Logotyp på utskrifter

"Kom-Lär" Kommunala lärandeplatser för långtidsarbetslösa Piteåbor

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägarePiteå kommun, Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning
KontaktpersonPer Andersson
E-postper.andersson@pitea.se
Telefonnummer0911-69 64 65
Beviljat ESF-stöd3 133 340 kr
Total projektbudget7 833 840 kr
Projektperiod2008-08-11 till 2010-08-10
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Bakgrund
Trots en förbättrad arbetsmarknadssituation finns det fortfarande en stor grupp personer som inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. Detta, samtidigt som en stor arbetskraftsbrist väntas om några år, gör att Piteå Kommun riskerar att inte kunna fullfölja sina uppdrag för en gemensam välfärd. Problembilden kan sammanfattas i följande punkter:
Många i utanförskap – för utsatta grupper är det oavsett konjunkturer svårt att ta steget in på arbetsmarknaden.
Arbetskraftsbrist – beräkningar visar att demografin, den åldrande befolkningen, kommer att vara ett stort problem för framtida välfärdssystem då allt färre skall försörja allt fler. Med detta scenario framför oss har vi inte råd med stora grupper i utanförskap.
Höga trösklar in på arbetsmarknaden – Inträdet på arbetsmarknaden är svårt då det ställs allt högre krav på utbildning. Att anställa anses också som en risk och ett åtagande som många tvekar inför och för att säkra sina anställningar så ställs det mycket högra krav i anställningsvillkoren vilket ställer upp stora hinder för många arbetssökande särskilt för dem från utsatta grupper.
Kunskapsdränering av arbetsplatser och organisationer – När stora grupper av erfarna medarbetare går i pension dräneras organisationen på kunskap, ofta är den kunskapen informell och mycket svår att ersätta genom formella utbildningar.

Projektet Kom-Lär har utvecklats i samarbete med personalavdelningen och kommunens förvaltningar.

Syftet med ”Kom-Lär” är att bearbeta just dessa problemområden d v s att minska utanförskapet för utsatta grupper, öka arbetskraftsutbudet för att tillgodose kommunens behov av arbetskraft.

Metod
”Kom-Lär” är ett projekt som skall utveckla en metod i gränssnittet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Metoden skall underlätta utsatta gruppers inträde på arbetsmarknaden genom att deltagaren erhåller erforderlig kompetens direkt ute på arbetsplatsen och har under tiden en erfaren handledare för just denna kunskapsöverföring som handleder deltagaren under hela perioden. Metoden skall genom att sätta deltagaren i direktkontakt med arbetsplatsen sänka trösklarna genom att arbetsgivaren får lära känna individen över tid, får påverka och delta aktivt i kunskapsutvecklingen - det skapar kontakt och trygghet. Genom handledning på arbetsplatsen så överförs också den informella kunskapen som en arbetstagare utvecklat under lång tid genom praktisk och direkt tillämpning av kunskapsobjekt, på så sätt bevarar arbetsplatsen viktig kompetens i den egna organisationen. Till projektet kopplar vi Kom-Läranställningar d v s att deltagaren kan efter viss praktiktid erhålla en arbetsmarknadspolitisk tillfällig anställning som t ex OSA ( anställning med lönebidrag) eller TKA (tillfällig kommunal anställning).

Målgrupp

• Kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden
• Unga i åldern 16-24 år
• Kvinnor och män med utländsk bakgrund

Övergripande mål

Målet med projektet är att genom samverkan mellan olika förvaltningar i kommunen och NAV underlätta ungdomars och andra gruppers etablering på arbetsmarknaden genom att matcha dem mot de bristyrken som man i dag har inom kommunen p g a generationsväxlingen
Delmål
Minst 55 deltagare i projektet – resultatmätning
Minst 20 identifierade arbetsplatser – resultatmätning
70 % i arbete eller reguljärutbildning efter projektets slut – resultatmätning
100 % skall ha upplevt att de utvecklats personligen – deltagarupplevd mätning
100 % skall ha en dokumenterad kompetensutveckling – resultatmätning
Ta fram en metod för effektiv kunskapsöverföring – deltagar/ mentorupplevd mätning
Ökad jämställdhet genom riktat motiveringsarbete: 30 % av deltagarna söker arbetsplats där det egna könet är underrepresenterat. – resultatmätning
Ökad kunskap om jämställhetsfrågor – Deltagarupplevd mätning.
Ökad kunskap om miljöfrågor – Deltagarupplevd mätning.

Jämställdhet – tillgänglighet
Kom-Lär kommer att aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor genom att följa de styrdokument som gäller för Piteå Kommun och genom utbildning arbeta med attityder och fördjupa kunskaper om villkoren för ett effektivt jämställdhetsarbete. Vidare kommer Kom-Lär att göra analyser av arbetsplatser ur ett tillgänglighetsperspektiv för människor med funktionsnedsättningar för att ytterligare sänka trösklarna när det gäller inträdet på arbetsplatserna.

Dokumentation
I Kom-Lär dokumenteras all kunskapsutveckling men vi kommer även att arbeta med och dokumentera den personliga utvecklingen sk empowerment. I modern kunskapsteori så framhåller man vikten av att se hela människan för att utveckla egenskaper som social kompetens, självtillit av en positiv självbild som är av största vikt för framgångar på arbetsmarknaden. Projektet kommer också som helhet att utvärderas av utomstående konsult.

Samverkan
I Kom-Lär kommer tre utvalda kommunala förvaltningar, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten att samverka för att utveckla och förfina metoden för kunskapsöverföring ute på arbetsplatserna.

Bakgrund

arbetsmarknaden. Detta samtidigt som en stor arbetskraftbrist förväntas inom några år. Detta kan komma att innebära att Piteå kommun inte kan fullfölja sina uppdrag för en gemensam välfärd.

1.1 Många i utanförskap - arbetskraftsbrist
Utanförskapet har många ansikten. Det är den unga utan erfarenhet och utbildning, det är invandraren, det är den med funktionsnedsättning, det är de som är arbetslösa och de som går utan sysselsättning. De unga riskerar att en tidig utslagning blir permanentad, invandrarna kämpar med fördomar, språk och utbildning, en osynlig mur som omisskännligt står där, och de med något funktionshinder, de som ställs utanför i ett samhälle som inte mäter arbetsförmågan, utan ställer upp allt för höga krav, sätter upp höga trösklar i stället för att sänka dem. Detta utanförskap har vi inte råd med, det vet vi. Vi vet i exakta tal vilka kostnader det för med sig, vi kan räkna fram vad varje människa som går från utanförskap till ett aktivt arbetsliv sparar in på öret till samhället, och tillför. Det är betydligt mycket svårare att mäta utanförskapet hos individen, i upplevelser och känslor, det är också svårt att på lång sikt överblicka de sociala konsekvenserna.
Efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet ökade arbetslösheten kraftigt, detta gällde i synnerhet ungdomarna. Ungdomsarbetslösheten har under hela 1990-talet och in på 2000talet fram till idag varit hög
I en jämförelse mellan de andra europeiska länderna i EU så visar det sig att Sverige har en högre ungdomsarbetslöshet än de flesta andra.
Antalet ungdomar som antingen var arbetslösa, deltog i olika program eller hade arbete med anställningsstöd uppgick i april till 1140 personer. Jämfört med förra året betyder det en minskning med 658 personer. I Piteå har den sammanlagda ungdomsarbetslösheten halverats på ett år. Allt enligt AF:s rapport juni 2007. Anledningen till denna kraftiga förbättring är dels en förbättrad arbetsmarknad dels en massiv insats från kommunen, AF och lokala näringslivet. Den öppna ungdomsarbetslösheten har dock ökat med 100 fler arbetslösa ungdomar jämfört med samma tid i fjol.
Arbetslösheten är hög och sysselsättningsgraden låg bland invandrare, funktionshindrade och sjukskrivna. Dessa målgruppers situation förstås bäst genom att se till sysselsättningsgraden då inte alla inom dessa grupper står som arbetslös/sökande i statistiken. I Norrbotten är invandrarna 22 000 st och sysselsättningsgraden är endast 43-47 %, många i detta utanförskap lever isolerat och exkluderat. För människor med funktionshinder har vi samma problematik, de registreras inte som arbetslösa även om de går utan sysselsättning, men många har arbetskapacitet om bara arbetslivet ställer om och ger dem chansen att delta på sina villkor.
1.2 För höga trösklar in på arbetsmarknaden - Kompetensbrister
Trösklarna är idag alldeles för höga för ungdomar och utsatta grupper. Vi vet att kostnaden för både individen och samhället ökar för varje år som utanförskapet förlängs. Den pay-back som samhällets insatser ger, ökar ju tidigare insatser sätts in, det gäller både samhället och individ.
Många jobb kräver utbildning och erfarenhet och många som inte ”lyckats” i sina vanliga studier eller på annat sätt har inte fått tillgång till rätt erfarenhet och kompetens. De behöver andra former av lärande för att på ett effektivt sätt ta sig in på arbetsmarknaden samt att de behöver utveckla nätverk. Vi måste hitta nya vägar i gränssnittet mellan individ och arbetsmarknad så att trösklarna sänks. I företagsundersökningar säger närmare hälften av företagen att det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Den viktigaste uppgiften är att nu ge dem som står långt ifrån arbetsmarknaden den rätta kompetensen på rätt sätt. Det effektivaste sättet för dessa grupper är att lärandet utvecklas så nära arbetsplatserna som möjligt.
1.3 Demografifrågan-pensionsavgångar
En av ödesfrågorna för Europa är demografifrågan vilket också uppmärksammas allt mer. År 2005 tog EU-kommissionen de första stegen mot en diskussion om detta problem genom att i mars offentliggöra en grönbok med titeln ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna”. I grönboken pekar man just på de lösningar som nu måste till för att klara generationsväxlingen där man bl a talar om kunskapsöverföring och effektivare utbildningssystem.
Ser man på siffror och över hela Europa så kommer andelen ”unga vuxna”(25-39) kraftigt att minska fr o m 2010 med 16% fram till 2030, samtidigt kommer gruppen över 55 att öka med 15,5 %, varefter den i sin tur kommer att minska kraftigt. Detta innebär att arbetsgivarna kommer att bli mer beroende av dessa ”äldre” arbetstagares erfarenhet och kompetens samtidigt som de aktivt måste förbereda de ”yngre” så att de sedan kan ersätta sina äldre kollegor. Vi kommer alltså inte att kunna, trots en ökad rörlighet på arbetsmarknaden inom Europa, lösa problemet. Vi måste inrikta kraften på omställning för dem som av någon anledning hamnar i utanförskap och se till att resurser ställs till deras förfogande så de kommer in på den reguljära arbetsmarknaden.
Regionen och specifikt Norrbotten skiljer sig inte från övriga Europa när det gäller denna problematik. Redan 2000 var det nästan 500 fler som gick i pension än antalet tillträdande ungdomar. Successivt ökar skillnaderna under de kommande åren och redan 2008 passerar skillnaderna 1000 personer om året. Pensionsavgångarna kommer att vara mycket stora de närmaste 15 åren och av de närmare 106 000 yrkesverksamma innevånarna i länet kommer 46 000 (43%) att lämna arbetsmarknaden fram till och med 2015. Under samma period tillträder 31 000 vilket innebär att närmare 15 000 tjänster inte kommer att kunna tillsättas. Många verksamheter kommer att delvis lösa bristen med effektiviseringar, men räknar man även med en tillväxt och en verksamhetsökning blir bristen betydligt större.
1.4 Kunskapsdränering av organisationer - bristande kompetensöverföringssystem och konkurrens om arbetskraften.
Idag är fortfarande utbildningarna institutionaliserade d v s att man tänker sig en ”skola” som en fysisk byggnad och dit men går för att få kunskap. Men denna bild av skolan som en institution håller på att förändras och det blir allt vanligare med lärlingsutbildningar, företagsförlagda utbildningar etc. Denna utveckling stämmer också väl överens med en kunskapssyn som representeras i detta projekt. Problemet med institutionaliserade utbildningar är att de ofta är långsamma kunskapsöverförare, kunskapen är dåligt förankrad i verkligheten samt att den är allt för inaktuell.
Organisationerna måste idag inte bara skaffa sig ny kompetens utan även ta till vara på den kompetens som utvecklas inom företaget. De individer som arbetat länge inom organisationen har ofta informella och svåråtkomliga kunskaper som inte går att ”lära ut” i klassrum. När en organisation får stora pensionsavgångar förlorar den också kompetens, som kan göra att organisationen inte hänger med i utvecklingen och tappar konkurrenskraft och kvalitet.
Det kommer också att bli konkurrens om arbetskraften och arbetsgivare som inte kan locka unga och inte har kompetensutvecklingssystem kommer att få svårt att locka och rekrytera arbetskraft.
1.5. Förstudie
För kommunen är denna ovan beskrivna problematik särskilt viktig då kommunen är garanten för vårt välfärdssystem. Ska kommunen kunna vara med och konkurrera om framtidens arbetskraft så måste nya metoder utvecklas för att attrahera och rekrytera personal.
På det lokala planet har personalenheten Piteå Kommun gjort en personalprognos för perioden 2006 – 2015. Prognosen visar på det rekryteringsbehov som finns inom kommunens samtliga verksamheter för perioden.
Underlaget kommer från den statistik som alla kommuner lämnar till Sveriges kommuner och landsting i november varje år.
Texten rymdes ej, se diarienummer 2008-00921 Kapitel Bakgrund till projekt sid 4

Syfte

Syftet är att minska utanförskapet för utsatta grupper, öka arbetskraftutbudet för att tillgodose kommunens behov av arbetskraft.

Målsättning

3.1 Övergripande målsättning
Målet med projektet är att genom samverkan mellan olika förvaltningar i kommunen och Arbetsförmedlingen, underlätta ungdomars och andra gruppers etablering på arbetsmarknaden genom att matcha och utbilda dem mot de yrken som behövs p g a generationsväxlingen.
3.2 Delmål
- minst 55 deltagare i projektet – resultatmätning
- minst 20 identifierade arbetsplatser - resultatmätning
-70 % i arbete eller reguljärutbildning efter projektets slut - resultatmätning
-100 % av de som fullföljer projektet skall ha upplevt att de utvecklats personligen – deltagarupplevd mätning
-100 % av de som fullföljer projektet skall ha sitt lärande dokumenterat– resultatmätning
-Ta fram en metod för kunskapsöverföring – deltagare mentor upplevd mätning
-Ökad jämställdhet genom riktat motiveringsarbete: 40 % av deltagarna söker arbetsplats där det egna könet är underrepresenterat – resultatmätning
-Ökad kunskap om jämställhetsfrågor – deltagarupplevd mätning
-Ökad kunskap om miljöfrågor för en hållbar utveckling – deltagarupplevd mätning
-Samtliga arbetsplatser är analyserade ur ett tillgänglighetsperspektiv för människor med funktionshinder.- resultatmätning

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Funktionsnedsättningar av olika slag utgör ofta ett hinder för att få eller behålla ett arbete. Otillgängliga arbetsplatser kan därför sägas vara diskriminerande. En analys av varje arbetsplats eller lärandeplats som används i projektet kommer därför att göras. När det gäller de lokaler som projektägaren tillhandahåller ska de alltid vara tillgängliga för personer med alla slags funktionsnedsättningar. All information som produceras ska också vara tillgänglig för personer med ex synskada eller intellektuella funktionsnedsättningar. Vid behov ska det finnas tillgång till hörselslinga och eller dövtolk.
Projektet ska använda den modell för arbetsplatsanalys som använts av Stiftelsen Activa. Stiftelsen Activa i Örebro län. Huvudmän är Örebro läns landsting och Örebro Kommun. Activa har ett länsansvar att hitta arbete för människor med funktionshinder. Activa har använt modellen bland annat i flera ESF och Equal projekt. Analysen görs innan en arbetsplats används i projektet.

Utöver att en arbetsplats kan vara otillgänglig fysiskt kan också attityder skapa otillgänglighet. Därför ska utbildningsinsatser med handikappkunskap ingå i den utbildning som vi kommer att erbjuda alla handledare i projektet.

Kompetenshöjande insatser om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas kommer att vara ett återkommande tema genom hela projektet.

Jämställdhetsintegrering

Behovsanalysen visar att det fortfarande finns ett stort behov av ett fortsatt jämställdhetsarbete. I projektet kommer vi därför att arbeta med särskilda insatser som:
• att underrepresenterat kön i första hand bör rekryteras för att uppnå en jämnare könsfördelning,
• information och utbildning. Jämställdhetsutbildningen tar upp attityder och diskriminering vilket ökar medvetandet om problematiken,
• personliga träffar med personal från underrepresenterat kön,
• att se till att de som söker till en arbetsplats där det egna könet är underrepresenterat får sällskap d v s försöka bilda par eller grupper. Detta för att motverka utsattheten det innebär dels att komma ny och dels att vara i ”underläge” som kön,
• studiebesök.

Behovsanalysen visar att det fortfarande finns ett stort behov av ett fortsatt jämställdhetsarbete. I projektet kommer vi därför att arbeta med särskilda insatser som:
• att underrepresenterat kön i första hand bör rekryteras för att uppnå en jämnare könsfördelning,
• information och utbildning. Jämställdhetsutbildningen tar upp attityder och diskriminering vilket ökar medvetandet om problematiken,
• personliga träffar med personal från underrepresenterat kön,
• att se till att de som söker till en arbetsplats där det egna könet är underrepresenterat får sällskap d v s försöka bilda par eller grupper. Detta för att motverka utsattheten det innebär dels att komma ny och dels att vara i ”underläge” som kön,
• studiebesök.

Transnationellt samarbete

inga uppgifter

Samarbetspartners

  • Fastighets och servicekontoret
  • Socialtjänsten

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå