Logotyp på utskrifter

KomMed

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareUrkraft Service AB
KontaktpersonThomas Nilsson
E-posttherese@urkraft.se
Telefonnummer0910 -579 38
Beviljat ESF-stöd382 000 kr
Total projektbudget510 000 kr
Projektperiod2010-01-11 till 2010-07-10
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet avser att utveckla nya metoder för rehabilitering av långtidssjukskrivna långtidsarbetslösa kvinnor och män. I denna förprojektering vill vi konkretisera behoven hos målgruppen, metoderna som ska användas samt resursbehovet i ett kommande genomförandeprojekt.

Bakgrund

Problemet som ska lösas är att dagens arbetsmarknadsåtgärder för långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa ska vara så korta och effektiva att de i realiteten, i ett långsiktigt och samhällsekonomiskt perspektiv, enligt vår erfarenhet riskerar bli ineffektiva. Vi vill genomföra ett projekt där vi når verklig samhällsekonomisk effektivitet för en specifik målgrupp som i nuläget inte kan tillgodogöra sig de åtgärder som finns. I denna förstudie ska vi konkretisera behoven hos målgruppen, metoderna som ska användas samt resursbehovet inför ett sådant genomförandeprojekt.

Finanskrisen har lämnat sina tydliga spår på sysselsättningen i Skellefteå med varsel och en starkt ökad arbetslöshet. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter för Västerbottens län 2010 visar på ytterligare minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet: "Sysselsättningen väntas minska mer än arbetskraftsutbudet i år vilket medför att arbetslösheten ökar. Ökningen av arbetslösheten kommer att bestå såväl av avslutade visstidsanställningar som fortsatta varsel av tillsvidareanställda."

Redan innan denna konjunkturnedgång slog till fanns det i Skellefteå en grupp som inte varit del av arbetsmarknaden under väldigt lång tid, en del av dem sedan den förra nedgången på 90-talet! Och med den nuvarande krisen, så ökar denna grupp.
Antalet långtidsarbetslösa är mer än dubbelt så många som för ett år sedan (Arbetsförmedlingens månadsstatistik för Skellefteå juni-09, www.arbetsformedlingen.se)

Vi vill inte gå ur denna konjunkturnedgång med en ännu större grupp som ska vara fast utanför arbetsmarknaden, det är dags att tänka till, tänka nytt.

Trenden inom arbetsmarknadsinsatser har varit att insatserna ska bli allt kortare för individen och därmed allt billigare för uppdragsgivaren. Redan i början av 2000-talet kritiserades många längre arbetsmarknadsinsatser för unga arbetslösa och sjukskrivna för att medföra en s k inlåsningseffekt där dessa unga kvinnor och män trivdes för bra, blev för bekväma och inte sökte arbete snabbt nog. Vi anser att de trivdes för att de kände att de fick tid att utvecklas i en för dem lämplig takt och att programmet fungerade mycket bra eftersom vi, bland andra utbildningsanordnare kunde arbeta på djupet med de unga kvinnorna och männens självbild och att utveckla deras kompetenser utifrån arbetsmarknadens behov utan att stressa fram resultat. De resultat vi kan visa på under den perioden var att ca 70% av deltagarna gick till arbete efter åtgärdens slut. En 'effektivitetstrend' var väldigt tydlig för ett par år sedan då priset på arbetsmarknadsinsatsen i många fall var det avgörande för om en verksamhet skulle vinna en upphandling eller inte. Som tur är har detta svängt och idag har kvalitetskraven fått allt större vikt i bedömningen. Men priset väger fortfarande tungt och korta och effektiva insatser premieras därmed.

Urkraft har givetvis följt med på tåget, vi har i realiteten inte haft något val. Vi har utvecklat korta och effektiva program, men där vi alltid gjort vårt bästa för att behålla vår värdegrund och människosyn.

Tyvärr har denna värdegrund ibland drunknat i effektivitetskraven i den dagliga verksamheten, och risken är att handledare ibland snarare uppträtt som "curlingföräldrar" för att låna ett begrepp från debatten kring föräldraskapet. Denna curling har bestått i att det varit effektivare för stunden att handledaren gjort vad deltagaren istället borde lärt sig göra själv. Att kontakta en arbetsgivare om praktikplats till exempel, eller givit mallar och tydliga instruktioner, när deltagaren istället borde tränas i att själv ta reda på information, ta kontakt, och tänka själv utifrån vad arbetsmarknaden frågar efter.

Vår erfarenhet visar att om individen efter insatsens slut inte fått arbete, har de inte fått till sig alla de verktyg de behöver för att fortsätta själva, utan behöver en ny insats. Detta har lett till att vi i nuläget arbetar med deltagare som har gått ett flertal arbetsmarknadsåtgärder men ändå inte fått ett ordentligt fäste på arbetsmarknaden. Detta har också fått som konsekvens att många deltagare inte längre känner att man själv "äger" sin situation. Det vill säga "sitt projekt att söka jobb". Med det menar vi att man känner att man är "tvingad" av arbetsförmedling, försäkringskassa och/eller utbildningsanordnare att ta del av dessa aktiviteter men att det inte leder till någon förbättring i sak. Nu har vi hittat en partner som kommit till samma insikt som vi: att de korta och till synes effektiva insatserna istället på lång sikt riskerar att bli ineffektiva för denna målgrupp. Denna partner är Samordningsförbundet i Skellefteå. I detta ser vi en grund för nyutveckling, som har siktet på sann samhällsekonomisk effektivitet.

Sann samhällsekonomisk effektivitet innebär att modellens insatser verkligen ger utrymme för att verktyg utvecklas hos individen, att SJÄLV kunna finna sin plats på arbetsmarknaden, fritt från ev. "curling" från handledare.

De metoder och verktyg som kommer att ingå i arbetet med deltagarna kommer att variera utifrån individens behov och särskilda förutsättningar, vilket kommer att bli tydligt under förstudien, men det finns ändå ett antal generella verktyg som är en del av vårt förhållningssätt gentemot individen, och som kommer att vara en del av modellen, dessa är:

Motivational interviewing-motiverande samtal: Det motiverande samtalet har som mål att öka deltagarens vilja till förändring och underlätta att komma vidare i förändringsprocessen. Stor vikt läggs vid självständighet (autonomi) i motsats till ett mer konfrontativt förhållningssätt, där deltagaren blir tillsagd vad hon bör göra. Det motiverande samtalet utgår ifrån att deltagaren har, eller själv kan skaffa sig, de färdigheter som behövs för en förändring.

Kognitivt förhållningssätt: Ett kognitivt förhållningssätt handlar om tankarnas kraft och hur dessa påverkar vårt liv. Den grundläggande teorin i ett kognitivt förhållningssätt är att det inte är händelserna som är avgörande utan dess innebörd och mening som vi tillskriver dem. När vi arbetar enligt ett kognitivt förhållningssätt är det som en strukturerad inlärningsprocess. Handledaren ställer öppna frågor som leder deltagaren till att uppmärksamma, ifrågasätta och förändra orealistiska tankeprocesser.

Salutogent förhållningssätt: att starta med folks styrkor och bryta invanda mönster och föreställningar. En grundläggande värdering är att den enskilde individen har krafter i sig för att kunna ändra den egna livssituationen. Det handlar om att släppa fram resurser och möjligheter som finns i den enskilda människan.

KASAM-känsla av sammanhang, är viktigt för deltagarnas aktiva medverkan.
Känsla av sammanhang, KASAM, är ett begrepp framarbetat av Aaron Antonovsky, och han har satt ord på tre viktiga beståndsdelar i KASAM: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Empowerment-En människa som känner sig behövd och får en roll som är betydelsefull och äkta, ger sig själv med egen makt, en chans att växa.
Vi tror på individen, och hans/hennes förmåga att utvecklas och ta plats i ett sammanhang och att varje enskild individ är en resurs för helheten och har något att bidra med. Vi vill tydliggöra individens roll, betydelse och känsla av att vara behövd i ett sammanhang.

Empowermentperspektivet blir en viktig beståndsdel redan i förstudien genom att vi ska involvera målgruppen långtidsarbetslösa/långtidssjukskrivna kvinnor och män så att ca 10 personer kan ingå i projektets arbetsgrupp. På detta sätt testas modellens delar i liten skala och hela projektgruppen (Urkraft, AF, Samordningsförbund och arbetslösa kvinnor och män) blir delaktig i utformning, innehåll, arbetssätt och pedagogiska val.

Vi vill använda denna förstudie till att hitta en modell där vi kan göra verklighet av vår värdegrund och vår människosyn i samklang med verkliga effektiva metoder för att hjälpa män och kvinnor till en varaktig förankring på arbetsmarknaden.

Syfte

Genomförandeprojektet ska utveckla nya metoder inom rehabiliteringsarbete och arbetsmarknadsutbildning och leda till en modell som står för varaktighet, långsiktighet och framför allt självständighet för individen. Samverkan inom triangeln individ-utbildningsanordnare-arbetsgivare kommer att vara en central aspekt i ett genomförandeprojekt. (Se vidare under koppling till andra projekt.)

Modellen ska ha tre syften, så vitt vi kan se idag:
1. Att bringa klarhet i deltagarens förutsättningar till egen försörjning genom arbete och skapa en aktiv struktur där deltagaren hittar sin egen tro och motivation för att hitta sin väg tillbaka till arbetslivet.
2. Möjliggöra en process och skapa en stödjande struktur där individen själv kan hitta nödvändig kunskap och redskap för att på bästa sätt möjligt nå målet - ett arbete.
3. Stödstrukturen och processen ska ligga till grund för vidare planering mot arbetsmarknaden eller annan lämpligare insats.

Det unika med den tänka modellen är att den inte alls ska vara supereffektiv tidsmässigt, utan den ska istället ge den tid individen behöver för att uppnå ovanstående. Med den målgrupp som avses betyder det insatser som tar någonstans mellan 6 och 10 månader att uppnå.

Den ska inte heller vara "en modell som passar alla", vilket varit receptet för att en insats ska vara kostnadseffektiv. Istället ska vi under förstudien titta närmare på de olika del-målgrupper som ingår under den övergripande rubriken "långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna" och fokusera på vilka individuella behov som olika problembakgrunder medför. (se mer under målgrupp)

Den analys som genomförs under förstudien ska ske i samverkan mellan Urkraft, Samordningsförbundet och andra aktuella organisationer som bjuds in. Därtill är det viktigt att även målgruppen involveras, dvs de långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa.

Vid förstudiens slut ska vi veta vilket innehåll som ska utvecklas och testas i ett genomförandeprojekt, vilket partnerskap vi ska genomföra detta i och vilka resurser som behövs.

Målsättning

Under förstudien ska vi:
- Kartlägga: genomföra 1-2 LR-workshops för att kartlägga behov hos målgruppen,med fokus på ett antal problemområden, t ex missbruk, psykisk ohälsa, utbrändhet samt fibromyalgi.
- särskilt studera våra resultat från kartläggningen ur ett jämställdhetsperspektiv.
- Analysera: utifrån behovsanalysen, dra slutsatser om vilka metoder modellen ska innehålla.
- testa i liten skala på en liten grupp.
- Planera: ta fram resursbehovet för att genomföra ett projekt där vi utformar metoderna för att tillgodose dessa behov inom ramen för en arbetsmarknadsinsats.
- Organisera: utforma ett projektpartnerskap och en styrgrupp för genomförandeprojektet.
- undersöka om en transnationell dimension i genomförandeprojektet potentiellt kan tillföra ny kunskap till genomförandeprojektet, och i så fall etablera kontakt med transnationell partner.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förstudietiden ska vi garantera att personer med funktionshinder, när en sådan person ingår i partnerskapet eller målgruppen, kan delta i förstudiearbetet på lika villkor gällande: fysisk tillgänglighet, bemötande, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet.

Under projekttiden ska vi också säkerställa och planera för att genomförandeprojektet ska vara tillgängligt på samma sätt. Som exempel, kan den kommunikativa och informativa tillgängligheten bestå i:
- tydligt och anpassat utbildningsmaterial, utifrån olika behov.
- Deltagare ska ges olika möjligheter att kommunicera med handledare: grupp, enskilda samtal, telefon, mail
etc.
- Deltagare ska ges möjlighet att visa sitt lärande på det sätt som bäst passar deltagaren, i enlighet med OCN:s
förhållningssätt och kvalitetskrav.
- Projektet ska ha en hemsida med information om projektet och för att öka tillgängligheten både internt och
gentemot målgruppen.
- Informationsmaterial ska utformas som är tydligt och lättläst, och inriktad på projektets olika mottagare. Det
betyder bl a att broschyrer, skrifter, nyhetsbrev och hemsidor anpassas så att ingen utestängs från att kunna ta del av
informationen. Språket ska vara enkelt, tydligt och befriat från tvetydigheter.

Detta kommer dock att fastställas inför genomförandeansökan.

Transnationellt samarbete

Under förstudietiden ska vi undersöka om en transnationell dimension skulle medföra fördelar till genomförandeprojektet. Om vi kan se sådan nytta, kommer det att bli en del av genomförandeprojektet. Ingen direkt transnationell verksamhet kommer att ske under förstudien.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Skellefteå
  • Försäkringskassan Skellefteå

Kommun

  • Skellefteå