Logotyp på utskrifter

GIVE - Gender Innovation Vision & Empowerment

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareVIVA Kompetenscentrum
KontaktpersonCecilia Sandén
E-postcecilia.sanden@umea.se
Telefonnummer090-164126
Beviljat ESF-stöd3 125 334 kr
Total projektbudget9 200 390 kr
Projektperiod2011-06-01 till 2013-12-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

GIVE - Gender Innovation Vision & Empowerment är ett projekt som tydliggör att de nationella jämställdhetspolitiska målen även ska nås hos kvinnor som invandrat från krigshärjade länder. Många av dessa kommer från regioner där kvinnor är underordnade män och har i sina hemländer haft sämre tillgång till utbildning, arbete och egen ekonomi. Tyvärr har flytten till Sverige för många inte inneburit en ökad egenmakt och anställning.Kvinnsam innebär utbildning och anställning. Insatserna är utformade i stor delaktighet av målgruppen och kommer att levereras av personal som har genomfört den långa resan från hemland till arbete och egenförsörjning i Sverige. Utbildning kommer att fokusera på att minska kunskapsklyftor vad det gäller språk, IT, samhälle, hälsa och miljö. Arbetsstället som etableras ska bl a att med informationsinsatser inom miljö, skapa en hållbar utveckling i socialt utsatta områden. Således är Kvinnsam ett utvecklingsprojekt som beaktar jämställdhet, integration, ekonomisk, social och miljödriven utveckling.

Bakgrund

Detta projekt vilar först på förstudien Somalisk Kvinnokraft som Umeå Kommun delfinansierade med 25%. Efter denna studie som helt fokuserade på Somaliska kvinnors socioekonomiska situation, gjordes en kompletterande studie år 2009 och 2010 som då inkluderade kvinnor födda i även andra länder än Somalia. Den geografiska avgränsningen har exkluderat EU, Nordamerika, Oceanien, Östra Asien och då fokuserat på länder varifrån personer flytt p g a oroligheter eller fattigdom.

Studierna är genomförda ur ett genusperspektiv där frågan har varit hur väl de nationella jämställdhetspolitiska målen omfattar målgruppen för studiena. Alltså, fokus har ine varit etnictet, utan genus.

Jämställdhetspolitiska mål delas upp i följande fyra mål:
En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället
Ekonomisk jämställdhet
En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Ur ett målgruppsperspektiv finns följande grundläggande generella problemområden:
Låg eller mycket låg förmåga att kommunicera på svenska.
Låg eller mycket låg kunskap kring, hur samhälle i allmänhet och arbetsmarknaden i synnerhet, fungerar. Ringa teoretisk utbildningsbakgrund och ringa eller obefintlig fackmannautbildning.
Låg eller ingen erfarenhet från arbete utanför hemmet.
Inga eller ringa erfarenheter från hemlandet.
Låg eller ringa matchning mellan kvinnornas kompetenser och arbetsmarknadens behov.
Låg eller ringa erfarenhet från arbete eller eget företagande i Sverige.
Låg eller ingen utbildning i Sverige, exkluderat SFI.
Lågt användande av Internet, webbtjänster eller dator.
Indikationer på ohälsa

Studien påvisar indikationer på ohälsa, vilket styrks av bl a Folkhälsoinstitutet. Ohälsa kan bero på traumatiska bakomliggande upplevelser eller vara en effekt av ekonomiskt och socialt utanförskap. Dessutom kan dolda funktionshinder eller sjukdomsbilder vara bidragande till upplevd ohälsa. Ett problem är att målgruppen är underrepresenterad som försäkrad hos Försäkringskassan. Likaledes är målgruppen underrepresenterad som inskriven på Arbetsförmedlingen. Målgruppen har därför svårt att få statligt finansierat stöd till insatser som stärker individens väg till arbete, då både rehabiliteringsinsatser, matchning och kompetensutveckling.
Ur ett genusperspektiv konstateras följande:
Låg grad av aktiviteter utanför hemmet eller den närmaste sfären, släkt eller personer från samma ursprungsland.
Lägre grad av självförsörjning än män från samma länder.
Stora barnkullar i jämförelse med genomsnittshushållet.

Effekterna ur det generella perspektivet och ur genusperspektiv är:
Kompetensbristerna försvårar eller omöjliggör inträde på arbetsmarknaden.
Utanförskap på arbetsmarknaden skapar bidragsberoende vilket förstärker de inlåsningseffekter som uppstår i den snedvrida maktordningen vari kvinnorna lever.
Utanförskapet och underordningen präglar de barn som växer upp i dessa miljöer.

I de undersökta grupperna som då är kvinnor kommna i majoritet som flyktingar eller anhöriginvandring från länder som Somalia, Irak (Kurdistan) och andra krigshärjade länder är alltså bidragsberoendet högt, i vissa grupper är än 90 % helt eller delvis beroende av bidrag för sin försörjning. I dessa grupper är utbildningsnivån låg, generellt har mindre än 10 % än eftergymnasial utbildning och ca 20 % saknar formell utbildning från hemlandet. Företagandet i grupperna är mycket lågt. Bland Umeås 11 000 företag drivs mindre än 0.2% av företagen av en kvinna tillhörande de grupper som undersökts i förstudierna. Detta skall sättas i ett sammanhang där invandrade personer svarar för 20 % av nyföretagandet i Sverige, vilket då medför att dessa företag i absolut majoritet startas av män.
Förutom ovan nämnda problemställningar har de intervjuer som genomförts indikerat promlemställningar i hemmet som väsentligen tynger kvinnorna och försvårar deras väg till arbete och utbildning. Den första faktorn är problem med hemmavarande ungdomar som inte sköter skolan och ställer till problem kopplat mot kriminalitet. Detta stöds av en granskning som Skolverket tagit fram på uppdrag av SvD visar att betygsklyftorna är stora mellan elever med olika nationell bakgrund. Av alla elever får 89 procent betyg som ger gymnasiebehörighet. Bland elever födda i Somalia är siffran 25 procent. Den andra faktorn kan vara att männen i hushållen kan uppleva en hotbild om kvinnan får ett arbete, framför allt om mannen själv är utan arbete.
Förstudierna har sammanfattningsvis mött en verklighet som innehåller en mycket stor dold problemsituation med en inlåsningseffekt som har drabbat målgruppen och som om inget görs kommer att spridas till andragenerationens invandrare och då verka för ett än mer segregerat Umeå och Sverige.
Målgruppen har stora behov av allmänna kompetenshöjande insatser med fokus på språk och samhälle. Målgruppen har dessutom behov av insatser som stöttar dem i sin emancpering och att de ser insatser som stöttar deras barn i samhälle och skola. Målgruppen har också behov av anpassade arbetet som kombinerar arbetsuppgifter med kontinuerliga kompetenshöjande insatser och som möjliggör ett breddat socialt nätverk. Målgruppen har behov av insatser som stöttar deras entreprenöriella förmågor.
Som bilaga presenteras en processbeskrivning som tydliggör hur detta projekt skall möta kvinnornas behov, och så skapa förutsättningar för ökad egenmakt och egenförsörjning.
I projektet finns två grundmoduler. Det första är en sex månader lång preparandutbildning. Den andra innehåller en arbetsplats som kan definieras som ett socialt arbetsställe.

I preparandutbildningen görs en individuell handlingsplan, och sedan genomförs utbildning inom:
Svenska
GITU (Grundläggande IT-Utbildning)
Samhällsorientering
First Step (Personlig utveckling, och entreprenörskap)
Situation Tellus - en utbildning kring mijö och hållbarhet.
Egenvård
Dessutom genomförs motivationshöjande insatser och coachning.

Utbildningen bemannas av kvinnor, varav två talar de språk som talas av målgruppen.
Första rekryteringen riktas mot personer med somalisk bakgrund
Andra rekryteringen riktas mot personer i övrigt i målgruppen.
Deltagarna har under utbildningen en bärbar dator för att möjliggöra flexibelt lärande, och att de ska ha åtkomst till Internet även hemma så att de kan använda de publika och kommersiella webbtjänster som de har nytta av och som de har lärt sig nyttja i GITU.

Målsättningen är att majoriteten efter preparandutbildningen återgår till studier eller får arbete eller praktik. Vissa av dem erbjuds också en ett-årig anställning i en organisation som kan definieras som socialt företag i projektform. Anställningen kombineras med studier, främst svenska och fackmannautbildning, vilket skall skapa förutsättningar för att deltagarna efter anställningen är anställningsbara eller erbjuds fortsatt anställning. Arbetsgivare är då Umeå Kommun. Arbetsplatsen har identifierat fyra verksamhetsområden, där det först finns en efterfrågan på arbetstagare, men som också är anpassat efter kvinnornas målbilder som framkommit i förstudien. Dessutom innehåller det ett moment med högt nyhetsvärde, som innebär distribution av information och insatser till invandrade personer som minskar samhällskostnaderna i utsatta områden.
Med de insatser som projektet planeras kommer behovsanpassade utbildningar att erbjudas. Det som är unikt är att projektet bemannas av kvinnor med liknande erfarenheter som målgruppen och som talar såväl svenska som målgruppens modersmål. En synnerlig motivationsfaktor är sedan att det i processen finns en faktisk möjlighet att få ett arbete efter den första fasen. En ytterligare nyhet är att utbildningen är teknikorienterad, och ger kvinnorna tillgång till lånedator, allt för att minska de negativa effekterna av det digitala utanförskap som målgruppen lever i.

Syfte

Ett övergripande perspektiv ur ett systemperspektiv är att skapa en modell som kan utvecklas, prövas och sedan spridas till först och främst andra kommuner i Sverige men också i en tredje fas till övriga EU.

Ett övergripande syfte ur ett brukarperspektiv är att nå människor som är oerhört marginaliserade med kraftfulla insatser för att för de skall ges möjligheter att frigöra sin inneboende potential och då få tillfällen att utveckla sina liv.

Arbetsstället som skapas i detta projekt kommer också att bidra till ekonomisk, ekologisk och social utveckling i bostadsområden som bitvis är segregerade då med stor tonvikt på aktivt jämställdhets och integrationsperspektiv, vilket innebär att syftet med detta projekt är att driva en social och hållbar utveckling av deltagarna och deras livsmiljöer.

Projektet skall således:
Stärka målgruppens ekonomiska egenmakt och minska bidragsberoendet.
Ta tillvara målgruppens kompetenser.
Skapa en metod där socialt företagande kan fungera som språngbräda för målgruppen och andra sk utanförskapsgrupper ut i egenförsörjning.
Bryta mönstret där utanförskap utifrån etnicitet och genus går i arv till nästa generation.
Öka företagandet och entreprenörskapet i målgruppen och då bidra till ett mer diversifierat näringsliv
Bidra till ett samhälle präglat av mindre segregation och mer integration
Bidra till att de nationella jämställdhetspolititiska målen i högre grad nås även i målgruppen för projektet.
Bidra till ökad livskvalitet och bättre folkhälsa i målgruppen
Bidra till ökat miljömedvetande i målgruppen, och dessutom bidra till att miljömedvetande innebär stora möjigheter till hållbara ekonomiska utvecklingsprocesser.
Bidra till att minska det digitala utanförskapet, och dessutom ge målgruppen möjligheter att i både praktik och teori använda Internet för sin personliga utveckling.
Att minska samhällskostnaderna

Målsättning

Av de 60 personer som deltar i preparandutbildningen skall 16 erbjudas en ettårig projektanställning i det "sociala" företag som projektet driver. Dessa 16 kommer då att få en ekonomisk utveckling från en genomsnittlig försörjningsstöd om 6 300/månad till en lön om minst 17 000 brutto/månad. I detta skapas 16 deltagare som inte bara är kvinnor utan också mödrar till ca 95 barn, vilka då får en förebild i hemmet som visar på löneförsörjning som norm istället för bidragsberoende.
Samtliga deltagare som avbrutit SFI-utbildning på någon nivå skall i projektet återuppta det momentet och avsluta åtminstone en nivå.
Av de 44 som inte får anställning på arbetsstället skall:
30 återgå till SFI-studier eller studier på komvux.
5 få arbete på hel eller deltid eller ha påbörjat praktik

Skapat ett arbetsställe som leverar tjänster och varor med utgångspunkt från kvinnornas kompetenser, vilja och förmåga. Arbetstället är INTE en reguljär arbetsplats, utan ett forum för kontinuerlig inlärning där teori varvas med praktik.

Ha skapat en koncepuatlisering av hela processen från rekrytering av deltagare, preparandutbildning och anpassat arbete som kan spridas direkt till andra kommuner där liknande behov av insatser finns samt i konceptualiseringen också inkluderat effektmätning, kvantitativt och kvalitativt. I detta koncept skall också ha prövats hur en kommun kan förhålla sig som intressent i ett socialt företag.

Alla deltagare skall ha ha ett e-legitimation och bank-id efter avslutad IT-utbildning. Detta medför att de bättre kan kommunicera med myndigheter och mer kostnadseffektiv sköta sin privatekonomi. IT-kunskapen stärker dessutom deltagarnas förmåga att få ett arbete, och ökar deras tillgång till kommersiella tjänster och varor till mer förmånliga priser. Dessutom stärks deltagarnas förmåga att skapa sociala nätverk och ökar deras tillgång till informationssamhället.

Projektet kommer att bidra till ökad hälsa, kunskap, egenmakt och ekonomi hos deltagarna. Dessutom kommer minst 16 av 60 direkt få en anställning genom projektet. Allt detta är positivt för deltagarna, men också positivt för samhället dels i aspekten att detta bidrar till integration men också sänker samhällets kostnader dedikerat målgruppen.

Av projektet skall ha skapats åtminstone ett fristående socialt företag drivet med utgångspunkt från kvinnornas kompetenser och kontrollerat av målgruppen.

Kvinnornas upplevda hälsoläge skall vara bättre, vilket då i detta projekt endast kan mätas i kvalitativ form, via enkäter, eftersom de i dagsläget inte är sjukskrivna p g a de inte har SGI.

Målgruppen efter genomgången samhällsorientering ha ökat kunskap om diskrimineringslagstiftningens skyldigheter och rättigheter, vilket skall stärka deltagarnas position i samhälle och i familj.

Alla skall genomgått utbildning kring miljöfrågor med fokus på miljöproblem, egna aktiva val som är positivt miljöpåverkande och miljöarbete som möjlighet i programmet Situation Tellus. Detta skall leda till mätbar kunskapsförändring i miljöfrågan.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förstudien har som nämnts utgått i från ett genusperspektiv, och mätningar har genomförts som då skall konstatera i vilken grad de nationella jämställdhetspolitiska målen nås i projektets målgrupp. Förstudien konstaterade stora brister ut ett jämställdhetsperspektiv, vilket delvis kunde förklaras att målgruppen i första rummet ses ur ett etniskt eller religiöst perspektiv, varför de då först i andra hand ses som kvinnor. Detta fenomen är direkt överförbart på frågan om funktionshinder i målgruppen. Detta innebär att det finns väldig lite kunskap om funktionshinder kopplat till målgruppen, som då också pga av avsaknad av SGI (sjukpenninggrundande inkomst) väldigt sällan är föremål för utredning eller rehabiliteringsinsatser från Försärkringskassan. Eftersom sedan inskrivningsgraden av målgruppen är låg på Arbetsförmedlingen och den kodning som då skall styra statliga insatser som bistår funktionshindrade i deras process att få eller återfå ett arbete, så blir effekten att de problem som funktionshindrade har i målgruppen vare sig blir identifierade eller får stöd.

Detta projekt kommer att genomföra sina insatser med först lokaler som är anpassade så att de är tillgängliga för alla. Dessutom kommer all skriftlig information att förmedlas först på hemspråk. Skriftlig information skall vara anpasad för personer med olika typer av lässvårigheter. Visst material är helt baserat på bildspråk. I projektets kommunkation med omvärlden och intressenter, och framför allt i spridningsfas, skall sedan tonvikt läggas på synliggörande av funktionshinder i målgruppen, invandrade kvinnor. Gruppen är som sagt i dag dold både beroende på strukturella problemställningar, vilket då skall lyftas i bla projektet Mångfaldssdriven samhällservice, men också p g a föreställningar i vissa av de kulturer varifrån kvinnorna kommer där alltså olika funktionshinder kan vara förknippade med skam och därför döljs. I den samhällsorientering som kommer att ges i projektet läggs därför fokus på diskrimineringslagstiftningen där funktionshinder är en diskrimineringsgrund. Här kommer fokus att läggas på funktionshindrades och denna utbildning kommer alltså att genomföras på deltagarnas hemsspråk.

Jämställdhetsintegrering

Förstudien startades för att samhällsaktörer identifierat problem bland invandrade kvinnor. Med problem sågs framför allt en utanförskapsproblematik kopplat mot låg egenförsörjning. Förstudien valde dock att inte fokusera på integrationsaspekten, d v s frågan om kvinnornas födelseland, utan på mätning syftande till fastställande av i vilken grad de nationella jämställdhetspolitiska målen nås i målgruppen. Resultaten i förstudien var mycket negativa, och visade att måluppfyllelse av samtliga fyra delmål var mycket låg, och också att avvikelsen gentemot kvinnor födda i Sverige var mycket stor.
Förstudien visar på stort behov av insatser för att samtliga fyra delmål skall nås, och detta innebär alltså insatser för att:
Uppnå ekonomisk jämställdhet och, en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället och, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra

De konstaterade avvikelserna var mycket stor, vilket föranleder krav på kraftiga och dedikerade insatser för att nå effekter.
Detta har inneburit först att projektet har en strategisk utgångspunkt att projektet ska bemannas av kvinnor med jämförbar bakgrund som målgruppen. D v s att de kan kommunicera på likartade villkor och på samma språk.
Sedan har ett särskilt utbildningsspår inom samhällsorientering utvecklats då inom frågan diskrimineringslagstiftning där en av diskrimineringsgrunderna är kön. I detta utbildningsmoment kommer målgruppen att få utbildning om sina rättigheter på eget språk och detta kommer att skapa förutsättningar för dialog i gruppen och med projektledning vilket då är en god förutsättningar för lärande och utveckling.
Projektet är också kopplat mot den insats som planeras av Samordningsförbundet, Mångfaldsdriven Samhällservice, där omkringvarande offentlig struktur på bättre sätt skall harmoniera sitt arbetssätt för att tillmötesgå mottagarna av samhällstjänsters behov ur ett diskriminerings och likabehandlingsperspektiv.

Projektet samverkar också med ett påverkansprogram för målgruppens män som i denna process skall erbjudas enskilda samtal och gruppsamtal i syfte att de skall bidra till kvinnornas utveckling mot arbetsmarknaden och inte hindra den.

I övrigt är projektets målgrupp i majoritet bestående av kvinnor, och projektet syftar till förbättrad livs och arbetsmarknadssituation för dessa, och projektet kommer kontinuerligt i sin processutvärdering att mäta förändringsprocessens effekter komparerat med de delmål som finns i det nationella jämställdhetspolitiksa målet.
Projektets team bemannas med kvinnlig överrepresentation
I projektets styrgrupp eftersträvas jämn könsfördelning

Transnationellt samarbete

Under 2010 och 2011 har Fritz Sprung, vilken har varit ansvarig för idéutvecklingen av detta projekt också varit del av ett översynsarbete kring ESF-finansierade antidiskrimineringsprocesser i EU. Detta arbete leds av IMPART och FS har fungerat som sk PEER. I detta arbeta har kontakter i ett flertal länder öppnats. Initialt sågs i förstudien att ett utbyte skulle ske med en organisation, NEDSOM, i Nederländerna. Projektet vill dock inte i denna fas fastställa att utbyten kommer att med säkerhet ske med NEDSOM, utan sannolikt kommer utbyten att ske i det nätverk som skapats via IMPART. Därför planeras i projektet att en skriftlig dialog med intressenter utanför Sverige skall uppräthållas, och sedan skall det beslutas vilka processer och projektägare som skall besökas för först erfarenhetsutbyte men även för skapande av ett transnationellt nätverk.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Umeå
  • Samordningsförbundet Umeå
  • Socialförvaltning, Umeå Sociltjänst

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen hk
  • Arbetsförmedlingen Umeå
  • Dataföreningen i Sverige
  • Eskilstuna kommun, Arbetsmarknads och familjeförv
  • Samordningsförbundet Umeå
  • Socialförvaltning, Umeå Sociltjänst
  • Stockholms kontoret

Kommun

  • Umeå