Logotyp på utskrifter

Kraftverket

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBjurholms kommun
KontaktpersonTomas Lilja
E-posttomas.lilja@bjurholm.se
Telefonnummer0932-14135
Beviljat ESF-stöd3 742 943 kr
Total projektbudget9 697 681 kr
Projektperiod2011-02-28 till 2014-02-28
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Kraftverket riktar sig till personer som av olika anledningar har hamnat långt utanför arbetsmarknaden. Genom en flexibel och individuellt anpassad verksamhet i egna lokaler ska deltagarna erbjudas olika kompetenshöjande insatser i syfte att öka deras chanser att komma in i arbetslivet, gå vidare till studier, eller till arbetsrehabilitering i befintliga arbetsmarknadsprogram.

Bakgrund

Förstudien till projekt Kraftverket visar att det i Bjurholms kommun finns en växande andel invånare som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar om unga vuxna, personer med utländsk bakgrund, samt del- och heltidssjukskrivna. Tidigare undersökningar i kommunen har visat att man inom dessa grupper oftare upplever psykisk ohälsa, man har i högre utsträckning problem med ekonomin och man har låga förväntningar på framtiden och möjligheten att få ett arbete inom kommunen. En långvarig arbetsmarknadsfrånvaro riskerar att leda individerna in i en ond cirkel, där de negativa konsekvenserna av arbetslösheten förstärker varandra, med socialt utanförskap och isolering som yttersta konsekvens.

Parallellt med denna problematik råder det arbetskraftsbrist i kommunen. Förstudien visar att arbetskraftsbristen förväntas öka inom de närmaste åren på grund av flyttningsunderskott och ökande andel äldre invånare. Ett projekt där främsta syftet är att öka arbetskraftsutbudet, genom att med rätt insatser realisera potentialen hos de invånare som idag står långt från arbetsmarknaden, i kombination med stöd och handledning och ett genomtänkt matchningsförfarande i arbetslivsintroduktionen, borde således innebära att en ”win-win” situation uppstår. Självförverkligande och delaktighet för individerna, ökat arbetskraftsutbud och tillväxtmöjligheter för arbetsgivarna. Som ett svar på denna situation har Bjurholms kommun, i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, utarbetat föreliggande genomförandeprojekt – Kraftverket.

Hos de flesta som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid är bristen på arbete endast en del i en sammansatt problembild. För många har utanförskapet blivit en påtaglig verklighet, med ofrivillig social isolering som yttersta följd. Kraftverkets idé är därför att komplettera och fördjupa det stöd som samhället ger dessa målgrupper, genom att erbjuda en verksamhet som tar ett helhetsgrepp om deltagarnas väg in till arbetslivet. Projektet utgår från egen lokal där det finns projektledare, handledare och extern kompetens på plats. Lokalen är deltagarens fasta punkt som möjliggör både individanpassning och det sociala sammanhang som förstudien påvisat ett stort behov av. Den dagliga fysiska och personella kontinuiteten gör det också möjligt att ta ett samlat grepp om en enskild deltagarens situation, att i nära och tät uppföljning hjälpa deltagaren att bryta negativa beteendemönster för att bli mottaglig för, och motiverad till, att delta i kompetenshöjande insatser. Flexibiliteten i verksamheten är av stor betydelse, eftersom förstudien visat att den individuella variationen inom och mellan projektets målgrupper är mycket stor.

Den löpande projektverksamheten delas in i fem faser:
1. Förmåga och potential
2. Kompetensutveckling
3. Praktik och arbete
4. Socialt företagande
5. Utslussning

Förmåga och potential
När en deltagare kommer till Kraftverket görs en utredning av arbetsförmåga, av tidigare arbetslivserfarenheter, utbildningar, övrigt kunnande, behov och intressen. Arbetet i denna fas sker i nära samarbete med rekryterande aktörer utifrån deras kunskap om deltagaren. Härefter upprättas en individuell handlingsplan som godkänns av deltagaren, projektets handledare samt av rekryterande aktörer.

Arbetet i den här fasen är viktigt som grund för att skapa en meningsfull tillvaro i projektet för den enskilde deltagaren. Det är särskilt viktigt eftersom flera av deltagarna förväntas ha specifika behov kopplade till fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, fysiskt nedsatt arbetsförmåga, psykisk sjukdom och/eller social problematik. Kraftverket kommer att anlita externa resurser när behov finns. Det handlar bland annat om kompetens inom psykologi, neuropsykiatri och arbetsterapi. Ett viktigt uppdrag för projektets handledare är att identifiera de befintliga stöd och resurser som finns att tillgå i samhället, samt att se till att deltagarna får tillgång till dessa efter behov.

Kompetensutveckling
De kompetenshöjande insatserna är individuellt anpassade och kan i princip vara olika för alla som deltar i projektet. Här erbjuds bland annat löpande handledningssamtal, utbildningar i realtid och på distans, arbetsträning inom verkstads- och hantverksområdet, föreläsningar om personlig utveckling, samhälle och arbetsliv, samt studiebesök på olika arbetsplatser. Vissa insatser är av förrehabiliterande slag. Det är insatser som möjliggör för deltagaren att under sin tid i projektet, eller efter projektets slut, gå vidare till andra arbetslivsrehabiliterande åtgärder. Förrehabiliterande insatser kan vara av mycket olika slag. Inte sällan handlar det om att bryta negativa mönster, kanske genom att ha tider att passa, att ingå i en social grupp med gemensamma sammankomster, eller att delta i en regelbunden friskvårdsaktivitet.

Till kompetenshöjande insatser räknas även arbete med att synliggöra kompetens. Här handlar det om att deltagaren ska samla sina tidigare arbetslivserfarenheter, färdigheter och formella utbildningar i en meritportfölj tillsammans med ett välformulerat CV. Det handlar också om att deltagaren ska ges verktyg för att förbättra sin muntliga presentationsteknik och bli bättre på att tala och agera inför andra människor. Utgångspunkten är att den enskilde, vars kompetens är synliggjord och tydlig, kan ta ett större ansvar för sin situation, och därmed öka sina möjligheter till utveckling och framsteg.

Praktik och arbete
Arbetsgivarna i kommunen uppvisar enligt förstudien en positiv inställning till att ta emot praktikanter, och man anser att individer ur målgrupperna kan vara en framtida arbetskraftsresurs. Samtidigt påpekar man att det krävs noggrann matchning mellan deltagare och praktikplats, samt att det krävs stöd under praktikperioden, både riktat till arbetsgivaren och till praktikanten. En viktig del i projektets verksamhet är därför att bygga upp god samverkan med arbetsgivare och projektets övriga aktörer, samt att erbjuda det stöd arbetsgivarna efterfrågar. Det kan omfatta handledning, utbildning kopplad till de särskilda behov som gäller för aktuell praktikant samt, vid särskilda behov, individuell stöttning av deltagaren på plats. En arbetsgivare som överväger möjligheten att ta emot en praktikant ska kunna vända sig till projektet och få en kontaktperson för fortsatt dialog. Här handlar det inte bara om dialog kring svårigheterna att ta emot en praktikant, det handlar också om att klargöra potentialen hos målgrupperna och det värde de kan tillföra arbetslivet.

Entrepenörsskap och socialt företagande
I förstudien framkommer att det inom de olika målgrupperna finns individer som har arbetsförmåga, men som är i större behov av anpassade verksamheter än vad det lokala näringslivet och den offentliga sektorn kan erbjuda. En möjlig lösning för dessa individer är deltagande och arbete i kooperativ verksamhet, sociala företag. I en skrift från Tillväxtverket från 2009, utarbetad i samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen, understryker man att sociala företag erbjuder en viktig väg till ”arbete, nya affärsidéer och rehabilitering”. I samarbete med de organisationer som verkar inom området ska projektet arbeta fram en stödstruktur för etableringen av sociala företag i kommunen. Deltagare som är intresserade av socialt företagande ska uppmuntras i sitt intresse, samt ges utbildning och nödvändiga verktyg för att realisera sina ambitioner.

Utslussning
Efter deltagande i projektet väntar för flertalet deltagare arbetsmarknaden, studier eller fortsatt programverksamhet hos rekryterande aktör. För en del deltagare kan socialt företagande vara nästa steg. Projektets handledare ska vara ett fortsatt stöd i utslussningsfasen, samt även i ett inledande skede av deltagarens fortsatta liv utanför projektet. Kontakter med deltagaren, eventuell arbetsgivare eller annan aktör, upprätthålls tills en meningsfull lösning har skapats.

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att de invånare i Bjurholms kommun som ingår i projektets målgrupper ska komma in på, eller närma sig, arbetsmarknaden och därmed minska sitt utanförskap. Vidare ska de samverkansformer, arbetssätt och metoder som utvecklas och tillämpas i projektet, och som bidrar till att målgrupperna kommer in på, eller närmar sig, arbetsmarknaden, bli en fortsatt del av samverkansparternas verksamhet efter projekttiden.

Målsättning

Projektet har följande mätbara mål:
- Minst 60% av deltagarna ska ha uppnått egen försörjning genom arbete eller studier inom tre månader efter avslutat deltagande i projektet, alternativt uppnått förutsättningar för att gå in i arbetslivsrehabiliterande program utanför projektet. I målsättningen ingår att en lika stor andel av projektets deltagande kvinnor som män ska nå denna situation.

-Minst 80% av deltagarna ska uppleva att deras möjligheter har ökat avseende möjligheten att få arbete eller gå vidare till studier. I målsättningen ingår att en lika stor andel av projektets deltagande kvinnor som män ska nå denna situation.

-De samverkansformer, arbetssätt och metoder som visat sig effektiva, i relation till projektets syfte och målsättningar, ska fortleva efter projektperiodens slut.

-Antalet arbetsgivare som tar emot praktikanter från målgrupperna ska ha ökat med 50%.

-Minst ett socialt företag ska, som en följd av projektets verksamhet, ha etablerats i Bjurholms kommun under projekttiden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet utgår ifrån att ett antal deltagare kommer att ha fysiska, psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Projektet ska vara tillgängligt i alla dess delar även för dessa deltagare. Eftersom olika typer av funktionshinder kommer att finnas hos olika deltagare vid olika tidpunkter under projektets gång, så är det av stor vikt att det sker ett kontinuerligt och väl integrerat arbete med tillgänglighetsproblematik i alla delar av projektprocessen. Som ett led i detta arbete kommer tillgänglighet att utgöra en stående punkt på dagordningen i styr-, referens- och fokusgruppsmöten. Det kommer också att vara en stående punkt i det löpande uppföljningsarbetet. På så vis skapas förutsättningar för en kontinuerlig och ständigt aktuell tillgänglighetsanalys.

Arbetet med tillgänglighetsfrågor, och de anpassningar som behöver göras, måste ske med utgångspunkt i den enskilde funktionshindrade individen och dennes unika situation. Det innebär att arbetet måste ske med respekt för individens integritet och autonomi, och att det måste baseras på reella behov, förutsättningar och önskemål hos individen. För att nå bästa resultat inhämtas expertkompetens från relevanta myndigheter samt från funktionshindrades olika organisationer. Det ultimata målet för arbetet med tillgänglighet är att vägen till arbetslivet ska styras av den inneboende potentialen hos individen, snarare än av diskriminerande hinder.

Alla lokaler som används för aktiviteter inom projektet ska vara tillgängliga och anpassade för funktionshindrade. För att säkerställa den kommunikativa tillgängligheten används kompetens som finns inom projektägarens ordinarie verksamhet. Information som kommuniceras i och genom projektet kommer att anpassas så att alla som informationen berör ska kunna ta del av den utan svårigheter. Exempel på sådan anpassning är blindskrift, hörslingor och teckentolkar.

En annan viktig aspekt av tillgänglighet handlar om den kunskap som finns om tillgänglighetsproblematik hos olika aktörer i samhället, inte minst hos olika arbetsgivare. Många arbetsgivare (både privata och offentliga) saknar kunskap om vilken arbetsförmåga och kompetens individer med olika funktionsnedsättningar faktiskt har, och vilka potentiella resurser dessa kan utgöra i den egna verksamheten. En del av projektets verksamhet kommer att bestå i kunskapsspridning till arbetsgivare, om de möjligheter som funktionshindrade individer kan vara i deras verksamhet. Stöd ute hos arbetsgivaren kommer även att erbjudas under praktikperioden.

Jämställdhetsintegrering

I den SWOT-analys av jämställdhet som genomfördes i förstudien identifierades ett antal styrkor, svagheter, möjligheter och hot som projektet har att förhålla sig till. Se redovisning av denna analys under föregående rubrik ”Jämställdhetsintegrering”.

I det löpande projektarbetet är det viktigt att jämställdhet genomsyrar alla delar av verksamheten. När det handlar om att synlig- och tydliggöra deltagarnas kompetens och arbetsförmåga, samt i planering och genomförande av kompetenshöjande aktiviteter, gäller det att inte låta könsstereotypa förhållningssätt stå i vägen för den enskilde deltagarens möjligheter att fullt ut ta vara på den förmåga och kompetens man faktiskt har, och inte minst att man inte hindras från att göra det man helst vill.

Det är också viktigt att man strävar efter ökad bredd i de praktikplatser som erbjuds, så att de intressen, förmågor och kompetenser som i större utsträckning finns hos kvinnor matchas på ett lämpligt sätt mot arbetsmarknaden. Detta är särskilt viktigt i Bjurholms kommun, där näringslivsstrukturen har en slagsida mot traditionellt manliga yrkeskategorier. Givetvis utesluter inte detta att kvinnor ska matchas mot traditionellt manliga yrken, liksom män ska matchas mot traditionellt kvinnliga yrken, när detta är rätt inriktning för den enskilde deltagaren.

Vidare är det viktigt att inte låta kommunen utgöra den yttersta gränsen för möjligheten att nå arbetsmarknaden. Närregionen och i synnerhet närliggande Umeå stad bör omfattas i arbetet med att bereda lämpliga praktikplatser. På så sätt ges ökade möjligheter att kringgå de näringslivsstrukturer som gör det svårare för kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden.

I kontakterna med arbetsgivare kommer könsrelaterade föreställningar att utmanas. Utifrån den långsiktigt bedömda arbetskraftsbristen i kommunen ska arbetsgivare uppmuntras till att förändra sina synsätt på kvinnliga och manliga yrkesroller. Insikten om att kvinnor utgör en lika värdefull arbetskraftsresurs som män, och just bristen på arbetskraftsresurser, utgör sammantaget en stark drivkraft i riktning mot en mer jämlik arbetsmarknad.

Vidare kommer jämställdhet att vara en stående punkt på dagordningen under hela projekttiden. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra sammansättningen av projektorganisationen samt samtliga övriga sammansättningar där någon form av urval sker. En SWOT-analys genomförs initialt, och med jämna mellanrum under projekttiden, för att klargöra vilka styrkor och svagheter samt möjligheter och hot som finns rörande projektets jämställdhetsintegrering.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Umeå
  • Bjurholms kommun
  • Försäkringskassan Umeå

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Umeå
  • Försäkringskassan Umeå

Kommun

  • Bjurholm