Logotyp på utskrifter

Idrotten - en arbetsplats för alla

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareVästerbottens Idrottsförbund
KontaktpersonRoger Filipsson
E-postroger.filipsson@vbidrott.rf.se
Telefonnummer090-175420
Beviljat ESF-stöd392 000 kr
Total projektbudget392 000 kr
Projektperiod2008-05-01 till 2008-10-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Antalet anställda inom idrotten i Västerbotten är ca 400 st idag. En stor del av dessa har ett funktionshinder och är anställda med lönebidrag. Målgruppen har en utsatt samhällsposition beroende på en nedsatta arbetsförmåga, låg utbildningsnivå, ekonomiskt svaga arbetsgivare och låg status på den öppna arbetsmarknaden.

Västerbottens Idrottsförbund vill stärka denna målgrupp genom att bedriva ett projekt som är inriktat på kompetensutveckling och kvalitetssäkring av målgruppens kompetenser. Genom projektets processinriktade karaktär och den breda förankringen hos andra strategiskt viktiga samhällsaktörer utgör projektet en unik resurs för rehabilitering, lärande och regional tillväxt och har stora förutsättningar att leva upp till föresatsen att stärka individens självkänsla, framtidsmöjligheter och värde på arbetsmarknaden.

Bakgrund

Branschen Idrott utgör idag en viktig del av arbetsmarknaden och en attraktiv livsmiljö men lämnas ofta utanför när det gäller statistik och framtida strategier. I Västerbotten har ca 400 personer anställning inom idrotten, dvs de får sin huvudsakliga inkomst från idrotten. Förutom dessa 400 personer är det lågt uppskattat lika många helårsarbeten som skapas genom evenemang, tävlingar/cuper samt samarrangemang med näringsliv och kommuner dvs idrottsturism. Branschen Idrott kan med rätt stöttning, förutsättningar och kompetens nå 1000 anställda och skapa lika många helårsarbeten innan denna programperiods slut.

Idag består antalet anställda inom idrotten till största delen av anställda med lönebidrag dvs ca. 70% av de som jobbar inom idrotten har ett funktionshinder (En kartläggning genomförd av Idrottsförbundet 2004). Idrotten har genom åren varit en "rehabiliterings- och arbetsmarknad" för sjukskrivna och personer som hamnat utanför den ordinarie arbetsmarknaden. En samhällsinsats som idrotten tagit på sig och även haft nytta av. Enligt en nyligen genomförd undersökning (Uppsalagruppen 2007) av projektet "1+1 = 3 EQUAL Lifelong Learning" som riktat sig mot anställda med lönebidrag och delvis bedrivits i Västerbotten står det "...denna anställningsform kan vara den enda kvarstående möjligheten att behålla kontakten med arbetslivet och allt vad det innebär av egen försörjning, sociala kontakter och att få känna sig behövd och utföra en viktig uppgift... Ca 65% har varit sjukskrivna eller arbetslösa före anställningen med lönebidrag, utbildningsnivån är relativt låg och inkomsten är låg".

Branschen Idrott har bra vana av att ta emot och hitta lämpliga och meningsfulla arbetsuppgifter till människor som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden. En brist är att det saknas mål, strategier och en struktur för hur idrotten, och andra samhällsaktörer, kan hjälpa individen vidare i sin personliga och yrkesmässiga utveckling. Branschen Idrott ser möjligheten att vara en aktör som rehabiliterar, utvecklar och validerar/kvalitetssäkrar personen under tiden den befinner sig inom idrotten. Frågan är bara hur en sådan utvecklingsprocess skulle se ut och vilka aktörer som behöver medverka för att få till stånd detta.

Det har under de senaste åren påbörjats ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Fackliga organisationer, HSO och Arbetsgivaralliansen med syfte att stärka arbetstagaren och arbetsgivaren. Idrotten vill nu utveckla och formalisera detta samarbete genom att använda utbildning, validering/kvalitetssäkring och samverkan som en modell för att stärka individen och idrottsföreningarna. Om denna satsning ska lyckas är det viktigt att enas runt mål, strategier och arbetssätt för hur detta arbete ska bedrivas tillsammans och inom respektive organisation. På sikt kan denna utvecklingsprocess bli en modell för hur den sociala ekonomin tillsammans med övriga samhällsaktörer kan arbeta med sina anställda och sin egen organisation.
Branschen Idrott står idag inför stora förändringar av sina förutsättningar och sin verksamhet. En mycket kännbar förändring på sikt är att AF inte längre får särbehandla allmännyttiga organisationer gentemot andra organisationer, privat eller offentlig sektor vid omförhandling av lönebidrag. Denna ändring kommer att medföra en ökad lönekostnad för många föreningar och därmed en osäker framtid för många anställda inom föreningslivet.
En verklighet som anställda inom idrotten redan idag märker av är ökade krav på kommunikation, effektivitet och funktionalitet. Inte bara därför att övriga samhället har genomgått en stor produktivitets- och effektivitetsförbättring utan också för att andra konkurrerande områden erbjuder aktiviteter mot samma målgrupp. Med dessa ökade krav och en ideellt arbetande arbetsgivare som har svårt att ge arbetsledning under dagtid är det många anställda som jobbar under hög press och med ett stort eget ansvar. Ett sätt att hjälpa individen att hantera denna situation är en stödjande struktur för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och ett kollegiallt närverk att hämta kraft och inspiration från.
En annan förändring inom branschen Idrott är en sakta övergång till en mera företagslik verksamhet. Ett flertal idrottsföreningar bedriver idag näringsverksamhet, idrottsaktiebolag och sociala företag. En av orsakerna till att detta blivit vanligare är bl a att kommunerna har ändrat sitt förhållningssätt gentemot idrotten vad gäller ägande och drift av idrottsanläggningar t ex om en förening bygger en fotbollsplan så köper kommunen drift och underhåll av föreningen. Ett annat exempel är om en förening bygger en idrottshall i närheten av en skola så hyr kommunen idrottshallen av föreningen för sin skolverksamhet. En annan mera påtvingad orsak till att föreningslivet blivit mera företagslik är behovet av kapital för att kunna bedriva den verksamhet man önskar. Det statliga och kommunala stödet räcker inte till för de visioner och ambitioner som föreningslivet har idag. En väg har då blivit att kombinera idrottsverksamhet med näringsverksamhet för att på det sättet stärka föreningens ekonomi.

Ett begrepp som under de senaste åren har vuxit sig allt starkare är idrottsturism. Dit räknas alla evenemang, tävlingar/cuper och samarrangemang med näringsliv och kommuner som genomförs i länet. Det finns redan idag ett flertal föreningsinitiativ som blivit bofasta inslag i vissa kommuner t ex Fotbollsfestivalen i Umeå, Vännäsdagarna, Motorveckan i Lycksele, Åsele marknad etc. Med utgångspunkt från vår unika natur och kultur finns det fortfarande oanade möjligheter att utveckla kreativa näringar, upplevelser och idrottsturism. Vi har idag bara sett början på hur idrotten kan vara en katalysator och pådrivande kraft för att åstadkomma regional utveckling och tillväxt. Det som behövs inledningsvis är mera kunskap och kompetens inom ett antal områden för att föreningslivet ska våga anta dessa nya utmaningar.

Med tanke på det som händer i branschen Idrott och att målgruppen anställda i denna bransch har en låg utbildningsnivå och till stor del består av människor med ett funktionshinder så finns det oerhört mycket att vinna för individen och samhället på att kartlägga och stötta deras utvecklingsbehov på arbetsplatserna.

Syfte

Västerbottens Idrottsförbund vill höja kompetensnivån och införa ett kvalitetssäkringssystem för kunskaper och färdigheter, både formella och informella, för anställda inom idrotten i Västerbotten. Västerbottens Idrottsförbund vill göra detta för att stärka individens självkänsla, framtidsmöjligheter och värde på arbetsmarknaden. Vi vill även göra detta för att utveckla idrotten som arbetsplats och resurs för rehabilitering, lärande och regional tillväxt.

Målsättning

Målsättningen är att:
- Kompetensutveckla 300 idrottsanställda fram till 2012.
- Skapa en digital mötesplats för lärande och erfarenhetsutbyte fram till 2010.
- Alla arbetsgivare inom idrotten ska utbildas i arbetsgivarfrågor, funktionshinder och tillgänglighet.
- Validera/kvalitetssäkra kompetensen hos 100 idrottsanställda fram till 2012.
- Införa ett kvalitetssäkringssystem fram till 2012 för att erkänna och kommunicera individens kompetens ut mot idrotten, arbetsmarknaden och det övriga samhället.
- Etablera en struktur för samverkan bestående av Västerbottens Idrottsförbund, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, HSO, Unionen, Fastighetsanställdas förbund, Kommunförbundet och Arbetsgivaralliansen där aktörerna utgör ett stödjande system för utveckling av individen, föreningslivet och samhället i stort.

Det förväntade effekterna är att:
- Anställda som varit deltagande i projektet får en stärkt ställning och status på arbetsmarknaden.
- Branschen Idrott fram till 2012 har höjt sin kompetensnivå jämfört med idag vilket leder till en större vilja och förmåga att utveckla sina evenemang, verksamheter och arrangemang.
- Behovet av arbetskraft inom idrotten ökar och föreningarna blir attraktiva och livskraftiga arbetsgivare.
- Idrottsrörelsen 2012 är en vedertagen och accepterad del av det livslånga lärandet samt bidrar till regionens behov av kunskap och kompetens genom sitt arbete med utbildning/validering/kvalitetssäkring.
- Branschen Idrott 2012 utgör en viktig aktör för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan när det gäller att integrera och rehabilitera människor in på arbetsmarknaden.
- Branschen Idrott 2012 är en efterfrågad och kompetent samarbetspartner för näringslivet och kommunerna när det gäller att skapa en attraktiv livsmiljö med tillgång till en aktiv fritid, personlig utveckling och lokala arrangemang.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Eftersom projektets målgrupp till stor del består av funktionshindrade så är det oerhört viktigt att kunskapen om funktionshinder och tillgänglighet stärks hos alla parter inom idrotten. Ett samarbete med HSO kommer att inledas för att hitta lämpliga utbildningar och för att utforma nödvändiga åtgärder i förprojektering och genomförande så att alla projektets faser blir tillgänglig för alla. När det gäller praktiska frågor om funktionshinder och tillgänglighet kommer projektet att ha en nära samverkan med AF och FK som är några av de andra aktörerna som en funktionshindrad möter i sin vardag.

Transnationellt samarbete

Inga uppgifter

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå