Logotyp på utskrifter

Friskare arbetsplatser

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareMedlefors folkhögskola
KontaktpersonSara Brännström
E-postsara.brannstrom@medlefors.se
Telefonnummer0910-57569
Beviljat ESF-stöd3 079 698 kr
Total projektbudget3 079 698 kr
Projektperiod2011-01-31 till 2012-07-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Nio företag i Övre Norrland samverkar med utveckling av arbetsorganisation, hälsofrågor samt arbetsmiljö för att minska sjuktalen och risken för framtida långtidssjukskrivningar. Utvecklingsarbetet ska ske med delaktighet från fackföreningar och anställda, för att öka motivation och gemensamt engagemang.

Bakgrund

Medlefors Folkhögskola har i samarbete med de tre fackförbunden IF Metall Norra Västerbotten, Kommunal Västerbotten och Handelsanställdas Förbund avd 29, arbetat med att kartlägga och sammanställa förutsättningarna för ett långsiktigt och strategiskt kunskapsuppbyggande arbete. Det övergripande syftet var att skapa förutsättningar för att förbättra hälsan och förebygga långtidssjukskrivningar på några arbetsplatser i Västerbotten. (se bilaga: Slutrapport Förstudie)

Utifrån våra sammantagna resultat från enkätinventering samt swot-analys finns goda förutsättningar att driva ett genomförandeprojekt med denna förstudie som underlag. Enkätresultaten inom respektive kunskapsområde stämmer väl överens med aktuella forskningsresultat. Inom ramen för förstudien har varje företag även erhållit sitt eget företagsspecifika resultat, något som skapar goda förutsättningar för att kunna företagsanpassa kompetensutveckling vid ett genomförandeprojekt. Mycket av resultaten pekar på eftersatt utbildning i lagstadgad och grundläggande arbetsmiljö.

Efter förstudien under våren 2010, genomfördes företagsanpassade stegutbildningar i grundläggande arbetsmiljö (BAM) samt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som i stor utsträckning baserades på förstudiens resultat.
Dessa utbildningar skapar goda förutsättningar för att de åtgärdsmoment som ingår i genomförandeprojektet implementeras i organisationen på ett vederbörligt vis.

Övergripande slutsatser utifrån enkätresultat samt SWOT är att brister finns i såväl det systematiska arbetsmiljöarbetet som i ett systematiskt hälsofrämjande arbete.

De viktigaste specifika resultaten sammantaget för samtliga deltagare (222 respondenter, varav 107 kvinnor och 115 män) samt slutsatserna inför ett genomförandeprojekt som uppfyller programmål 1 och 3 är följande:

• Kartläggning av risker i såväl den fysisk som psykisk arbetsmiljö genomförs i begränsad utsträckning, trots lagkrav på systematiskt arbetsmiljöarbete.
• Även på de arbetsplatser där det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar relativt väl upplever man att arbetsmiljöarbetet inte är en naturligt integrerad del av den dagliga verksamheten.
• Vad avser ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan föreligger stor skillnad mellan deltagande företag. Brister föreligger i såväl dokumentation, rutiner och utbildning av ledamöter i skyddskommittéer.
• Samsynen mellan ledning och skyddsombud är låg när det gäller synen på hur det systematiska arbetsmiljöarbetet sköts. 70% av ledningen anser att man arbetar med systematiskt arbetsmiljö på ett bra sätt, medan endast 30% av skyddsombuden instämmer i detta.
• Endast ca 20 % av respondenterna anger att företaget arbetar systematiskt hälsofrämjande.
• Det finns ett klart samband mellan långsiktig hälsoutveckling och huruvida respondenterna upplever lust eller olust inför en arbetsdag. I den gemensamma kartläggningen upplevde 85% lust inför en arbetsdag. 70 % av de som upplever lust inför en arbetsdag anser att trivsel och arbetsklimat är gott. Endast 40 % av de som upplever olust inför en arbetsdag tycker detsamma.
• I viss utsträckning föreligger även skillnader i hälsopåverkande faktorer som exempelvis upplevd hälsa, egen förmåga till hälsoutveckling, sömn, BMI, tobaksvanor mellan de två ovan nämnda grupperna.
• Två faktorer som i aktuell forskning predicerar för långsiktig hälsoutveckling är den upplevda hälsan och tilltron till den egna förmågan att behålla eller förändra sin hälsosituation i positiv riktning. Vid förstudien svarade 62 % av respondenterna att de upplever sitt allmänna fysiska, psykiska och social hälsotillstånd som bra eller mycket bra och 21 % känner sig väldigt säkra på sin egen förmåga att behålla eller förändra sin hälsosituation i positiv riktning.
• En stor andel av respondenterna ligger under eller mycket under önskvärda konditionsvärden beaktat att de flesta medarbetare på undersökta arbetsplatser har fysiskt krävande arbetsuppgifter.
• Fysiska besvär såsom smärtproblematik samt belastningsskador är vanligen förekommande inom samtliga undersökta arbetsplatser/branscher. Närmare hälften av de svarande har någon form av smärta i rygg /nacke/axlar (ca 60% av kvinnorna, ca 40% av männen), vilket stämmer väl överens med aktuell forskning inom området.
• Vad avser utbildning och information inom området belastningsergonomi så är det överlag knapphändigt. Endast 8 % av respondenterna har svarar Ja på frågan om de fått information / utbildning om ergonomiskt bra arbetsställningar har ökat från 8% till 50%.
• Skillnaderna i resultaten mellan män och kvinnor var små för alla ingående fokusområden. Kvinnorna upplever dock i något större utsträckning sömn- och smärtproblematik och männen upplever i något större utsträckning att de får mindre uppskattning från närmaste chef.


En övergripande slutsats av sammanställda resultat samt genomförd SWOT är att ingående delmoment i genomförandeprojektets åtgärdsmodell bör fördelas på alla nivåer i företaget, individ–, arbetsgrupps– samt organisation/ledningsnivå. Genom att arbeta på dessa olika nivåer kan man få till stånd en genomgripande och bestående förändring som genomsyrar hela organisationen.

Inriktningen på projektet kommer att vara att ge deltagarna metoder och kunskaper som är värdefulla och kan fortsätta utvecklas under ett längre tidsperspektiv än vad genomförandeprojektet i sig räcker.

Syfte

Syftet med genomförandeprojektet är att genom en bred och nära samverkan mellan fackliga organisationer och deltagande företag åstad komma en positiv och långsiktig hållbar utveckling när det gäller att minska arbetsrelaterad ohälsa och därigenom minska antalet långtidssjukskrivningar.

Genomförandeprojektet skall ge ökad kompetens hos medarbetare i deltagande företag inom kompetensområdena arbetsmiljö, hälsofrämjande strategier, samt ledarskap och organisationsutveckling där likabehandlingsfrågor är en väsentlig del.

Genom en flexibel och långsiktigt hållbar åtgärdsmodell som innehåller åtgärdsmoment som genomsyrar såväl organisations- arbetslags- som individnivå är vår ambition att möta respektive företags aktuella kompetensutvecklingsbehov.

Genom att kombinera internt lärande / lärande miljöer med kompetensutveckling och processtöd skapas goda förutsättningar för en långsiktigt positiv utveckling även efter genomförandeprojektets avslutande.

Koppla samman utveckling av arbetsorganisation, hälsofrämjande strategier och systematiskt arbetsmiljöarbete i ett projekt. Vanligtvis hanteras dessa frågor separat, av olika ansvariga inom ett företag, trots att de har nära koppling till varandra.

Målsättning

Övergripande målsättningar med projektet är att

- Utveckla ett närmare samarbete mellan fackliga representanter och företag kring frågor som rör arbetsmiljö och hälsofrågor samt jämställdhet, tillgänglighet och integration och därigenom skapa goda förutsättningar för bättre trivsel och arbetsklimat, samt på längre sikt även lägre ohälsotal .

- Öka de anställdas egna ansvarstagande, engagemang, och delaktighet i ovanstående frågor genom att de är delaktiga i organisationsutvecklingsprocessen och därmed får kompetens för att klara även fortsatta ”ständiga förbättringar”.

- skapa och pröva en flexibel åtgärdsmodell för att på ett systematiskt, långsiktigt och hållbart sätt förbättra arbetsmiljön och hälsan och därigenom minska risken för långtidssjukskrivningar även efter projektperiodens slut.

- Genom att kombinera internt lärande / lärande miljöer med kompetensutveckling och processtöd skapas goda förutsättningar för en långsiktigt positiv utveckling även efter genomförandeprojektets avslutande.

- under genomförandeprojektet skapa ett fundament till ett arbetsmiljönätverk som innefattar såväl företag, fackförbund, utbildningsanordnare och myndigheter.

Mätbara mål:

Under förstudien genomfördes en enkätinventering som fokuserade på följande områden inom arbetsmiljö och hälsa.

- Allmänt hälsotillstånd
- Fysiska hälsofaktorer
- Trivsel och arbetsklimat
- Systematiskt arbetsmiljöarbete

Enkätverktyget och resultat från förstudien ligger till grund för de åtgärder som ryms inom genomförandeprojektet måluppfyllelse i sin helhet. Detta verktyg kommer även att användas för uppföljning och utvärdering vid projektperiodens slutskede till de företag som deltagit vid såväl förstudie- och genomförandeprojekt. Vidare kommer en SWOT-analys att genomföras i genomförandeprojektets inlednings- och avslutningsfas.

Under rubriken behov och problem beskrevs de viktigaste resultaten och slutsatserna utifrån förstudien. Nedan följer ett antal specifika mätbara målsättningar för genomförandeprojektet som tar sin utgångspunkt utifrån dessa,

Allmänt hälsotillstånd
• Andelen medarbetare som upplever sitt allmänna fysiska, psykiska och sociala hälsotillstånd som bra eller mycket bra ökar.
• Andelen medarbetare som känner sig säkra på sin egen förmåga att behålla eller förändra sin hälsosituation i positiv riktning ökar.

Fysiska hälsofaktorer
• Andelen medarbetare som svarar Ja på frågan om de fått information / utbildning om ergonomiskt bra arbetsställningar ökar.
• Andelen medarbetare som rapporterar mycket eller måttlig värk eller smärta under det senaste året minskar.

Trivsel och arbetsklimat
• Andelen medarbetare som upplever olust inför en arbetsdag minskar.
• Andelen medarbetare som anser att jämställdheten i arbetsgruppen är god eller mycket god ökar.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

• Flertalet medverkande företag har utarbetat skriftliga rutiner för kartläggning av risker i såväl den fysiska som psykiska arbetsmiljön.
• En majoritet av medverkande företag genomför en årlig inventering av det systematiska arbetsmiljöarbetet för att säkerställa att rutinerna följs samt att kartläggningar genomförs.
• Flertalet medverkande företag upprättar handlingsplaner samt genomför åtgärder utifrån de brister som framkommit i kartläggningar.
• Skillnaden mellan hur ledning och skyddsombud ser på hur det systematiska arbetsmiljöarbetet sköts minskar.
• En större andel av respondenterna anger att företaget arbetar systematiskt hälsofrämjande.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Att arbeta med det friska handlar för en arbetsgivare även om att se, och att nyttiggöra det friska hos varje människa, med eller utan funktionsnedsättningar. Speciell uppmärksamhet kommer därför i genomförandeprojektets olika delmoment att ägnas åt hur respektive arbetsplats bör, kan och vill arbeta med dessa frågor, och vilka eventuella svårigheter och kompetensbrister som finns. Förprojektet visade att man upplever dessa frågor som mindre tydliga, vilket sannolikt har samband med att man sällan eller aldrig ställts inför situationen att överväga anställning av någon funktionshindrad. De svårigheter som kan uppstå i arbetet att uppnå ett gott tillgänglighetsarbete ligger därför ofta i föråldrade attityder, gränsande till fördomar.
Vi avser därför att låta arbetsgrupper i företagen, såväl ledning som medarbetare, ställas inför en rad av etiska problem rörande dessa frågor. Diskussionerna, tillsammans med kreativa övningar, skapar här konkreta förslag till hur man på varje arbetsplats såväl kan förbättra tillgänglighet ur alla aspekter, samt påverkar attityderna i och med att frågorna lyfts fram i ljuset.
Det finns några externa expertföretag som vi avser att utvärdera för att skapa det praktiska ramverket kring genomförandet av detta, företag som utvärderas och upphandlas enligt angivna principer genom Medlefors försorg.

Jämställdhetsintegrering

En initial och konkret åtgärd är att försäkra sig om att alla deltagande företag har en väl kommunicerad jämställdhetsplan och att denna revideras och utvärderas på årlig basis tillsammans med andra policydokument inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.


De resultat som erhölls vid förstudien gav oss viktiga slutsatser inför framtiden genom att det visar sig att kvinnor har en större sårbarhet för ett antal arbetsmiljöfaktorer, som i och för sig är viktiga för båda könen. (Statistiskt är kvinnors sjukskrivningstal dubbelt så höga som mäns). Dessa faktorer blir då extra viktiga att fokusera på:

Belöningsfaktorerna - Upplevelse av alltför lite uppskattning och uppmuntran/feedback, karriärmöjligheter och vidareutbildning.

Krav/kontrollfaktorerna - Upplevelse av tillräckliga resurser samt höga krav men liten kontroll

Biologiska faktorer - muskulatur (tunga arbeten), hjärnan (sömn, sårbarhet)

Kulturella faktorer - traditionella könsroller i hemmet, tid för hushållsarbete- övergripande ansvar

Under ett genomförandeprojekt kommer dessa faktorer att lyftas och beaktas i ingående åtgärdsmoment på såväl organisations-, arbetsgrupps- samt individnivå.

På samma sätt som gäller tillgänglighetsfrågorna kommer vi, med utgångspunkt från bl a förstudiens erfarenheter och med problembaserat lärande som grund skapa diskussioner runt olika praktikfall som leder till diskussioner, reflexioner och utvärderingar rörande medarbetares attityder i jämställdhetsfrågor.
Det finns några externa expertföretag som vi avser att utvärdera för att skapa det praktiska ramverket kring genomförandet av detta, företag som utvärderas och upphandlas enligt angivna principer genom Medlefors försorg.

Samarbetspartners

  • Handelsanställdas Förbund a29
  • IF Metall Norra Västerbotten
  • Kommunal Västerbotten

Deltagande aktörer

  • 1034-0701
  • Axfood Närlivs
  • Coop Konsum Jörn
  • Coop Konsum Norsjö
  • Servicehuset Tranan
  • SQS Security Qube Systems
  • Tekniska kontoret Nyponet
  • Umeå LSS - Carema Orkiden
  • Zone Systems AB

Kommun

  • Skellefteå
  • Storuman
  • Umeå