Logotyp på utskrifter

ISY

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareArbetsmarknadsenheten
KontaktpersonChristian Behrens
E-postchristian.behrens@skelleftea.se
Telefonnummer0910-740279
Beviljat ESF-stöd221 911 kr
Total projektbudget296 411 kr
Projektperiod2010-05-01 till 2010-09-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

I förstudien ISY, som står för de önskade resultaten integration, språkkunskap och yrkesfärdighet, vill vi undersöka om vi i ett genomförande kan utveckla innovativa arbetssätt och metoder för att i samverkan mellan offentligt finansierad verksamhet och föreningsliv hitta hållbara lösningar för utlandsfödda personer som ordinarie etableringsinsatser är otillräckliga eller ineffektiva för. Vi har målsättningen att undersöka hur vi i ett genomförandeprojekt samtidigt kan skapa positiva effekter för kreativa näringar, upplevelser och turism.

Bakgrund

I förstudien ISY, som står för de önskade resultaten integration, språkkunskap och yrkesfärdighet, vill vi undersöka om vi i ett genomförande kan utveckla innovativa arbetssätt och metoder för att i samverkan mellan offentligt finansierad verksamhet och föreningsliv hitta hållbara lösningar för utlandsfödda personer som ordinarie etableringsinsatser är otillräckliga eller ineffektiva för. Vi har målsättningen att undersöka hur vi i ett genomförandeprojekt samtidigt kan skapa positiva effekter för kreativa näringar, upplevelser och turism.

UTANFÖRSKAPSPROBLEMATIKEN
I Skellefteå har vi sedan 2007 en i många avseenden verkningsfull introduktion i samverkan (ISA) för nyanlända invandrare. Vår samverkan styrs ytterst av en årligt återkommande lokal överenskommelse mellan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och tre förvaltningar inom Skellefteå kommun. Etableringsinsatser i syfte att nå egenförsörjning tillhandahålls i nära samarbete i ett gemensamt etableringsprogram som år 2009 innehåller 21 olika tjänster (exempel på tjänster som ingår är SFI, praktik, kortare yrkesutbildningar, meritportfölj och hälsosamtal). I etableringsprogrammet upprättas tillsammans med deltagaren en individuell etableringsplan som är ett viktigt verktyg för att avgöra kortaste väg till egenförsörjning. Dessvärre är våra samlade insatser inte rätt för alla deltagare utan det finns individer som faller ur etableringsinsatserna innan de slutförts. Våra erfarenheter säger oss att de tjänster vi erbjuder idag inte skapar de förutsättningar som krävs för att alla ska kunna utveckla kunskaper och färdigheter som leder dem mot målen om egenförsörjning och ett självständigt liv som samhällsmedborgare. En tänkbar förklaring är att våra lärandemiljöer är dåligt anpassade till alla och bäst passar dem som har vana av teoretiskt inriktat kunskapsinhämtande. I gruppen nyanlända invandrare finns det även individer som mår dåligt och är sjukskrivna under långa sammanhållna perioder och som därför inte klarar av att följa en längre planering som ställer krav på individens uppmärksamhet och engagemang över tid. Hos gruppen flyktingar är ohälsa relativt vanligt förekommande. Posttraumatiskt stressyndrom PTSD (efter engelskans post traumatic stress disorder), som kan utlösas av att personer upplevt extrema trauman, är till exempel mycket vanligare hos flyktingar än i övriga populationen. Man uppskattar att ca 0,3 % av befolkningen lider av PTSD medan man i vissa flyktinggrupper finner så höga andelar som 20-30% enligt uppgifter från Stressmottagningen i Solna. Konsekvenser av att personer faller ur etableringsprogrammet av en eller annan orsak är dessvärre svårhanterbara både för individen och för samhället. Det finns en risk för att individen hamnar i en situation där det framstår som omöjligt att på egen hand ta sig ur ett utanförskap från arbetsmarknaden eller studier. Arbetsmarknaden är i det närmaste stängd för den som inte kan kommunicera på grundläggande svenska och det finns ytterst små möjligheter att ta sig vidare i reguljära studier utan att ha avslutat de första kunskapsnivåerna på SFI. För individen återstår i praktiken endast alternativet att passivt ta emot ekonomiskt bistånd från kommunen under överskådlig framtid. Negativa konsekvenser av långvarigt utanförskap från arbetsmarknaden är kända och väl dokumenterade. Bland dem som hamnar i långvarigt utanförskap är till exempel andelen med psykisk och fysisk ohälsa, missbruk eller kriminell belastning större än hos övriga populationen. Utanförskapet riskerar dessutom att ärvas mellan generationer då barn till personer i utanförskap själva hamnar i utanförskap från arbetsmarknaden i högre utsträckning än andra.

Problemet med att personer långvarigt hamnar utanför arbetsmarknaden kan också ses i ljuset av den demografiska utvecklingen i Övre Norrland och Skellefteå. Både näringsliv och offentlig sektor kommer att behöva det tillskott till arbetskraften som invandringen kan ge. Det är av största vikt att vi därför kan erbjuda en introduktion av mycket hög kvalitet till studier och arbete i regionen för att fler utlandsfödda ska kunna utgöra en tillväxtfaktor här och inte känna sig tvungna att flytta från regionen.

METODER FÖR ATT NYA BÄTTRE LÖSNINGAR
Det har visat sig vara mycket svårt att med de åtgärder som finns idag hos samverkande aktörer i Skellefteå komma åt problemet att vissa individer faller ur etableringsinsatserna utan att kunna återkomma av egen kraft. För att lösa utmaningen tror vi därför att vi behöver tänka nytt och istället för att försöka anpassa tjänsterna enskilt prova och skapa helt nya och alternativa vägar till det befintliga etableringsprogrammet. Vi tror att vi på detta sätt kommer att kunna utveckla metoder som leder till att vi kan möta fler deltagares behov och förutsättningar. I förstudien vill vi kartlägga hur vi kan utnyttja och kombinera existerande kunskap om lärande, integration och ett av regionens tillväxtområden för att utveckla en sammanhållen insats som leder till goda resultat för vår målgrupp som vi hittills inte lyckats erbjuda effektiva insatser till.
Vi tror att en grundläggande förutsättning till att kunna utveckla effektiva metoder är att involvera målgruppen i ett tidigt skede. Under förstudien vill vi därför skapa kunskap utifrån intervjuer med de personer som ett genomförandeprojekt ska vända sig till för att i möjligaste mån kunna utforma aktiviteter som stämmer överens med de behov men även önskemål målgruppen upplever sig ha.

Skellefteå har ett stort och levande föreningsliv. Det finns en mängd ideella föreningar som samlar personer med intressen som skulle kunna gynna kreativa näringar, upplevelser och turism i regionen. Om förutsättningar fanns för föreningarna i form av både tid och ekonomiska resurser skulle idéer som finns i föreningslivet kunnat utvecklas på ett helt annat sätt än idag. I förstudien vill vi därför skapa förutsättningar till att samverka med eldsjälar och föreningar som har idéer som skulle gynna ett av regionens prioriterade tillväxtområden. Att samverka med föreningslivet kan ha många positiva effekter. Vi känner till att de kontakter som man odlar i föreningslivet utgör en viktig väg till att finna de dolda jobben (de som aldrig utannonseras). En annan mycket positiv effekt som vi hoppas kunna uppnå med att samarbeta med föreningslivet är att de relationer som kan skapas mellan projektdeltagarna och föreningsaktiva i ett genomförandeprojekt kan leda till större acceptans och större förståelse för den resurs utlandsfödda ortsbor utgör i Skellefteå och det outnyttjade men stora kunnande som finns i gruppen.

Under förprojekteringen vill vi undersöka förutsättningarna att använda oss av metoder för Språk- och innehållsorienterad inlärning (SPRINT) i hantverksinriktad kompetenspåbyggnad. SPRINT förespråkas bland annat av EU-kommissionen som ett sätt att förstärka flerspråkighet i medlemsländerna. SPRINT bygger på att man lär sig språk genom att studera något ämne på det främmande språket utan att objektet för lärandet i sig är språket. SPRINT har visat på mycket goda resultat. I Sverige används metoden framförallt på internationella gymnasier där de flesta ämnen läses på engelska med syftet att både utveckla kunskap om undervisningsämnet och samtidigt uppnå god förmåga att hantera engelskan i skiftande situationer. Att strukturerat använda SPRINT som metod för att utveckla svenskan som andraspråk i kombination med lära i arbete (eng Work Based Learning, WBL) är vad vi vet oprövat men mycket intressant att skapa mer kunskap om hur det skulle kunna ske. WBL är ett internationellt vedertaget begrepp, som erkänner att kunskap och färdigheter kan inhämtas på många olika sätt. Vi vill även undersöka hur vi kan arbeta med validering av realkompetens ( APEL=Accreditation of Previous and Experimential Learning) i ett genomförandeprojekt för att på plats i en lärandemiljö erkänna kompetens som utvecklas under projekttiden eller i tidigare yrkesliv.

Syfte

Huvudsyftet med ISY är att identifiera och analysera ett sammanhållet effektivt alternativ till egenförsörjning som skulle kunna komplettera ISAs nuvarande tjänsteutbud för att fler utlandsfödda kommunmedborgare ska bli självförsörjande.

Förstudien ska ge svar på om det finns lösningar som är tillräckligt intressanta och nyskapande för att bedriva ett genomförandeprojekt för målgruppen. Merparten av lösningarna måste bedömas ha förutsättning att efter ett genomförandeprojekt där metoden utvecklas och förfinas, kunna tas över och drivas av samverkande aktörer i ISA.

Förstudien ska ge svar på om det är möjligt att involvera föreningslivet i genomförandeprojektet och om det går att koppla inriktning på lärandeobjekt i projektet så att de kan stärka tillväxtområdena kreativ näring. upplevelser och turism i Skellefteå samt i regionen.

Förstudien ska ge svar på vilka behov och önskemål personer i den tilltänkta målgruppen själva har i ett kommande projekt, behoven ska ligga till grund för hur aktiviteter planeras i ett genomförandeprojekt.

Förstudien ska ge svar på hur en kombination av SPRINT och WBL kring lärobjekt utanför normal skolmiljö kan anpassas utifrån målgrupp projektidé. Förstudien ska också ge svar på hur den reella kompetensen ska bedömas och dokumenteras i ett framtida projekt.

Förstudien ska samla in, sammanställa och analysera om det finns andra tänkbart effektiva introduktionsinsatser för den tilltänkta målgruppen i Övre Norrland, övriga Sverige eller inom andra EU-länder som är intressanta att utveckla i en genomförandefas av ISY.

Målsättning

MÅL 1
En dokumentation och en analys är gjord angående om det finns lösningar som är tillräckligt intressanta och nyskapande för att bedriva ett genomförandeprojekt för målgruppen. I analysen ska det framgå om föreslagna lösningar bedöms ha förutsättning att efter ett genomförandeprojekt där metoden utvecklas och förfinas, kunna tas över och drivas av samverkande aktörer i ISA.

Förväntad effekt av att målet nås är att det finns förutsättningar att avgöra om det går att bedriva ett genomförandeprojekt med intressanta och potenta utvecklingsområden och där det går att överföra kunskaper och metoder från projektet in i ordinarie verksamhet efter projektperioden.

MÅL 2
Det finns dokumentation och en analys av om det är möjligt att involvera föreningslivet i genomförandeprojektet och om det går att koppla inriktning på lärandeobjekt i projektet så att de kan stärka tillväxtområdena kreativ näring. upplevelser och turism i Skellefteå samt i regionen.

Förväntad effekt av att målet nås är att man i ett fortsatt projekt känner till om det finns möjlighet att involvera föreningslivet i projektgenomförandet och om det finns möjligheter att genom projektets innehåll och inriktning stärka tillväxtområdena kreativ näring. upplevelser och turism i Skellefteå samt i regionen.

MÅL 3
Det finns dokumentation och en analys hur den tilltänkta målgruppens upplevda behov och önskemål påverkar och styr vilka aktiviteter som är möjliga att ha med i ett genomförandeprojekt.

Förväntad effekt av att målet nås är att det finns en bättre kunskap om målgruppens önskemål och behov och att kunskap finns om hur man bör anpassa ett genomförandeprojekts innehåll för att möta önskemål och behov.

MÅL 4
Det finns dokumentation och en analys om hur en kombination av SPRINT och WBL kring lärobjekt utanför normal skolmiljö kan anpassas utifrån målgrupp och projektidé. I analysen ska också svar finnas på hur den reella kompetensen ska bedömas och dokumenteras i ett framtida projekt.

Förväntade effekter av att målet nås är att det finns kunskap om SPRINT och WBL i kombination är en intressant metod att tillämpa i ett framtida genomförande samt hur den reella kompetensen hos deltagarna ska bedömas och dokumneteras i projektet.

MÅL 5
Det finns en dokumentation och analys om det finns andra tänkbart effektiva introduktionsinsatser för den tilltänkta målgruppen i Övre Norrland, övriga Sverige eller inom andra EU-länder som är intressanta att utveckla i en genomförandefas av ISY.

Förväntade effekter av att målet nås är att kunskap bildas om det finns introduktionsinsatser på anat håll som visat sig vara effektiva för den tilltänkta målgruppen och om dessa är intressanta att utveckla vidare i den omgivning som projektet har.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I förstudien kommer en god grund för det fortsatta arbetet med tillgänglighet för personer med funktionshinder att läggas. Vi kommer att belysa vad som krävs för att uppnå fysisk, kommunikativ och informativ tillgänglighet under ett genomförande men även förutsättningar att uppnå tillgänglig verksamhet kommer att analyseras. Intresseorganisationer kommer att kontaktas under förprojekteringen för att om möjligt säkerställa att planeringen runt tillgänglighet inför ett genomförandeprojekt är väl genomtänkt.

En inventering utifrån kända behov av till exempel nödvändiga hjälpmedel hos den tilltänkta målgruppen för genomförandet ska färdigställas under förprojekteringen för att ytterligare förbättra förutsättningar att möta tillgänglighetsbehoven i projektet. En förutsättning för att förprojekteringens arbete och resultat ska vara framgångsrikt är att nödvändiga hjälpmedel och anpassade miljöer finns att tillgå för att möjliggöra olika målgruppers delaktighet i förstudiens arbete.

Vi kommer naturligtvis att nyttja det stöd som vi kan få från processtödet som finns för att utveckla tillgänglighet i projekten.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Skellefteå
  • Arbetsmarknadsenheten

Kommun

  • Skellefteå