Logotyp på utskrifter

KomPaRe-Kommunal Partnerskap i Regionen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning
KontaktpersonLotta Sundman
E-postLotta.Sundman@pitea.se
Telefonnummer0911-696435
Beviljat ESF-stöd4 905 203 kr
Total projektbudget12 263 268 kr
Projektperiod2008-08-11 till 2010-08-10
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

INLEDNING:
Piteå Kommun, Skellefteå Kommun, Samordningsförbundet Skellefteå, Företagarna, Skellefteåföretagarna, Svensk Handel, Urkraft, Försäkringsmedicinskt centrum i Norr , Arbetsförmedling, Försäkringskassan samt IGO Leuven Belgien har gått samman i detta projekt med målsättningen att vi alla skall vara vinnare och att det inte skall finnas några förlorare. Effekten av projektets mål skall ses som en motor för individuell, lokal, regional, nationell och europeisk tillväxt.

BAKGRUND:
Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud är det över gripande målet för det nationella strukturfondsprogrammet. De utmaningar vi i Piteå , Skellefteå samt övriga Europa har att hantera för att nå detta övergripande mål är flera och utmaningarna löper in i och är beroende av varandra. Vi ser partnerskap /samverkan som framgångsfaktor för ett framgångsrikt utvecklingsarbete för att på bästa sätt hantera utmaningarna.
En utmaning vi har att hantera är den väntade arbetskraftsbristen.En gemensam utmaning för riket, Norrbotten och Västerbotten blir att under de kommande åren matcha arbetskraften mot den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Samverkande parter i KomPaRe har all anledning att arbeta för att ta tillvara på den arbetskraftsresurs som står till förfogande. Även personer som längre tid stått utanför arbetsmarknaden blir viktiga för att tillgodose framtidens behov av arbetskraft. Dessutom är det av stor vikt att unga tidigt etablerar sig på arbetsmarknaden . Allra viktigast är dock ungas egen vinning av arbete, genom att det skapar ett förtroende för samhället och till den egna förmågan. För individen innebär det första arbetet inte bara etablering på arbetsmarknaden utan även ett steg in i ett nytt skede i livet och tillhörighet.En grupp arbetssökande som man i Arbetsmarknadsstyrelsens rapport har identifierat som svårmatchade är ungdomar med kort och bristfällig utbildning. Oberoende av konjunkturläget så är det dessa ungdomar, framförallt de som inte har slutbetyg från gymnasieskolan, med bristande sociala och eller generella kompetenser och bristande nätverk, som har det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Denna grupp ser även de olika aktörerna i Piteå och Skellefteå som en viktig grupp att jobba vidare med. Även unga kvinnor och män med aktivitetsersättning från Försäkringskassan är en grupp som behöver extra stöd och annorlunda förutsättningar/ metoder för att komma sig ut på arbetsmarknaden . Ett flertal av dessa unga kvinnor och män erhåller sin försörjning från socialtjänsten. Trotts att flera aktörer på olika sätt lägger ner mycket tid och resurser på denna grupp lyckas vi inte alltid nå dem.Vi upplever att våra befintliga system inte alltid harmoniserar och trots tydliga individuella handlingsplaner kan vi inte inom befintliga system erbjuda det individuellt anpassade stöd dessa individer behöver.
Dessutom ser vi ett stort behov av hitta nya metoder som underlättar för minska glappet mellan arbetsmarknad med dess krav och behov och individen.

SYFTE:
Syftet med projektet är att i otraditionell samverkan lokalt men även över länsgränsen på olika sätt bidra till att öka unga kvinnor och mäns möjligheter att kunna ta eget ansvar för sin utveckling, påverka sin framtid och därigenom bli en del av arbetskraften och bli självförsörjande.

Utveckla innovativa idéer / metoder/ arbetssätt som underlättar för individen att komma in på arbetsmarknaden och som ger företagen möjlighet till arbetskraft.

PROJEKTDELTAGARE
Arbetslösa unga kvinnor och män, 16-24 (Skellefteå 16-30)som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och att nå egenförsörjning. Gruppen som sådan är inte homogen, det gemensamma ligger i ålder och i svårigheten att etablera sig på arbetsmarknaden . Målgruppen består av individer med skillnad i etnicitet, kön, sexuell läggning och utbildningsbakgrund.

Ungdomar skall vara drogfria och presumtiva för arbete eller studier.

DELTAGARANTAL:
25 årsplatser skall erbjudas inom projektet i Piteå
20 årsplatser skall erbjudas inom projektet i Skellefteå

STRATEGI :
Genom otraditionellt partnerskap inom kommunen men även över kommun och länsgräns skapa nya innovativa lärandemiljöer i dubbelbemärkelse. Lärande för samverkande parter och lärande för individ. Genom att arbeta utifrån ett salutogentsynsätt och lösningsinriktad arbetsmodell utgå från individen och dess unika förutsättningar att nå arbete/utbildning och därigenom egenförsörjning. Individen upprättar tillsammans med coach en individuell handlingsplan för att nå uppsatta mål. För att möjliggöra för individen att nå sina mål kopplat till arbete utbildning skall projektet erbjuda en rad verktyg som utformas utifrån individernas behov och de krav och den efterfrågan som arbetsmarknaden har. Genom att utföra, följa upp och utvärdera olika metoder / arbetssätt skall vi hitta framgångsfaktorer i mötet mellan individ och arbetsgivare. Metoderna skall underlätta för individen att tydliggöra sin kompetens så väl formell som icke formell och göra den kommunicerbar för arbetsgivare.

Kunskap om jämställdhet, omvärld, arbetsmarknadens krav och behov, individens rättigheter och skyldigheter skall finnas med under hela projektet. Arbetet skall utgå från individen och individens egna ansvar och vara utformat så att de ger en känsla av sammanhang. Aktivitet, motivation och individens resurser ser vi som framgångsfaktorer.

UTVÄRDERING:
Lärandet och resultaten i KomPaRe skall utvärderas på bred front. Till vårt stöd tar vi externa utvärderare.




Bakgrund

INLEDNING:
Med målsättningen att vi alla skall vara vinnare och att det inte skall finnas några förlorare har flera samverkande parter i norra regionen tillsammans utvecklat en plattform för samverkan som genererat denna ansökan. Effekten av projektets mål skall ses som en motor för individuell, lokal, regional, nationell och europeisk tillväxt.
BAKGRUND:
Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud är det övergripande målet för det nationella socialfondsprogrammet. De utmaningar vi i Piteå , Skellefteå samt övriga Europa har att hantera för att nå detta övergripande mål är flera och utmaningarna löper in i och är beroende av varandra. Vi ser partnerskap /samverkan som framgångsfaktor för ett framgångsrikt utvecklingsarbete för att på bästa sätt hantera utmaningarna.
Regional, lokal utveckling och ekonomisk tillväxt är en förutsättning för människors utveckling, en förutsättning för ekonomisk tillväxt är den mänskliga tillväxten.
För samhället är det av stor vikt att unga tidigt etablerar sig på arbetsmarknaden . Allra viktigast är dock ungas egen vinning av arbete, genom att det skapar ett förtroende för samhället och till den egna förmågan. För individen innebär det första arbetet inte bara etablering på arbetsmarknaden utan även ett steg in i ett nytt skede i livet och tillhörighet.
Näringslivet kan genom ungas etablering på arbetsmarknaden ges möjlighet till arbetskraft och därigenom tillväxt. Alla kan vi bli vinnare genom att samverka. Med detta som utgångspunkt har representanter från Skellefteå kommun, Piteå Kommun, Företagarna, Skellefteåföretagarna ,Svensk Handel, Arbetsförmedlingen, Försäkringsmedicinskt centrum i Norr (FMC), Urkraft, Samverkansförbundet Skellefteå samt Försäkringskassan(Piteå) och IGO Leuven, Belgien tillsammans utvecklat idéerna till detta utvecklingsprojekt "KomPaRe" Kommunalt partnerskap i regionen, vårt bidrag till Lissabonstrategin i det stora perspektivet och en möjlighet för Individen och näringslivet i det lilla.
ARBETSMARKNAD /TILLVÄXT
En utmaning vi har att hantera är den väntade arbetskraftsbristen. En allt mindre grupp människor kommer att försörja en växande grupp äldre, en global utmaning som påverkar de flesta länder och regioner.
I Norrbottens län finns drygt 100 000 yrkesverksamma invånare, AMS-prognoser visar på att nästan hälften av dessa lämnar arbetsmarknaden fram till 2015, under samma period tillträder drygt 30 000 ungdomar, vilket innebär att drygt 15 000 tjänster i länet inte kommer att kunna tillsättas av de unga.
Arbetsmarknadsläget i Västerbotten visar på samma trend som Norrbotten. Utredningar visar på att antalet som lämnar arbetsmarknaden i Västerbotten fram till 2030 årligen kommer att överstiga antalet tillträdande med omkring 1000 personer.
Hela 69% av Norrbottens småföretag ser goda möjligheter att växa, och det främsta hindret för ytterligare tillväxt är brist på arbetskraft. Enligt småföretagsbarometern anger Västerbottens läns småföretagare att det enskilt största hindret för expansion är brist på lämplig arbetskraft.
En gemensam utmaning för riket, Norrbotten och Västerbotten blir att under de kommande åren matcha arbetskraften mot den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden.
Samverkande parter i "KomPare" har all anledning att arbeta för att ta tillvara på den arbetskraftsresurs som står till förfogande. Även personer som längre tid stått utanför arbetsmarknaden blir viktiga för att tillgodose framtidens behov av arbetskraft. Genom otraditionell samverkan lokalt men även över länsgränsen utvecklas nya
innovativa idéer / metoder/ arbetssätt som skapar möjlighet för företagen att finna lämplig arbetskraft och underlättar för individen att komma in på arbetsmarknaden .

PITEÅ /SKELLEFTEÅ
I Piteå har Ungdomsarbetslösheten minskat dramatiskt det senaste året, AMS statistik visar att ungdomsarbetslösheten i Piteå halverats på ett år. I mars 2006 låg ungdomsarbetslösheten i Piteå för unga mellan 18-24 på 17 % när man inkluderar unga i olika program, idag (Dec 2007) ligger motsvarande arbetslöshetsstatistik på 6,5 %. Gemensamt lokalt engagemang riktat mot unga arbetssökande samt den rådande högkonjunktur som länet befinner sig i har underlättat ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Trots en positiv utveckling bland unga arbetslösa i Piteå finns fortfarande en grupp som inte nämnvärt har påverkats av den positiva utvecklingen.
Skellefteås statistik visar att ungdomsarbetslösheten har sjunkit från 17 % 2004 till (dec 2007) 9,5% 2007. Det anmärkningsvärda är att trots sjunkande ungdomsarbetslöshet i riket (5,2%) så ligger Skellefteå fortfarande oacceptabelt högt.
Piteå Kommun och Skellefteå Kommun står nu inför utmaningen att hitta samverkansmodeller, metodutveckling och stimulerande lärande miljöer som ger de unga kvinnor och män som befinner sig i ett utanförskap inträde till arbetsmarknaden.
UNGA KVINNOR OCH MÄN UTANFÖR ARBETSMARKNADEN
En grupp arbetssökande som man i Arbetsmarknadsstyrelsens rapport har identifierat som svårmatchade är ungdomar med kort och bristfällig utbildning. Oberoende av konjunkturläget så är det dessa ungdomar, framförallt de som inte har slutbetyg från gymnasieskolan, med bristande sociala och eller generella kompetenser samt bristande nätverk, som har det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Avsaknaden av fullföljd gymnasieutbildning och längre arbetslivserfarenhet gör det svårt för dem att utmärka sig på ett positivt sätt i kontakten med arbetsgivare.
Många av de ungdomar som vi möter har svårt att sätta ord på sina svårigheter och vi som möter dem kan konstatera att det finns mångfasetterad problematik. Det handlar många gånger om otydliga sociala, psykiska, missbruks eller funktionella problem. Erfarenheten visar även på dålig hälsa och hög sjukfrånvaro. Ett flertal av dessa ungdomar erhåller sin försörjning från socialtjänsten. Den historik och bakgrund de beskriver visar många gånger på svårigheter och misslyckanden, deras resurser och den kompetens de besitter är ofta inte synliggjorda.

Vi ställer oss frågan om utanförskapet påverkar dessa personers hälsotillstånd eller om det är dålig hälsa som bidrar till utanförskapet?

Vi kan se att flera av samhällets aktörer på olika sätt lagt ner tid och pengar för att ge personerna goda förutsättningar att lyckas, men vi har inte alltid kunnat erbjuda rätt stöd. Vi upplever att våra befintliga system inte alltid harmoniserar och trots individuella handlingsplaner har vi svårt att inom befintliga system erbjuda det individuellt anpassade stöd dessa individer behöver. Som exempel kan nämnas att det inom socialtjänsten krävs att man står till arbetsmarknadens förfogande på heltid eller är sjukskriven om man skall ha rätt till ekonomiskt bistånd. Många av de vi möter är inte sjuka men den sociala situation och det utanförskap de befinner sig i medför att många inte klarar av en sysselsättning på heltid.
Ett annat exempel är att de personer som erhåller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Under tiden de har rätt till aktivitetsersättning finns inga krav på sysselsättning så snart de blir friskskrivna möter de helt andra krav vilket blir ett allt för stort steg för många. En friskskrivning innebär även en stor förändring för deras privatekonomi genom att de då mister sin ersättning från Försäkringskassan, detta kan påverka deras motivation till att lämna aktivitetsersättningen . Vi kan alla konstatera att stegen i våra befintliga system är för stora och utgår inte alltid från individens förmåga och behov.

Är det unga människor som har svårt att anpassa sig till samhället eller är det samhället som har svårt att anpassa sig till ungdomarna?

Texten rymdes ej se Diarienummer2008-00877 i pact under bakgrund till projekt sid 4.

Syfte

PROJEKTETS ÖVERGRIPANDE SYFTE

Syftet med projektet är att:
- i otraditionell samverkan lokalt men även över länsgränsen på olika sätt bidra till att öka unga kvinnor och mäns möjligheter att kunna ta eget ansvar för sin utveckling, påverka sin framtid och därigenom bli en del av arbetskraften och bli självförsörjande.

- utveckla innovativa idéer / metoder/ arbetssätt som underlättar för individen att komma in på arbetsmarknaden och som ger företagen möjlighet till arbetskraft.

Målsättning


25 årsplatser skall erbjudas inom projektet i Piteå
20 årsplatser skall erbjudas inom projektet i Skellefteå


KVANTIFIERADE MÅL ENLIGT REGIONALA PLANEN.
Andelen deltagare som efter avslutat projekt har fått jobb eller upplever att deras möjligheter att få jobb har ökat skall uppgå till minst 70 %.

Andelen deltagare i arbete, 90 dagar efter avslutat projekt skall vara minst 10 procentenheter högre än det viktade genomsnittliga resultatet för särskilt anställningsstöd och föreberedande utbildning (eller annan reguljär åtgärd för motsvarande åldersgrupp) uppdelat för respektive år samt för hela programperioden)

PROJEKTETS EGNA MÅL

90 % av deltagarna som fullföljer sin tid i projektet uppleva sig ha fått större kunskap/insikt om sig själv och arbetsmarkandens krav och utifrån det upprätta en individuell handlingsplan.

80 % av deltagarna skall uppleva att deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden har ökat.

50 % av deltagarna skall erhålla arbete / utbildning efter fullföljd handlingsplan.

60% av medverkande arbetsgivare skall uppleva att projektets innovativa idéer / metoder/ arbetssätt underlättar deras rekrytering av arbetskraft.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Funktionsnedsättningar av olika slag utgör ofta ett hinder för att få eller behålla ett arbete. Otillgängliga arbetsplatser kan därför sägas vara diskriminerande. En analys av varje arbetsplats eller lärandeplats som kommer att användas i projektet kommer därför att göras. När det gäller de lokaler som projektägaren tillhandahåller ska de alltid vara tillgängliga för personer med alla slags funktionsnedsättningar. All information som produceras ska också vara Tillgänglig för personer med ex synskada eller intellektuella funktionsnedsättningar. Vid behov ska det finnas tillgång till hörselslinga och eller dövtolk.
Stiftelsen Activa i Örebro län har ett länsansvar att hitta arbete för människor med funktionshinder. Huvudmän är Örebro läns landsting och Örebro kommun, vilka också är representerade i styrelsen.
Activa har utvecklat en arbetsplatsanalys som har använts i flera ESF och Equal projekt. Den modell för arbetsplatsanalys kommer att användas i projektet. Analysen kommer att göras innan en arbetsplats används i projektet. Utöver att en arbetsplats kan vara otillgänglig fysisk kan också attityder skapa otillgänglighet. Därför ska insatser med handikappkunskap ingå i den processutveckling som vi kommer att erbjuda alla handledare/mentorer i projektet.
Kompetenshöjande insatser om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas kommer att vara ett återkommande tema genom hela projektet.

Jämställdhetsintegrering

INLEDNING
Målet med Jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En förutsättning för att kunna uppnå detta är att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Denna grundtanke skall även genomsyra hela projektet avseende genomförande, utvärdering, spridning och implementering av resultat i ordinarieverksamheter.
Arbetet inom projektet kommer även att utgå från Piteå Kommuns Jämställdhetsplan 2005 -2008 och Skellefteå kommuns plan för lika behandling 2007 - 2008 .projektet skall spegla och genomsyras av det morderna samhälle vi lever i där olikheter möts och samverkar oavsett kön, etnicitet, religion, sexuelläggning . Mångfald ser vi som en viktig framgångsfaktor i projektet.

STRATEGI
Projektet skall främja att perspektivet "lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män" integreras i all verksamhet inom ramen för projektet och i alla åtgärder ("mainstreaming"). Dessutom kommer den strategi och det synsätt som genomsyrar projektet att befrämjar jämställdhet genom att arbetet skall utgå från individen, oavsett kön, religion, sexualitet. Rekryteringen av deltagare till projektet skall sträva efter jämn könsfördelning mellan unga kvinnor och män.
Utifrån ovanstående och den Analys som finns avseende detta område kommer arbetet inom projektet att utformas på följande sätt.

SÅ SÄKERSTÄLLER VI ATT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIVET GENOMSYRAR PROJEKTORGANISATIONEN
- projektet skall sträva efter att främja en jämn könsfördelning i beslutsprocessen. Detta innebär att styrgruppen och den projektorganisation som upprättas skall sträva efter jämn könsfördelning. Vid tillsättande av samtliga funktioner inom projektorganisationen skall förslag lämnas på en man respektive kvinna till varje post.

SÅ SKALL VI SÄKERSTÄLLA ATT PROJEKTETS JÄMSTÄLLDHETSPERSEKTIV FÖRANKRAS HOS SAMVERKANDE PARTER I PROJEKTET
- Genom att informera , diskuteras och följa upp skall Jämställdhetsperspektivet finnas med som en röd tråd hos samverkande partners.

SÅ SKALL AKTIVITETSPLAN OCH STRATEGIER GENOMFÖRAS FÖR ATT SÄKERSTÄLLA JÄMSTÄLLDHETSARBETET.
- lika möjligheter för kvinnor och män skall erbjudas i all verksamhet som tillhandahålls inom ramen för projektet.

- den vägledning som deltagarna erhåller inom projektet skall visa på alternativa yrkesval och framtidsmöjligheter, detta som en motvikt till traditionellt könsbundna yrkes/utbildningsval.

- projektet skall erbjuda kunskap kring jämställdhet och mångfald.

Viktigt är även att lyfta frågan vad jämställdhet är för våra deltagare och utifrån det som framkommer utveckla jämställdhetsarbetet. Attitydfrågor är ett viktigt uppdrag för samhället att arbeta med i det stora perspektivet och för projektet kommer det att vara oundvikligt och av stor betydelse för jämställdhetsarbetet.

Transnationellt samarbete


Projektet skall erbjuda lärandeplatser inom EU- Utlandspraktik

Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning, Piteå kommun, har sedan 2005 påbörjat ett samarbete i Leuven Belgien. Samarbetet har möjliggjorts med stöd från Leonardo da Vinci programmet. Det har bestått av studiebesök i båda länderna under 2006 och 2007 samt ett gemensamt studiebesök i Grekland. Detta samarbete vill vi ömsesidigt utveckla.
Ungdomsarbetslösheten i såväl Belgien som i övriga Europa är betydligt lägre än i Sverige. Trots detta finns en grupp ungdomar som står utanför arbetsmarknaden. Denna grupp arbetar två av våra tidigare kontakter med. Det är dels ett socialt kooperativ som heter Wonen en werken som arbetar i Leuven kommun och dels IGO Leuven som är ett regionalt samarbete med 28 kommuner. De avser att utveckla metoder för att motivera unga män och kvinnor som står utanför att komma in på arbetsmarknaden.
I detta projekt skulle det vara intressant att byta erfarenheter som en del i utvecklingsarbetet. Avsikten till att börja med är att våra partners arrangerar två workshops dit projektmedarbetare från KomPaRe kan delta i. Detta ska ske dels under 2009 och dels under 2010.
Våra partners avser att i en kommande projektansökan även planera för workshop i vår region.
.

Samarbetspartners

  • Arbetsmarknadsenheten
  • Samordningsförbundet
  • Solkraft Skellefteå kommun Enheten för Försörjningsstöd
  • Tillväxt Skellefteå
  • Urkraft Service AB

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå