Logotyp på utskrifter

Kompetenskarta för Entrepenörskap ( KFE)

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
Projektägaresaknas
KontaktpersonÅsa Falk-Lundqvist
E-postasa.falk-lundqvist@educ.umu.se
Telefonnummer090-786 65 14
Beviljat ESF-stöd0 kr
Total projektbudget0 kr
Projektperiod2008-05-01 till 2008-09-15
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet skall ses mot bakgrund av att Västerbottens län står inför flera utmaningar när det gäller arbetskrafts- och kompetensförsörjning, nyföretagande och demografiska förändringar. Länsövergripande insatser som genomförts under de senaste tio åren har ökat medvetenheten om att ökad företagsamhet hos alla är viktigt för regionen. Föreliggande ansökan utgör ytterligare en pusselbit i detta arbete.

Inom Forskningscentrum Företagsamt Lärande har ett antal strategiska målgrupper identifierats som: a) ställs inför nya krav i sin profession, b) inte alls eller i alltför ringa omfattning omfattats av kompetensutvecklingsinsatser kopplade till företagsamhet och c) har särskilda nyckelpositioner i mötet med unga. Såväl globala som nationella och lokala förändringar gör att krav och förväntningar på dessa grupper förändras, vilket gjort att förfrågningar om olika former av kompetensutveckling inkomit till Forskningscentret från flera av målgrupperna. Vidare görs antaganden om att dessa målgrupper d) genom riktad kompetensutveckling och nya nätverk kan påverka och förändra strukturer e) kan förstärka den utveckling som redan inletts när det gäller företagsamhet i länet. Målgrupperna är lärare inom collegeutbildningar, branschföreträdare/arbetsgivare/arbetstagare, vägledare samt lärarutbildare.

Förprojekteringens syfte är att kartlägga och analysera de identifierade målgruppernas erfarenheter av och kunskaper om att i sin profession möta, stödja och handleda ungdomar i deras företagsamhetsutveckling. Kartläggningen görs ur ett medvetet likabehandlingsperspektiv och i syfte att fastställa vilka kompetensutvecklingsbehov som finns bland målgrupperna. Dessutom kartläggs vilka nätverk som utvecklats/ har potential att utvecklas inom och mellan målgrupperna.

Organisationen bakom förprojekteringen består i en styrgrupp, fyra referensgrupper, en kartläggare samt en administrativ funktion. Metodmässigt genomförs kartläggningen genom enkäter och intervjuer eller fokusgruppsamtal. Materialet analyseras, bland annat genom SWOT-analys, och sammanställs i en rapport som ligger till grund för redovisning. I en förlängning syftar kartläggningen till att bedöma och utveckla kompetensutvecklingsinsatser till dessa målgrupper.

Bakgrund

Västerbottens län står inför flera utmaningar när det gäller arbetskrafts- och kompetensförsörjning samt generationsskifte bland anställda och företagare. Samtidigt riskerar många, framförallt unga med kort utbildning, att hamna utanför arbetsmarknaden. Ytterligare utmaningar har att göra med att alltför få företag startas i länet och att redan etablerade företag skall behålla eller öka sin konkurrenskraft under de nya förutsättningar som teknisk utveckling, omstrukturering i privat och offentlig sektor och globalisering ger. På många sätt stämmer denna beskrivning för länet som helhet, men det finns även inomregionala demografiska skillnader. Framförallt är det i inlandskommunerna som befolkningen minskar och medelåldern ökar. Kvinnor väljer oftare än män att utbilda sig och därefter stanna kvar på de större utbildningsorterna. (Regional Tillväxtplan; Regional Utvecklingsplan)Ovanstående förutsättningar ställer förändrade krav, dels generellt på varje enskild individ, dels specifikt på vissa yrkesgrupper, exempelvis de som i sin profession möter, utbildar eller vägleder regionens unga.

I enlighet med Lissabonfördraget, där företagsamhet lyfts fram som en nyckelkompetens, har insatser för att möta dessa utmaningar gjorts i Västerbotten (Europeiska rådet i Lissabon, 2000). Ett exempel är de projekt för ökad företagsamhet som genomförts under en tioårsperiod. 1977 inleddes detta arbete genom landshövdingeuppdraget och NY KRAFT, vilket följdes av de länsövergripande projekten PRIO 1 och PRIO POL. En primär målgrupp har varit länets unga och härigenom har skolan och dess lärare intagit en viktig roll. Nyligen har samtliga kommuner slutit upp kring ett gemensamt handlingsprogram, Ungdomars företagsamhet - en nyckel till Västerbottens framtid, 2008 - 2013 (Länsstyrelsen Västerbotten).
Inom Forskningscentrum Företagsamt Lärande vid Umeå universitet har flera utvärderingar, artiklar och doktorsavhandlingar producerats med anknytning till PRIO 1, vilka behandlat policydokument för ökat entreprenörskap, företagsamhet i skolan och företagsamt lärande (Leffler, 2006; Mahieu, 2006; Svedberg, 2007). Forskningscentret har även utvecklat uppdragsutbildningar, poänggivande kurser och konferenser som handlar om företagsamt lärande och ledarskap, vilka både genomförts lokalt och "exporterats" till andra delar av Sverige. Framförallt har lärare, skolledare och politiker deltagit i kompetensutvecklingen. Trots att förändringsarbete tar tid kan vi konstatera att allt fler blivit medvetna om innebörden och betydelsen av ett företagsamt förhållningssätt.

Den unika samling av forskning, kompetens och erfarenhet som finns inom forskningscentret borgar dels för långsiktighet och kvalitet i arbetet, dels för överblick och möjligheter till kritisk analys av de satsningar som fram till idag genomförts för ökad företagsamhet och förändrade attityderna till företagande. Forskning visar att livsval ofta påverkas av kön, klass och etnicitet och som exempel kan nämnas att den rådande stereotypen av en entreprenör fortfarande är en vit medelålders man som agerar utifrån ekonomiska premisser. Successivt har intresset ökat för en vidare förståelse, genom studier av exempelvis kvinnligt företagande, entreprenörskap och etnicitet, entreprenörskap och kreativitet, entreprenörskap i kulturella sammanhang och socialt entreprenörskap (Holmquist, 2002; Lindgren, 2000; Najib, 1999; Gawell, 2006).

Föreliggande ansökan utgör ytterligare en pusselbit i arbetet för ett företagsamt och hållbart Västerbotten. Inom Forskningscentrum Företagsamt Lärande har ett antal strategiska målgrupper identifierats som: a) ställs inför nya krav i sin profession, b) inte alls eller i alltför ringa omfattning omfattats av ovan nämnda kompetensutvecklingsinsatser, c) har särskilda nyckelpositioner i mötet med unga. Vidare görs antaganden om att dessa målgrupper d) genom riktad kompetensutveckling och nya nätverk kan påverka och förändra strukturer e) kan förstärka den utveckling som redan inletts när det gäller företagsamhet i länet. Målgrupperna är lärare inom collegeutbildningar och lärlingsutbildningar, branschföreträdare/arbetsgivare/arbetstagare, vägledare samt lärarutbildare. Såväl globala som nationella och lokala förändringar gör att krav och förväntningar på dessa grupper förändras. Redan idag finns en dialog med målgrupperna och förfrågningar om utbildning har inkommit, men en systematisk kartläggning av gruppernas erfarenheter, uppfattningar och kunskaper om att handleda ungdomar i deras utveckling av företagsamma förhållningssätt saknas.

Genom en förprojektering kan Forskningscentrum Företagsamt Lärande kartlägga och analysera målgruppernas uppfattningar om, erfarenheter av och kunskaper om att möta, stödja och handleda ungdomar i deras livsmöjligheter, lärande och utveckling av ett företagsamt förhållningssätt. Dessutom kartläggs vilka nätverk som utvecklats/ har potential att utvecklas inom och mellan målgrupperna. Kartläggningen görs ur ett medvetet likabehandlingsperspektiv (innefattande mångfalds- och genusperspektiv samt tillgänglighet för funktionshindrade) och i syfte att fastställa vilka kompetensutvecklingsbehov som finns.

Förprojekteringen utgår från fyra angelägna utvecklingsområden:

1. College- och lärlingshandledare i samverkan. Ett nära samarbete mellan skola och bransch/arbetsplatser aktualiserar frågor om formellt/informellt lärande, rollen som handledare och samverkansfrågor. Målgrupp: gymnasielärare och branschföreträdare/arbetsgivare/arbetstagare som ställs inför nya handledarroller i och med de kommande collegeutbildningarnas och lärlingsutbildningarnas arbetsplatsförlagda lärande.

2. Ungdomscertifiering av arbetsplatser. Hur blir arbetsplatser attraktiva för unga? Vad kan arbetsplatser lära av unga? Hur kan lokala företag locka ung arbetskraft och kompetens? Dessa är några av de frågor som en kartläggning kan söka besvara inför utvecklandet av ett koncept för ungdomscertifiering av arbetsplatser. Samverkan med unga är viktig inom detta utvecklingsområde. Målgruppen är branschföreträdare/arbetsgivare/arbetstagare på privata och offentliga arbetsplatser.

3. Entreprenörslotsar i samverkan. Hur bemöts ungas företagsamma idéer och nytänkande i befintliga strukturer? Förutom ålder är diskrimineringsgrunder som kön, etnicitet och funktionshinder viktiga att kartlägga? Behövs kompetensutveckling i dessa frågor? Vilka samverkansvinster kan nätverk mellan rådgivare skapa? Målgrupp: vägledare som i sina yrkesroller möter och vägleder unga människor, exempelvis studie- och yrkesvägledare , kommunala samordnare, rådgivare på banker, tillväxtkontor, näringslivscentrum och nyföretagarcentrum.

4. Företagsamt lärande i lärarutbildningen. Entreprenörskap är en nyckelkompetens enligt Lissabonstrategin och i länet pågår ett utvecklingsarbete. Vilka kunskaper och strategier finns på lärarutbildningarna? Målgrupp: Lektorer/adjunkter på lärarutbildning och SYV-utbildning.

Kartläggningen genomförs både kvantitativt, genom enkäter riktade till målgrupperna, och kvalitativt, genom intervjuer eller fokusgruppsamtal. Återkoppling och dialog är en central del i processen varför fyra referensgrupper bildas. Materialet analyseras, bland annat genom SWOT-analys, och sammanställs i en rapport som ligger till grund för redovisning och bedömning av kompetensutvecklingsinsatser.

Kartläggningens resultat kommer att spridas genom forskningscentrum Företagsamt Lärandes webbsida, länkad till Umeå universitet, projekt EILA:s webbsida samt genom dess organisation (om erforderligt beslut fattas), ev. konferenser kopplade till entreprenörskap, i rapport som sprids till målgrupperna samt genom nätverk, t. ex lärarutbildningarnas nätverk för pedagogiskt entreprenörskap.

Syfte

Förprojekteringens syfte är att kartlägga och analysera de identifierade målgruppernas erfarenheter av och kunskaper om att i sin profession möta, stödja och handleda ungdomar i deras företagsamhetsutveckling. Kartläggningen görs ur ett medvetet likabehandlingsperspektiv och i syfte att fastställa vilka kompetensutvecklingsbehov som finns bland målgrupperna.

Målsättning

Målsättning för föreliggande förprojektering är att genomföra en valid och reliabel kartläggning och analys av ovan redovisade målgruppers kompetensutvecklingsbehov. Mätbara delmål är att följande antal av målgruppen tillfrågas i kartläggningen:
Målgrupp 1 - minst 30 st.
Målgrupp 2 - minst 10 st.
Målgrupp 3 - minst 30 st.
Målgrupp 4 - minst 30 st.

Kartläggningen har dels en kvantitativt inriktning, genom enkäter riktade till målgrupperna, dels en kvalitativ inriktning, genom intervjuer eller fokusgruppsamtal med ett mindre antal respondenter. Dessutom utses en referensgrupp för respektive målgrupp, för återkommande dialog. Materialet analyseras dels genom öppen kategorisering, dels genom SWOT-analys och sammanställs i en rapport som ligger till grund för redovisning och i en förlängning bedömning av behov och utformning av riktade kompetensutvecklingsinsatser.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligheten för personer med funktionshinder är en av de aspekter som undersöks i studien. Utifrån resultatet kan strategier läggas upp för hur detta perspektiv kan ingå i kompetensutvecklingsinsatser.

Jämställdhetsintegrering

Inga uppgifter

Transnationellt samarbete

Vid Forskningscentrum Företagsamt lärande söks även ett samverkansprojekt, genom Botnia-Atlantica, med Nesna, Norge, för att utbyta kunskaper om lärande, utvecklingsarbete och kompetensutveckling.

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå