Logotyp på utskrifter

Jämlikt och jämställt skogsbruk

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKalix Naturbruksgymnasium
KontaktpersonPeder Nilsson
E-postpeder.nilsson@kalix.naturbruksgymn.se
Telefonnummer0923-78804
Beviljat ESF-stöd1 798 695 kr
Total projektbudget4 496 749 kr
Projektperiod2010-05-01 till 2011-06-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet förändrar attityder till jämställdhet och integration, underlättar för kvinnor och män med begränsad tillgänglighet och är det andra steget mot anställning i skogsbruket för kvinnor, nyanlända, arbetslösa och långtidssjukskrivna. I projektet samverkar skogsbrukets förtag med ideella organisationer och framstående vetenskapare för att skapa modeller för lärande och nya rekryteringsvägar för skogsmaskinförare och skogsvårdare

Bakgrund

Vi står inför ett gigantiskt arbetskraftsproblem med pensionsavgångar som enbart i Sverige kommer att uppgå till 800 000 under perioden 2010 till 2015. Det här innebär att nästan var tionde svensk kommer att gå i pension eller nära var tredje arbetsför svensk. Fenomenet är inte isolerat till Sverige utan gäller hela Europa. Det kommer inte att gå att täcka underskotten med arbetskraftsinvandring från övriga Europa utan måste ske genom immigration från tredje land. I Västerbotten och Norrbotten kommer våra basnäringar att fortsätta utvecklas , men behovet av arbetskraft kommer inte att öka i samma omfattning

Utvecklingen av skogsnäringen är särskilt intressant i detta läge. I dagens skogsbruk råder det redan nu allmän brist på skogsarbetare speciellt i Norr- och Västerbotten där konkurrensen i den senaste tillväxtperioden medfört stora underskott. Det årliga rekryteringsbehovet uppskattas till mellan 80 och 100 maskinförare och det dubbla i skogsvårdsarbeten. Underskotten orsakas av låg utbildningsvolym, höga pensionsavgångar och en överhettad arbetsmarkand. I takt med att stora satsningar gjorts inom gruvindustri och infrastruktur har maskinförare bytt från arbete inom skogen till arbete inom gruvor och anläggning.

Att människor arbetar inom skogsbruket är i förlängningen också intressant för de norrländska kommunerna, eftersom undersökningar visar att utbildade inom skogsbruk oftare än andra väljer att stanna kvar i den region de fått sin utbildning. Se bilaga!

Självverksamheten avtar i takt med att andelen utbor ökar. Nya skötselmetoder kopplade till miljömässigt utvecklat skogsbruk är betydligt intensivare i resursinsatsen och förutses ge betydligt ökade arbetskraftsbehov i så väl skogsvårdsarbeten som avverkning.
Den nuvarande kapaciteten på skoglig utbildningen i norra Sverige kan inte möta den beräknade arbetskraftsbehovet som enligt SLA och Skoglig samverkan uppgår till 100 nyanställda skogsmaskinförare årligen enbart i Norrbotten, att jämföras med 20-25 som årligen lämnar skoglig utbildning i enbart Norrbotten av dessa är endast 2 kvinnor.

Se bilaga Antal elever vid den skogliga inriktningen, tabell

Med detta som utgångspunkt valde vi att genomföra ett förprojekt med namnet Jämlikt skogsbruk under perioden december 2008 till februari 2009. Projektet genomfördes i samverkan mellan Kalix naturbruksgymnasium, Sveaskog, Arbetsförmedlingen i Kalix, SCA, Skogssällskapet och SMF. Vi ville undersöka intresset för arbete inom skogsbruket bland målgrupper som idag är underrepresenterade, med syftet att på lång sikt säkra arbetskraftsförsörjningen inom skogsnäringen. Kartläggningen gick till så att vi genomförde en studie över situationen och inbjöd ett antal intresserade till en pröva-på-vecka. Vi lyckades intressera 20 deltagare vara 16 kvinnor. 8 kvinnor födda i Sverige, 7 nyanlända ( 4 kvinnor och 3 män), 5 ungdomar födda i Sverige ( 4 kvinnor och 1 man) totalt 80% kvinnor och 20% män., från Norr- och Västerbotten, till de olika aktiviteter som vi då kunde erbjuda inom komponenten. De som deltog i förprojektets aktiviteter har säkerligen gått över till annan verksamhet eller flyttat så vi planerar att gör en ny rekryteringskampanj. Vi byggde upp värdefulla erfarenheter hur vi skall nå målgruppen som kommer att vara värdefulla när vi nu startar huvudprojektet.
De till våra län invandrade kvinnorna utgör en grupp människor som i förlängningen kan bygga upp en personlig karriär med start i projektet men som med rätt stöd kan utvecklas till globalt konsult och entreprenörskap

Förprojektet gav oss följande

a) Det är inte bara pensionsavgångarna som ställer till det för skogsnäringen. Nya skötselmetoder kopplade till miljömässigt utvecklat skogsbruk är betydligt intensivare i resursinsatsen. Det kommer att öka arbetskraftsbehovet ytterligare inom så väl skogsvårdsarbeten som avverkning. Dessutom förändras det traditionella behovet av kompetensutveckling.
b) Den nuvarande kapaciteten på skoglig utbildningen i norra Sverige kan inte möta det beräknade arbetskraftsbehovet som enligt SLA och Skoglig samverkan uppgår till 100 nyanställda skogsmaskinförare årligen enbart i Norrbotten mot ett 20tal utbildade varav en till två kvinnor. Det ställer ökade krav på samverkan över läns- och nationsgränserna, då den framtida rekryteringsbasen kommer från ett stort geografiskt område.
c) Få kvinnor arbetar idag inom skogsbruket. Bland skogsentreprenörer finns endast ett fåtal. Inom skogsvårdsarbeten är situationen något bättre, ändå är andelen kvinnor mindre än 10%. Men man brottas fortfarande med invanda roller och svårigheter att rekrytera kvinnor, trots att arbetsmiljöarbetet gett resultat och det i dag råder en ny kultur i skogen. Men, det finns många kvinnor i skogsbrukets närhet, kvinnor som idag stöttar en familjemedlem som jobbar inom skogsbruket, och som kan tänka sig att byta yrke. Flera av dessa kvinnor födda i utlandet.
d) En växande grupp i samhället utgörs av unga kvinnor och män som av olika anledningar inte lyckats fullfölja sin skolgång, lämnat gymnasieskolan med ofullständiga betyg och nu står utanför arbetslivet. Arbete inom skogen är attraktivt för många inom denna målgrupp. Praktikplatser kan ge många den yrkeserfarenhet de behöver.

Med detta som grund har vi kommit fram till att vi vill genomföra ett projekt som tar hänsyn till följande:

1) Utveckla en modell för att stärka kompetensen inom skogsnäringen som tillvaratar regionala intressen. Utveckla det traditionella behovet av kompetensutveckling genom ett system som snabbare kan svara upp emot näringens behov. Baserat på nytänkande som medger större rekryteringsbas och bredare kontaktnät
2) Genom samverkan med skogsföretag, Skoglig samverkan och samhällsorganisationer Af, DHR, specialföreningar och utbildare få till en modell för kompetensförsörjning som är användbar på lång sikt. Som svarar upp emot det framtida behovet av arbetskraft i ett scenario med långt större arbetskraftsbehov och resurser utanför de traditionella rekryteringsvägarna. Särskilt fokus på att utveckla de transnationella aktiviteterna i ett allt mer globaliserat samhälle Nyttja de resurser och den kompetens som redan finns.
3) Särskilt fokusera på målgrupperna kvinnor i utanförskap genom långtidssjukskrivning eller långtidsarbetslöshet eller kvinnor som är utlandsfödda och långtidsarbetslösa. Tillvarata resultaten för att påverka traditionella strukturer inom skogsbruket och attityder hos arbetsgivare och framtida arbetskamrater avseende kön, etnisk bakgrund, och funktionshinder.
4) Basera projektet på färdighet, kunskap och klokskap med möjlighet till validering av kunskaper.

Syfte

Syftet med projektet är att utveckla en modell för att säkra arbetskraftsförsörjningen inom skogsnäringen i Norr- och Västerbotten. Genom att lyfta värdegrunder såsom jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet inom skogbruket i ett regionalt perspektivvill vi underlätta för målgrupperna komma in på arbetsmarknaden.

Projektet syftar också till att ytterligare förbättra och i förkommande fall anpassa arbetssituation och arbetsförhållanden så att det underlättar för målgruppen att utföra skogliga arbetsuppgifter.

Vi har för avsikt att genomföra aktiviteterna i tre steg där det första steget utgjordes av att identifiera målgruppen, beskriva den och initiera kontakten och intresset. Detta steg utgjordes av förprojektet.
Steg två är att utbilda målgruppen och tillsammans med framtida arbetsgivare bygga upp relationer, ömsesidiga beroende förhållanden som gör att målgruppen får anställning i avverknings och skogsvårdsarbete alternativt väljer att starta eget som entreprenör inom skogssektorn. Detta det andra steget utgörs av föreliggande ansökan.
Det tredje steget slutligen utgörs av stöd till de nyanställda kvinnorna och männen med målet att de skall stanna kvar i skogsbruket med fast anställning som mål

FÖRTYDLIGANDE PÅ BEGÄRAN AV ESF-RÅDET

I projektet ingår endast insatser i form av kompetensutveckling/lärande i jobbet, dvs ej "rena" arbetsinsatser. Projektet kommer inte att medverka till undanträngningseffekter.

Rekrytering av deltagare kommer att ske genom annonser, via arbetsförmedling och genom uppsökande verksamhet dels via de samverkande företagen, dels direkt kommunvis.

Konkreta aktiviteter riktade till deltagarna kan sammanfattas enligt följande: kompetenshöjande aktiviteter, praktik, validering, mentorskap/coaching, studieresor,
seminarier/workshops. Generella utbildningsinsater handlar i huvudsak om facksvenska, gruppsykologi och entreprenörskap. Utbildningsinsatser kommer att
varvas med praktik. Gemensamma aktiviteter kommer att genomföras på en eller ett antal ur deltagarperspektiv centrala platser i de två länen.

Sammanfattningsvis kan sägas att deltagarna, för att kunna göra praktik hos företag inom skogsbranschen, kommer att få ta del av kompetenshöjning kopplad till
branschen (hantering skogsmaskiner, teoretisk kunskap) och därmed lägga en grund för breddning och fördjupning av den kompetens som krävs för att öka
anställningsbarheten inom det skogliga området.

Målsättning

Projektet skall öka jämställdhet, jämlikhet och tillgänglighet i skogsbruket genom att utveckla en modell för rekrytering, utbildning och stöd till grupper som traditionellt stått utanför den skogliga arbetsmarknaden

Projektet kommer att resultera i:
o 20 ur målgruppen utbildade i skogsbruk varav hälften kvinnor
o 18 kvar i skogsbranschen ett år efter utbildningen
o En bemanningspool ägd och organiserad av kvinnor
o Aktivt deltagit som ambassadörer vid två skogsmässor
o Mätbara förändringar av attityder hos lärar- och arbetslag
o Öka antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen
o 10 anställda maskinförare
o 4 nya skogsvårdsentreprenörer
o 6 skogsvårdare


Förväntade effekter
Projektet förväntas påverka könsfördelningen i skogsbruket på kort sikt genom de nyanställda och på lång sikt genom exemplets makt, dvs förändra rekryteringen till naturbruksgymnasiernas skogliga utbildning, rekryteringen till skogsbrukets maskinförare etc. De genom projektet anställda i skogsbruket kommer att som ambassadörer påverka rekryteringen av nya medarbetare. Projektet bygger upp system och erfarenheter för samverkan kring rekryterings-, utbildnings- och stödinsatser. Projektet påverkar den rådande attityden och det normsystem som utvecklats genom ett aktivt och integrerat arbetssätt. Projektet kommer att öka den internationella förståelsen och samhörigheten i genus och integrationsaspekter. Vi har genom förprojektet sett att det finns en skillnad i synen på relationer mellan kvinnor och män mellan olika delar av Europa. Vårt projekt vänder sig till män och kvinnor från alla delar och världen och kommer att påverka relationen mellan kvinnor och män då det bidrar till att skapa arbete, förändra attityder och synen på kvinnor och män. Projektet kommer också att bidra till processer för ändrade roller mellan män och kvinnor samt metoder och former för arbeten och arbetsuppgifter tillsammans med kvinnor och män med begränsad tillgänglighet.

Mervärden
Öka antalet kvinnliga studerande vid naturbruksgymnasiets skogliga inriktning.
Projektdeltagarna kommer att fungera som ambassadörer för ett jämlikt skogsbruk.
Projektet kommer att ha påtaglig miljö och klimat effekter då det bidrar till ökad tillväxt i skogen vilket ökar bindningen av koldioxid och reducerar luftens halt av densamma (Kyoto 3.4 Forest management)
Sysselsättningen i glesbygd kommer att öka speciellt för målgruppen vilket öppnar för ett ökat boende i glesbygd.
Utveckla facksvenska för invandrare inom den skogliga terminologin. Projektet kommer att bidra till bildandet av ett länsbranschråd för Norrbottens län efter modell som finns etablerad i Västerbotten.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysisk tillgänglighet Historiskt har skogsbruket varit en mycket snäv arbetsplats karaktäriserad av svårtillgängliga arbetsplatser med svåra miljöer. Så är inte situationen i dag. Fortfarande finns det vissa arbetsuppgifter som kräver normal och kanske mer än normal rörlighet och kondition, men dessa uppgifter blir färre och färre. Moderna maskiner kan utrustas med hissar så att tillgängligheten för människor med begränsad rörlighet radikalt förbättras. Arbetet är organiserat i arbetslag som har alla möjligheter att anpassa individens arbetssituation efter kompetens och möjlighet. Projektet avser att utarbeta modeller för ett anpassat arbete i lag. Vi ser inga begränsningar för kvinnor och män med begränsad fysisk tillgänglighet.
Bredden inom projektet öppnar för en stor mängd sysselsättningsalternativ där några kräver väsentliga ombyggnationer och anpassningar för att passa vissa medarbetare medan andra arbetsuppgifter inte kräver någon anpassning annat än som är standard enligt normen, och därför finns i alla offentliga lokaler och maskiner. Vi tillämpar individuella studieplaner så utbildningen går att anpassa mot individuella mål inom huvudmålsättningen.
Det är på tillgänglighetsaspekter i andra avseenden än fysiska som projektet kommer att fokusera. Förprojektet gav oss tydliga signaler över våra tillkortakommanden och möjliga vägar till förbättringar. Projektets målgrupp, nyanlända, utgörs huvudsakligen av kvinnor födda utanför riket som genom giftermål kommit till vår del av landet, ensamkommande flyktingbarn och familjer, delar av familjer, som kommit till Sverige av olika skäl. Det är en heterogen skara människor som inte går att behandla i grupp utan behöver ett stöd på individnivå. Dels behöver vi ha en beredskap med tolkassistans i speciella projektavsnitt då arbetarskyddet så kräver. Dessutom kommer en speciell kurs i yrkessvenska att anordnas inom vilken vi kommer att utarbeta ett enkelt lexikon i yrkessvenska för skogsbruket. Vi kommer att anlita undervisande personal med erfarenhet från arbete i utlandet. Elever och studerande med behov av särskilt stöd är en målgrupp med vilken vi har långvarig erfarenhet av att samarbeta med. Vi kommer att ha en meriterad specialpedagog med diagnostiseringskompetens tillgänglig för assistans och anpassning av läromedel och undervisningsformer.
Livets och samhällets mjuka värden har stått i centrum under de senaste årens personalutvecklingsarbete vid Kalix Naturbruksgymnasium. Ett antal kurser, seminarier och nu senast ett övningsprogram i Mindfulness har genomförts. Vi är dock medvetna om att, även om personalen är motiverad och införstådd, så får man börja med att lägga upp rutiner och vägmärken med varje ny grupp.
Vi genomför inom den ordinarie verksamheten vid skolan, undervisning för elever med behov av särskilt stöd och PRIV-elever. Den personal med erfarenhet av detta och personal med speciella kompetenser kommer att ställas till projektets förfogande för att information och kunskapsöverföring skall bli anpassade till de studerandes speciella behov av kommunikativ och informativ tillgänglighet. Skolans hemsida bearbetas så att informationen görs tydlig och lättläst. Vi kommer att säkerställa beredskapen för att kunna nyttja alternativa informationsmedium och format för att finnas tillgängligt då så behövs. Vi kommer under projektet att bygga upp en beredskap för att kunna nyttja olika samhällsfunktioner för att underlätta ergonomin på arbetsplatsen. Vi har därför valt att som samarbetspartners i projektet inbjuda ett antal organisationer som arbetar med fysiska, syn, hörsel, psykiska eller medicinska funktionsnedsättningar. Frågor som ligger nära de behov som kan komma i fråga vid anpassningar av arbetssituationen för långtidssjukskrivna till ett återinträde på arbetsmarknaden.
Under projektet kommer vi att höja beredskapen för att underlätta för människor med begränsningar att höra, se och ta till sig information.
Vår ambition är att öka kunskapen hos alla inblandade i projektet, dels kunskapen om olika hjälpmedel för att anpassa arbetsplatsen till individens behov och dels öka kunskapen för att minimera medvetna eller omedvetna fördomar som ofta är ett hinder för många män och kvinnor med funktionsnedsättningar. De mjuka delarna som vi kommer att ta upp är ledarskapet med chefens och arbetslagets roll, hur arbetet organiseras och värdegrunden i laget, organisationen eller företaget.
Vi har under förberedelserna till projektet fått insikt om att det finns möjlighet att nyttja Processtöd tillgänglighet i genomförandet av projektet vilket självfallet kommer att nyttjas.

Jämställdhetsintegrering

Vår swot-analys visar på ett högst påtagligt sätt att det inte finns några erfarenheter att luta sig emot när det gäller integrering av kvinnor och nyanlända i de skogliga arbetslagen eftersom det inte finns några exempel i våra två nordliga län. Därav kommer vi att arbeta med det fåtalet framgångshistorier, i syd- och mellan Sverige, där kvinnor kör skogsmaskin och också är sysselsatta inom skogsvårdsarbete. Dessa kvinnor tillsammans med andra representanter ur målgruppen kommer att nyttjas som expertföreläsare och mentorer i utbildningen och under praktikskeden. De studerande som genomgår utbildningen kommer att som ambassadörer för Jämlikt och jämställt skogsbruk delta i Metko, Finland och Elmia wood. Vi ser av vår swot-analys att det är viktigt att visa på positiva förändringar och framgångshistorier.
Vår swot studie pekar på behovet av att påverka attityderna i skogsbruket både i jämställdhetsperspektiv och etnicitetsperspektiv. Vi har valt att, utifrån dessa insikter, arbeta ur ett Europa perspektiv. Vi kommer att hålla en workshop tillsammans med skoglig personal från delstaten Neheim-Hüsten i Tyskland och i norra Finland. I Tyskland har man lång erfarenhet av arbetskraftsinvandring och immigration som kan hjälpa oss i våra strävanden. I norra Finland har man under ett antal år arbetat med internationella skogliga kurser för både kvinnor och män främst från Ryssland och de Baltiska staterna vilket gett erfarenheter som kan vara värdefulla för vårt projekt.
Swoten visade även att rekryteringen av personal till de skogliga maskinföretagen har skett utanför Arbetsförmedlingens kanaler. Vi ser därmed att Arbetsförmedlingens roll måste stärkas och tydliggöras eftersom traditionen har varit att rekrytera personal, framförallt män. Frågan skall dryftas dels i separata möten men också i gemensamma diskussioner för att finna lösningar som breddar intaget till både utbildning och arbete. Under projektet kommer vi att kanalisera de studerande via arbetsförmedlingen.
Inom den skogliga utbildningen har hela den pedagogiska modellen varit uppbygg kring manliga elever och manliga skogsarbetare. Vi ser att vi i huvudprojektet måste ändra vår pedagogik, anpassa material och metoder efter målgruppen, våra undervisningsmetoder och vårt undervisningsmaterial. Vi har redan påbörjat diskussionen kring användandet av bilder, enklare svenska, fackordlistor, bilder på både kvinnor och män i verksamhet, m.m.
Vår swot-analys pekar på behovet av förändrade attityder och normkomplex. Vi avser att i projektet fokusera på en rollförändring inte bara till produktiva roller för målgruppen utan också till sociala och politiska roller. För att nå detta kommer vi att genomföra ett antal seminarier och workshops för alla intressenter i projektet. Projektdeltagarna kommer att ges och stimuleras att ta ansvar i projektet genom olika representativa uppdrag och ansvarstagande för kompetensutvecklingsprocessen både avseende pedagogik och genomförande. Vi för även en internationell dimension genom att hålla ett seminarium i Finland och ett i Kalix med inbjudna tyska gäster. Rollförändring kommer inte av sig självt om vi bara fokuserar på kvinnor. Båda könen måste också vara med för att vi skall uppnå positiva resultat. Vi är därför mycket glada att vi i projektets centrala funktioner har representanter från samverkande företag och organisationer. Båda två, en kvinna respektive en man har stor strategisk betydelse i förändringsprocessen och kommer att ha en avgörande betydelse för projektets genomförande och implementering av resultat. För att mäta attitydförändringen hos olika grupper i projektet skolans personal, samverkande grupper, projektdeltagarna, kommer att mätas i två enkätstudier, en i början av projektet och en i slutet av projekttiden. Avsikten är att kunna följa upp projektets kvalitativa mål genom att mäta attitydkomplex, normer, uppfattningar, etc.
Ett av de dilemman som målgruppen kommer att möta uppstår i konfrontationen med arbetskamrater som kanske inte har den förståelse och de attityder som målgruppen har rätt att förvänta sig. Projektet jobbar med attitydförändringar i olika steg, men det är en process som kan ta lång tid. För att motverka frustrationen och stärka målgruppen kommer vi förutom god teknisk utbildning ge målgruppen en kurs i psykologi med tonvikt på gruppdynamik i den framtida arbetssituationen. För att stärka de studerande kommer vi att som nämnts i andra delar av denna ansökan jobba med framgångshistorier, representanter för målgruppen som varit framgångsrika i andra delar av landet.
För att stärka projektgruppen och referensgruppen i praktisk jämställdhetsintegrering kommer vi ta hjälp av Processtöd Jämställdhetsintegrering, Monika Forsman, genomgående under projektets gång

Transnationellt samarbete

Som redan påtalats i bakgrunden till denna ansökan kommer resursen arbetskraft att bli allt mer begränsande. Sverige och Europa i sin helhet kommer att behöva söka efter arbetskraftsinvandring från tredje land. Utveckling går snabbt och omställningen till de nya förhållandena kommer att påbörjas inom de närmaste åren. Allt detta enligt den senast tillgängliga statistiken och arbetskraftsberäkningarna. I den här omställningsprocessen är det nödvändigt för skogsbruket att arbeta i olika dimensioner. På kortsikt kan man finna temporära lösningar genom att söka medarbetare utanför de traditionella rekryteringsvägarna. Och på längre sikt bereda medarbetare i skogsbruket på den nya situationen genom att jobba med normer och attitydkomplex. Vårt projekt jobbar med båda dimensionerna dels söka nya rekryteringsvägar utanför de traditionella och vända sig till nya grupper i samhället se målgruppen. Vi vill också underlätta för målgruppen vilket sammanfaller med de långsiktiga möjligheterna att förbättra jämställdheten och öka internationaliseringen. Vi kommer att arbeta med ett antal seminarier och workshops en av dessa kommer att hållas i Finland och en i Kalix med inbjudna delegater från Tyskland och Finland. Avsikten är att lägga en Europeisk dimension på jämställdhet, integration och tillgänglighet som kan vara värdefull för skogsbruket och för projektdeltagarna.
I Finland och Sverige har skogsbruket mycket stor betydelse i jämförelse med andra länder inom EU och i Tyskland har man lång erfarenhet av i utlandet födda. Vi har därför valt att titta lite närmare på hur man jobbar med jämställdhetsfrågan i andra länder framför allt i Finland och Tyskland.
De inledande övningarna och momenten av maskin utbildningen kommer att ske vid vår samarbetspartners skola i Rovaniemi, Finland, inom ramen för ett pågående samarbete där projektdeltagarna kommer att kunna lära sig grunderna i maskinkörning över simulatorer.
Vi har också valt att ha en internationell representant i "Kontroll- och kvalitetssäkringsgruppen", Mr. Mauri Hast, Rovaniemi, Finland

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsområde Kalix och Överkalix
  • Kalix Naturbruksgymnasium

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsområde Kalix och Överkalix
  • Norra Skogsägarna Umeå Ek. För
  • SCA Skog AB Norrbottens skogsf
  • Skogs-och träfacket avd 1 Norr
  • SMF
  • Sveaskog

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå