att de i högre grad ska anställa peroner med invandrarbakgrund.
5. Samla aktörer, idéer och koncept för gemensam projektutveckling av ett eller flera projekt.
6. Utveckla, färdigställa och förankra de projekt som sållats fram och förädlats.
7. Genomföra projekt som ökar personer med invandrarbakgrunds självförsörjningsgrad och som bidrar till att Umeåregionen växer med mångfalden som tillväxtfaktor.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

En mycket viktig delgrupp för projektet är personer med funktionshinder. Det finns ingen samlad bild eller adekvat statistik över hur många flyktingar eller personer som har funktionshinder eller vilka funktionshinder som detta rör sig om. Personuppgiftslagen hindrar även statistik över funktionshinder kopplat mot etnicitet.Trots detta är projektet fast förvissat att genom olika typer av undersökningar och diskussioner med bl a Försäkringskassan och intresseorganisationer att få en överblick över situationen för att då se hur projektet skulle kunna utveckla projekt som ökar invandrade personer med funktionshinder att få en bättre situation på arbetsmarknaden. Här finns frågan särskilt om hur man skaulle kunna utveckla arbetskooperativ eller motsvarande sociala företag för personer med funktionshinder som avsevärt minskar arbetsförmågan.
Utgångspunkten är att fysiska funktionshinder är lika vanligt bland invandrade personer som hos personer som är födda i Sverige, varför gruppen inte kan eller ska ignoreras. Frågan är om de insatser som görs för peroner med funktionshinder och som är födda i Sverige är applicerbara för personer med invandrarbakgrund eller om anpassningar måste göras.

Jämställdhetsintegrering

Inga uppgifter.

Transnationellt samarbete

Projektet har med all säkerhet behov av internationella kontakter. Projektet är en förstudie och skall under denna via databaser analysera vilka pågående processer och projektägare som kan vara värda att kontakta för en eventuell framtida samverkan.

Samarbetspartners

  • Integrationsdirektör, Umeå
  • KFUM Umeå

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå