Logotyp på utskrifter

Framtidens ArbetsKraft

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFramtid i Norr
KontaktpersonAgneta Andersson
E-postagneta@framtidinorr.se
Telefonnummer0929-102 30
Beviljat ESF-stöd2 170 176 kr
Total projektbudget5 464 830 kr
Projektperiod2012-01-02 till 2014-01-01
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet är tudelat: Dels att hjälpa de människor som befinner sig långt från arbetsmarknaden till en egen försörjning, dels att utveckla en metod/modell för hur kommunen, arbetsförmedlingen och företagen ska arbeta med denna målgrupp. Målgruppen, långtidssjukskrivna, utlandsfödda, långtidsarbetslösa och ungdomar som befinner sig mellan studier och arbetsliv, ska förbättra sina chanser till en egen försörjning, och kommun, arbetsförmedling och företag ska ha ett verktyg för att kunna arbeta med målgruppen på rätt sätt.

FÖRTYDLIGANDEN PÅ BEGÄRAN AV ESF-RÅDET

Projektet är tätt kopplat till projektet Framtidens Arbetsplats (PO1 dnr 2011-3080056). Om PO1-projektet inte beviljas faller de delar i denna projektansökan som beskriver samverkan mellan projekten och PO2-projektet kommer inte att bli lika effektivt. Projektet kommer inte att anordna reguljära yrkesutbildningar utan generella utbildningar som gör deltagarna mer beredda för yrkeslivet. Deltagarna har dels gemensamma aktiviteter, dels egna inriktningar som t ex prova-på-yrken och andra aktiviteter som gör dem mer anställningsbara. Med specialinriktade utbildningar menar vi att de utbildningsinsatser som ges till var och en deltagare utgår från dennes behov på den arbetsplats där han eller hon ska vara. T.ex. om en deltagare har som mål att få arbete på en affär, så skaffar vi en praktikplats på en affär och i utbildningarna så fokuserar man kanske på kundbemötande och service, om deltagaren ska vara på en restaurang så kanske man går igenom hygien. En deltagare med annat modersmål än svenska får träna på det språk som används på den specifika arbetsplatsen. Alltså ingen yrkesutbildning, men utbildningar som gör att deltagarna klarar arbetet på ett bättre sätt.

I projektet ingår endast insatser i form av kompetensutveckling/lärande i jobbet, dvs ej rena arbetsinsatser. Projektet kommer inte att medverka till undanträngningseffekter och Kommunal Sektion 7 kommer att fungera som bollplank. Samverkansparterna arbetsförmedlingen och Älvsbyns kommun har varit mycket tydliga med sin avsikt att medverka i projektgenomförandet.

Bakgrund

Vi har genomfört en förprojektering, För Yrke och Integration, FYI. Syftet var att undersöka möjligheterna för utbildningar för invandrare, vad de behöver för att bli mer anställningsbar samt vilka behov som finns i samhället och hos arbetsgivarna. FYI skulle också undersöka möjligheter till samarbete kring aktiviteter för målgruppen. Under FYI har vi sett att behovet av åtgärder finns men att det inte är begränsat bara till utlandsfödda. Vi har sett att den metod vi tänker använda passar lika bra att använda på andra som står utanför arbetsmarknaden och eftersom vi har identfierat behovet så har vi utökat målgruppen till att även omfatta långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och ungdomar som befinner sig mellan utbildning och arbete. Likheterna är stora mellan dessa grupper, även om det också finns olikheter. De befinner sig alla utanför arbetsmarknaden och har svårigheter att hitta och behålla ett arbete eller en praktikplats, orsakerna kan variera. Vid den kartläggning som gjordes under FYI av de utlandsfödda visade det sig att de många gånger har erfarenhet av arbetsmarknaden i sitt hemland och många har yrkesutbildningar eller andra utbildningar. De flesta hade ingen eller mycket liten erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden och utbildningarna gick inte att rakt av översätta till svenska förhållanden. När det gäller ungdomar så har de oftast ingen erfarenhet att arbeta och detta upplevdes som ett problem av många av de arbetsgivare som vi pratade med under förprojekteringen. Ungdomsarbetslösheten är hög i Älvsbyn. Det finns många orsaker till långtidsarbetslöshet/ långtidssjukskrivning och stödet för att komma tillbaka måste därigenom innehålla olika aktiviteter grundad på de problem som individerna har. De flesta i målgruppen behöver stärka sin självkänsla och sitt självförtroende, de som har befunnit sig länge utanför arbetsmarknaden kan också ha problem med motivationen.
Det övergripande problemet som detta projekt vill arbeta med är att det finns en stor grupp människor i Älvsbyn som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Här hittar man de målgrupper vi beskrivit här ovan. Genom att de har svårt att hitta en väg till en egen försörjning så belastar de kommunens ekonomi och utanförskapet har även konsekvenser för både individerna och deras omgivning, bland annat i form av psykisk ohälsa. I Älvsbyn är det i nuläget ca 120 hushåll som är beroende av försörjningsstöd.
Om man ser statistik över riket vad gäller de utlandsfödda, ser man att efter att ha haft uppehållstillstånd i ett år har 15% av männen arbete och 5% av kvinnorna, efter tre år har 35% av männen arbete och 20% av kvinnorna. (http://www.regeringen.se/1/c6/13/59/89/b00c02ea.pdf).
Om inte dessa grupper får en plats i arbetslivet och en möjlighet till en egen försörjning så belastar förutom de kommunens ekonomi och deras utanförskap får också stora effekter på individen och dennes närstående. Utflyttningen ökar i med det blir det minskade skatteintäkter. Utflyttningen innebär också att kompetens går förlorad.
Vi står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden då många av de som arbetar idag kommer att gå i pension inom några år. Detta kommer att innebära att det blir en brist på arbetskraft, och glesbygdskommunerna drabbas då hårdast. (http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Resultat/Rapporter/Uppfoljningar/3-19-2010-Generationsvaxlingen-slar-hart- mot-glesbygden-och-mindre-orter-.html) I den senast befolkningsprognosen för Norrbotten är det invandrarna som står för befolkningsökningen. Målgruppens inträde på arbetsmarknaden är därför av största vikt, inte bara för dem själva, utan även för samhället då de kommer att behövas på arbetsmarknaden för att fylla gapet som kommer att uppstå. .
När det gäller Älvsbyn har det gjorts en prognos över pensionsavgångarna för åren 2011 – 2020. Här ser man att 50% av dem som arbetar inom den kommunövergripande verksamheten kommer att gå i pension under de aktuella åren. Äldreomsorgen 28%, grundskolan 32%, gymnasieskolan 26%, förskolan 25% och handikappomsorgen 23%. Eftersom äldreomsorgen har det största antalet anställda, blir det där de största problemen kommer att märkas. De yrkeskategorier som kommer att behöva den största förstärkningen är undersköterskor, ekonomibiträden, lärare och personliga assistenter, till stor del traditionellt kvinnliga arbetsplatser. Här finns en utmaning att i att arbeta för att arbetsplatserna blir mer jämställda. I Älvsbyn finns det ingen studie- och yrkesvägledare som är tillgänglig för allmänheten, endast de som redan har bestämt sig för att studera på Komvux kan få tillgång till den hjälpen. I projektet kommer vi att ta in en syv som stöttar deltagarna i deras yrkesval och denna kommer att ha en viktig roll när det gäller att se till att deltagarna väljer utifrån förutsättningar och intresse och inte utifrån gamla könsroller.
När vi i FYI har sammanställt de resultaten från kartläggningen av deltagarnas åsikter och förutsättningar, intervjuerna med arbetsgivarna samt samtalen med förprojekteringens samarbetspartners så ser vi att det finns flera orsaker till att det kan vara svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
1. Det finns en ovilja att ta emot praktikanter, nystartsjobbare mm
Arbetsgivare är tveksamma till att ta emot praktikanter, nystartsjobbare m.m. eftersom de sedan tidigare har dåliga erfarenheter av att det fungerar dåligt. Orsaker kan vara

a. Språksvårigheter.
Bland de nya svenskarna är det framför allt språket som gör arbetsgivare tveksamma. Arbetsgivarna tycker att det är svårt att kommunicera och att det är svårt och tidskrävande att få personer med för dåliga språkkunskaper att fungera i arbetslivet. Vi har haft sfi-undervisningen hos oss och upplevt att en del av de deltagare som arbetsgivare har upplevt problem med, har haft ett ganska bra språk, en del har slutfört sfi-utbildningen innan de börjar på sin praktikplats, men arbetsplatsen upplever ändå att språket är ett problem.

b. Kulturskillnader och oklarheter vad gäller förväntningar och krav.
Okunskap från både arbetsgivare och presumtiva arbetstagare om förväntningar och krav leder till missförstånd och oklarheter över hur arbetsuppgifter ska utföras och problem i relationerna till arbetskamrater och kunder. Kulturskillnader och okunskap om dessa kan ha samma effekter. Det finns också kulturskillnader vad gäller vad som är kvinnligt och manligt i olika länder och kvinnans roll i samhället.

c. Arbetslivskunskap
Personer som har varit borta från arbetslivet under en lång tid eller kanske aldrig har haft ett arbete saknar grundläggande ”arbetslivskunskap”. Detta leder till att de, även om de lyckas hitta en plats i arbetslivet så har de svårt att behålla den.


2. Tillgängligheten behöver förbättras
En annan viktig faktor är att arbetslivet inte är anpassat för att ta emot deltagare som har särskilda behov. Det kan till exempel röra sig om arbetstagare med neuropsykiatriska funktionshinder eller andra problem, som kan göra en mycket bra insats i arbetslivet om de ges de rätta förutsättningarna.

3. Bristande utbildning
Många i målgruppen har ingen yrkesutbildning eller gymnasieutbildning. I de fall de har en yrkesutbildning så kan det vara så att det var en lång tid alternativt aldrig som den har använts.

4. Målgruppen behöver stöd för att klara av ett arbete.
Personer som har varit länge borta från arbetslivet tappar både motivation, självkänsla och självförtroende och det blir ett hinder för att kunna få en egen försörjning.

Det har funnits andra projekt som har arbetat med målgruppen, till exempel Intro. Det som skiljer detta projekt från de tidigare är att här fortsätter vi följa deltagaren även efter att de har fått arbete eller praktik och att projektet är nära knutet till ett projekt som söks inom projektområde 1, Framtidens Arbetsplats, som ska stötta och utbilda arbetsgivarna så att de på ett bättre sätt ska kunna ta hand om nya anställda och redan anställda.

Målsättning

Projektets övergripande mål är att påverka strukturerna för hur man arbetar med personer som ligger långt från arbetsmarknaden i Älvsbyns kommun.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Framtid i Norr som kommer att vara projektägare har en mycket stor erfarenhet av deltagare med behov av särskilt stöd och en hög beredskap att flexibelt ordna förutsättningar för var och en deltagare att kunna tillgodogöra sig undervisning och andra aktiviteter som erbjuds.
Vi har tidigare erfarenhet av att arbeta med deltagare som bland annat har haft ADHD, ADD, Aspbergers, bipolära sjukdomar, dystymi, panikångest, Silver Russels syndrom, lättare begåvningshandikapp och schizofreni, kroppsliga funktionshinder med mera.
När det gäller ADHD som är en vanlig diagnos så gäller det att vara medveten om att den ofta yttrar sig på olika sätt när det gäller kvinnor och män. Pojkar är ofta utagerande med de problem det leder till i skolan med bristande betyg som följd, medan det är vanligt att det hos flickor leder till självskadebeteende och liknande problem.
Jag beskriver här exempel på hur vi kan ordna studiesituationen för deltagare med särskilda behov, men beroende på vilka nya deltagare vi får så förändrar vi rutiner och ordnar så att förutsättningar skapas.
En del deltagare har svårt att klara att sitta i större grupper när de ska arbeta. Det kan till exempel bero på att de är traumatiserade eller att de har koncentrationssvårigheter. De kommer då att få möjlighet att sitta i ett lugnare rum när de ska arbeta eller vila. Projektet har tillgång till ett litet rum med en lugn, milt grön färg och inrett det mysigt med fåtöljer och blommor. Hit kan deltagare gå och stänga dörren om de behöver få en stund av absolut ensamhet, lugn och ro.
Vid genomgångar ges möjlighet till många olika sätt att ta in information. Deltagarna kommer att få tillgång till såväl skriftliga som muntliga genomgångar. De som så behöver kan få genomgångar intalade på usb-minnen för att kunna lyssna flera gånger. Arbetsmaterial anpassas efter deltagarnas förutsättningar.
Vi kommer att göra en individuell arbetsplan för varje deltagare utifrån dennes förutsättningar. Det innebär att målet för den som t.ex. har ett lätt begåvningshandikappställs i relation till förmågan. Vi kommer också ställa upp delmål som är möjliga för deltagaren att uppnå inom en rimlig tid så att motivationen hålls uppe.
I de fall vi misstänker att en deltagare har dyslexi så har vi i vår organisation en specialpedagog/speciallärare med denna kompetens för utredning, diagnos och åtgärdsprogram.
De lokaler som ska användas till projektverksamheten är handikappanpassade och belysningen är bra för att även personer med synproblem ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Om vi får deltagare med hörselproblem så gör vi de nödvändiga anpassningar som krävs. Vi kan till exempel ordna hörselslinga i lokalerna.
Många av deltagarna med neuropsykiatriska funktionshinder har problem med arbetsminnet och vi kommer då använda ett program som är mycket bra för att träna upp sitt arbetsminne, Cogmed. Deltagarna får coaching och stöd vid användandet av detta och det ger ofta goda resultat, särskilt för deltagare med ADHD.
Det allra viktigaste är att deltagarna känner att det finns en beredskap att förändra utifrån deras förutsättningar och en acceptans av dem som individer med de problem och de styrkor de har.

Transnationellt samarbete

Under förprojekteringen besökte vi LaerDansk i Herning i Danmark, en utbildningsanordnare som bedriver undervisning i danska för invandrare. Vi valde att besöka Danmark eftersom man där har kommit längre än i Sverige vad gäller att koppla ihop språkinlärning med arbetslivet. Där köper företag undervisning åt sina anställda och i dessa fall är undervisningen yrkesinriktad. Dessa grupper praktiserar också en del av tiden och kombinerar detta med studier. Annars får deltagarna en vanlig grundundervisning i det danska språket. LaerDansk tryckte också på att det var viktigt för deltagarna att få delta i kultur- och samhällsförståelseprogram.
LaerDansk är mycket intresserade av att samarbeta med oss i ett genomförandeprojekt för att utbyta erfarenheter och utvecklas tillsammans.
Projektet kommer att kunna dra nytta av de erfarenheter som vi får genom samarbetet.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Älvsbyn
  • Socialtjänsten

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Älvsbyn
  • Socialtjänsten

Kommun

  • Älvsbyn