Logotyp på utskrifter

Integrera tillsammans

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareSverigefinska folkhögskola
KontaktpersonMarjatta Morin
E-postmarjatta.morin@svefi.net
Telefonnummer0922-688 16
Beviljat ESF-stöd208 566 kr
Total projektbudget278 153 kr
Projektperiod2011-06-01 till 2011-10-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Övertorneå och Haparanda präglas av relativt hög arbetslöshet, avflyttning och en åldrande befolkning och behöver under de kommande åren all befintlig arbetskraft för att kunna överleva och utvecklas. Samtidigt har dessa kommuner flyktinggrupper som har svårigheter att integrera sig på arbetsmarknaden. I det aktuella projektet är målet att genom en grundlig kompetensanalys av män och kvinnor med utländsk bakgrund processa fram en metodbeskrivning för vilka insatser som kan erbjudas dem för att de ska bli självförsörjande och utvecklas som personer. I detta projekt blir det särskilt viktigt att söka lösningar för att få kvinnor att delta i aktiviteterna, då vi vet att kulturella skillnader ofta bidrar till att arbetslöshet och projektdeltagande bland kvinnliga flyktingar är sämre än för manliga flyktingar. Målet är även att skapa ett genomförandenätverk, där kommun, stat, näringsliv och utbildningssektor tillsammans kan implementera insatserna som metodbeskrivningen kommer fram till.

Bakgrund

Integrationsenheterna för flyktingmottagandet vid Haparanda och Övertorneå kommuner ser tillsammans med den lokala Arbetsförmedlingen ett flertal behov som skulle behöva åtgärdas för att flyktingarna i de aktuella kommunerna i större utsträckning skulle bli anställningsbara och inte riskera utanförskap på grund av arbetslöshet. Östra Norrbotten har idag ett gemensamt avtal om flyktingmottagande vilket innebär att varje kommun tar emot 20 flyktingar per år. I Övertorneå fanns per 30 november 2010 totalt 179 utrikesfödda arbetssökande varav 102 kvinnor och 77 män. För Haparandas del var motsvarande siffror totalt 665 utrikesfödda arbetssökande varav 370 kvinnor och 295 män. I dessa siffror ingår alla utrikesfödda personer. Ser man på antalet flyktingar i de två kommunerna är siffrorna de omvända, där har Övertorneå haft flyktingmottagande under en längre tid och hade per 31 december 2010 81 flyktingar (42 vuxna: 23 kvinnor och 19 män) medan Haparanda hade 27 flyktingar inklusive barn (13 kvinnor och 14 män).

Generellt kan sägas att arbetslösheten i dessa två kommuner är bland de högsta i landet vilket inte underlättar för personer med utländsk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessutom kan man se att många flyktingar efter avslutat introduktionsprogram lämnar kommunerna och söker sig till orter där de har vänner och/eller släktingar från sina egna hemländer. Kommunerna som redan tacklas med avflyttning och kommande stora pensionsavgångar behöver i framtiden all tillgänglig arbetskraft och därför är det viktigt att hitta sätt att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden så att de stannar kvar i kommunerna. På individnivå handlar det om att undvika utanförskap som arbetslösheten innebär och på samhällsnivå handlar det om att kommunerna ska överleva och ha möjligheter att utvecklas tack vare sina sysselsatta invånare. Detta är även faktorer som betonas i såväl RTP som RUP för Norrbotten.

Under de diskussioner som samverkanspartners har haft inför den aktuella ansökan har det konstaterats att målgruppen kan delas upp i två grupper, där den första gruppen består av kvinnor och män som har mycket kort eller ingen utbildningsbakgrund från hemlandet och där en del av personerna är analfabeter. Här lyfts särskilt fram att kvinnorna i målgruppen har ofta enbart tagit hand om hem och familj och kanske inte enligt hemlandets sociala eller kulturella normer ens brukar arbeta eller vistas utanför hemmet särskilt mycket. Även Långtidsutredningen som tagits fram av Finansdepartementet lyfter fram flera skillnader bland kvinnor och män i gruppen utrikesfödda personer: kvinnor har oftare en lägre utbildningsbakgrund än männen, antalet arbetslösa kvinnor tenderar att vara högre än antalet arbetslösa män, antal kvinnor som deltar i introduktionsprogrammen i kommunerna är relativt sett färre än antal män som deltar och detsamma gäller även tiden som de deltar i introduktionsprogrammet. Här finns utmaningar med att i förprojekteringen undersöka hur vi kan få kvinnorna med i ett projekt då vi vet från andra projekt i landet som haft gruppen utrikesfödda personer som målgrupp och som misslyckats med att få med kvinnorna i projektaktiviteterna just på grund av de stora skillnaderna i samhället och hur vi ser på individernas olika roller i olika länder.

För denna målgrupp är utgångspunkten att aktiviteter i ett genomförandeprojekt skulle dels handla om social träning, d v s veta hur man som anställd förväntas bete sig på en svensk arbetsplats. Mot bakgrund av den mycket låga utbildningsbakgrunden hos dessa personer är det mest troliga att de inte kommer att studera vidare i Sverige utan att vi måste hitta andra vägar att få in dem på arbetsmarknaden. En möjlig lösning kan vara att deltagarna i ett genomförandeprojekt erbjuds möjlighet till praktik, gärna med lärlingsinslag inom de områden som vi vet har behov av att anställa personal i de aktuella kommunerna. Här har Övertorneå kommun mycket goda erfarenheter av ett tidigare lärlingsprojekt där deltagarna fick lära sig ett yrke praktiskt ute hos olika arbetsgivare, samtidigt som de erhöll teoretiska kunskaper. Möjligheterna till denna typ av lärlingsutbildning skall undersökas i förprojekteringen och då är det viktigt att se vilket stöd arbetsgivarna skulle behöva för att på bästa sätt kunna stödja deltagarna då vi vet att behovet av individuellt stöd och handledning ute på arbetsplatserna är stor för denna grupp.

Den andra delen av målgruppen består av män och kvinnor som har utbildat sig, som är framåt och har kommit ganska långt i sin personliga utveckling och i det svenska samhället och som efter olika praktikplatser och instegsjobb nu vill komma ut i arbetslivet men som måste få hjälp med att ta steget ut på den ordinarie arbetsmarknaden. Vi har exempel från de två kommunerna där flyktingar skulle ha kunnat få anställningar men där det i slutändan brustit av relativt små men betydelsefulla orsaker, till exempel vilka rättigheter och skyldigheter som arbetstagarna har på en svensk arbetsplats. För denna grupp kan det även handla om att informera om möjlighet till andra former av ”anställning”, t ex att starta företag, kooperativ eller sociala företag.

En annan fråga som lyfts fram i Långtidsutredningen och som kan påverka den aktuella målgruppens möjligheter att integrera sig på arbetsmarknaden hör till etnisk diskriminering. Ett antal studier har kunnat påvisa att etnisk tillhörighet kan påverka utfallet av en arbetsplatsansökan. För att målgruppen skall få bästa möjliga förutsättningar att hitta en praktikplats skall vi i förundersökningen se på möjligheten att ha en person som fungerar som länk mellan målgruppen och företagen och som i sina kontakter med företagen skapar ett introduktionsprogram för att underlätta för målgruppen.

Sedan 1 december 2010 har Arbetsförmedlingen samordningsansvaret för etableringsinsatser till vissa nyanlända, vilket gör att ansvaret för att få in denna grupp i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden nu till en större grad ligger på Arbetsförmedlingen, även om kommunerna fortsatt har en viktig roll i integrationsarbetet. Den primära målgruppen i detta projekt är dock personer som kommit till Sverige före den nya lagen trätt i kraft men eftersom vi skall undersöka möjligheten för att inkludera även personer som kommit till Sverige efter den 1 december 2010 är ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och de berörda kommunerna mycket viktig. Här skall vi även undersöka hur de nya etableringslotsarnas uppgifter och roll kan samverka med projektet.

Övertorneå och Haparanda har olika lång erfarenhet av flyktingmottagande och i den aktuella förprojekteringen är avsikten att undersöka hur de två kommunerna kan ta tillvara de arbetsmodeller som används i respektive kommun för att förbättra den egna integrationsverksamheten och den interkommunala samverkan. Dessutom är förhoppningen att det i ett framtida genomförandeprojekt går att erbjuda målgrupperna i de två kommunerna utbildnings- och/eller praktikmöjligheter i den andra kommunen för att därigenom bredda individens möjliga arbetsmarknadsområde och möjlighet till arbete. Under rubriken ”Koppling till andra projekt eller program” beskrivs vidare om möjlighet till samverkan i hela Östra Norrbotten.

Mot bakgrund av detta vill vi i den aktuella förprojekteringen genomföra en process utifrån Logical Framework Approach som inkluderar målgruppen själva och samtliga aktörer som har intresse av att lösa integrationsproblematiken i området. Processen skall bidra till att ringa in behoven och förankra projektets mål, syfte och aktiviteter hos deltagande och samverkande aktörer. Parallellt med målgruppsanalysen skall ett genomförandenätverk med kommuner, Arbetsförmedling, företag och utbildningsanordnare permanentas. Slutresultatet skall bli en metodbeskrivning som innehåller aktiviteter för målgruppen som kan göra dem självförsörjande och bidra till en regional utveckling.

Syfte

Syftet med förprojekteringen är att närmare undersöka vilka utvecklingsbehov som män och kvinnor i den aktuella målgruppen har vad gäller etablering på arbetsmarknaden. Syftet är vidare att se vilka aktiviteter som kan erbjudas dem för att de inte ska hamna i utanförskap i samhället och för att underlätta deras introduktion på arbetsmarknaden. Av särskild vikt är att hitta sätt att få kvinnor engagerade i projektet då vi vet att den kulturella bakgrunden har stor betydelse för möjlighet att delta i t ex olika typer av projektaktiviteter. Avsikten är att efter avslutad förprojektering kunna erbjuda målgruppen dessa kompetenshöjande aktiviteter i ett genomförandeprojekt. På lång sikt bidrar detta projekt således till att öka anställbarheten och minska arbetslösheten bland kvinnor och män med utländsk bakgrund samtidigt som regionen får tillgång till kompetent arbetskraft som bidrar till regionens utveckling.

Målsättning

Projektets resultat kommer att sammanställas i en skriftlig rapport som skall kunna utgöra underlag för en genomförandeansökan. Som underlag till rapporten skall en grundlig målgruppsanalys genomföras vilket tillsammans med samverkansparternas resurser och erfarenheter skall resultera i en metodbeskrivning över kompetenshöjande aktiviteter som kvinnor och män i målgruppen behöver för att komma in på arbetsmarknaden. Vi är medvetna om att kvinnor och män har olika behov och förutsättningar att delta i projektaktiviteter, varför det blir särskilt viktigt att hitta tillvägagångssätt som underlättar för kvinnorna i målgruppen att delta i projektet och ett kommande genomförandeprojekt.
Förprojekteringen skall även svara på frågorna kring vilka behov som finns hos såväl projektorganisation som hos målgruppen inom jämställdhetsintegrering och tillgänglighet och hur de skall beaktas i ett genomförandeprojekt. Här är en analys av funktionshinder hos målgruppen av särskild vikt, se vidare avsnittet ”Tillgänglighet”.
Förprojekteringen kommer även att bidra till att ytterligare förstärka projektorganisationen och utöka nätverket av samverkanspartners för såväl praktikplatser som anordnare av utbildningsaktiviteter inför ett genomförandeprojekt. Ett mål är således att ha ett brett genomförandenätverk bestående av kommunal och statlig sektor såväl som arbetslivet och utbildningsväsendet.
Genom en sammanställning av målgruppens behov, möjliga kompetenshöjande aktiviteter och ett brett samverkansnätverk kan ett genomförandeprojekt med lämpliga aktiviteter utformas mer i detalj och på så sätt kan projektets långsiktiga syfte uppnås.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Svefi har under lång tid haft kvinnor och män med olika slags funktionsnedsättningar som elever. Även en del av vår personal har funktionsnedsättningar så vi anser att tillgänglighet för personer med funktionshinder avseende lokaler, verksamhet, information och kommunikation är något som vi redan idag är medvetna om. En del av personalen har genomgått kompetensutveckling inom området att arbeta med denna grupp. Vi arbetar aktivt med att integrera olika elevgrupper i aktiviteter som syftar till att ge kunskaper och förståelse för varandra. Målet är att de funktionshindrade eleverna med individuellt stöd så långt som möjligt skall kunna följa den ordinarie undervisningsverksamheten.

Vi inser dock att tillgängligheten för kvinnor och män med funktionsnedsättningar skulle kunna vara bättre både såväl på det fysiska planet som inom information och kommunikation varför vi i vår förprojektering avser att ta fram rutiner för hur vi kan säkra tillgänglighetsperspektivet i projektet. I detta sammanhang skall även tillgänglighetsfrågor- och rutiner utredas hos våra samverkanspartners tillsammans med behovet av eventuell utbildning/utökad information inom området hos såväl projektorganisation som målgrupp och möjliga arbetsplatser. I samband med detta arbete skall ESF processtöd för tillgänglighet anlitas.

Erfarenheter från tidigare projekt med målgruppen personer med utländsk bakgrund visar att det ofta förekommer funktionsnedsättningar bland dessa personer, antingen psykiska, fysiska eller medicinska. Det kan dessutom vara svårt att på grund av kulturella skillnader ta reda på om en individ har någon funktionsnedsättning, det vill säga det finns dolda funktionsnedsättningar som vi vet mycket lite om. I förprojekteringen handlar det om att hitta möjliga vägar att undersöka eventuella funktionshinder hos män och kvinnor i målgruppen samt att undersöka vilka extraordinära insatser som dessa kan föranleda i ett genomförandeprojekt. I detta sammanhang blir det viktigt att samverkansparter har en dialog kring vilka möjligheter till stöd och resurser som kan erbjudas av dem till deltagare med funktionsnedsättningar och i detta sammanhang kan även Försäkringskassan bli en viktig aktör att koppla in.

Vid val av möteslokaler i projektet skall i möjligaste mån lokaler vid Svefi användas där tillgång till bland annat hiss och hörslingor finns. I själva förprojekteringen planeras inget större informationsmaterial tas fram men inför ett genomförandeprojekt är det viktigt att i förprojekteringen fundera över hur information kan göras tillgängligt på olika sätt. Då Svefi har lång erfarenhet av att arbeta med synskadade män och kvinnor har vi teknik som gör det möjligt att publicera information i olika format för synskadade.

Transnationellt samarbete

Vi avser att under förundersökningen vidare studera möjligheten att få in ett transnationellt perspektiv inför ett genomförandeprojekt. Då målgruppen och frågeställningarna kring deras integration i samhället och på arbetsmarknaden delas av många andra länder i Europa inser vi att det finns många internationella erfarenheter och modeller som kan vara intressanta att studera inför vårt genomförandeprojekt. Under förprojekteringen skall vi identifiera processer och projektägare som kan tillföra våra planerade aktiviteter ett mervärde. Detta skall dels ske i en genomgång av ESFs partnerskapsdatabas men även med hjälp av Fritz Sprung vid Umeå kommun som vi kontaktat i samband med denna ansökan och som kan bidra till ett internationellt nätverksbildande och lämpliga europeiska partners. Utgångspunkten är att denna sökning kommer att resultera i kontakter med någon eller några intressanta partners och metoder som vi under förprojekteringen kan studera genom ett studiebesök i ett land utanför Sverige. Därför avsätts medel för transnationella aktiviteter i budgeten för en internationell resa.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen i Haparanda
  • Flyktingmottagning
  • Näringslivsenheten/Socialkonto

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen i Haparanda
  • Flyktingmottagning
  • Företagarna i Haparanda
  • Företagarna Övertorneå
  • Gymnasieskola Kommuna Vuxenutb
  • Näringslivsenheten/Socialkonto
  • Tornedalens folkhögskola

Kommun

  • Haparanda
  • Övertorneå