Logotyp på utskrifter

Förstudie Ung Scen Norr

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareNorrbottensteatern
KontaktpersonDaniel Isakson
E-postdaniel.isakson@nll.se
Telefonnummer0705980095
Beviljat ESF-stöd943 000 kr
Total projektbudget943 000 kr
Projektperiod2014-03-01 till 2014-12-31
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Ung Scen Norr är en förstudie för att utveckla den regionala infrastrukturen för teater för unga i Norrbotten. Projektet syftar till att hitta en ny samverkansmodell mellan civilsamhälle, institution och näringsliv samt att vara en utbildande resurs för unga och dess ledare i länet genom att utveckla, stödja och inspirera. Projektet kommer aktivt att arbeta med lokala, regionala och nationella aktörer för att hitta nya vägar till samverkan och skapa en hållbar struktur för teater. Projektet genom dess utformning bygger på att ge nytt syre för kreativa näringar genom ungas initiativ och möjlighet till nya att starta. På individnivå ges unga möjligheten att utvecklas inom kreativitet, ledarskap och reell erfarenhet inför ett framtida yrkesliv.

Bakgrund

Lärarnas riksförbund och Svenskt näringsliv presenterade i augusti 2011 “’Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser”, en undersökning utförd av Demoskop. Undersökningens syfte var att lyfta fram vilka kompetenser som efterfrågas av företag för att bättre förbereda unga inför arbetslivet.

De sju kompetenserna som efterfrågas är:

1. baskompetens – läsa, skriva, räkna

2. social kompetens

3. entreprenöriell kompetens – initiativkraft, drivkraft, kreativitet

4. analytisk kompetens – kritiskt tänkande

5. digital kompetens

6. ledarskapskompetens

7. interkulturell kompetens – förmåga att möta och förstå människor från andra kulturer och/eller andra länder

I Norrbotten idag är ca 3000 ungdomar mellan 18-24 år arbetslösa. Det är ca 20 % eller var 5:e ungdom. Samtidigt går 11 % ut gymnasieskolan varje år utan slutbetyg. I internationella jämförelser som PISA och IEA har man sett att svenska ungdomar presterar allt sämre i teoretiska ämnen i gymnasieskolan. De estetiska ämnena byts ut mot teoretiska ämnen för att eleverna känner sig tvungna att säkra meritpoäng inför framtida studier. Detta sker trots att både svensk och internationell forskning visar på att estetik ökar kreativiteten, den sociala förmågan och minskar riskerna med att hamna i arbetslöshet och utanförskap efter gymnasiet. Då de estetiska ämnena försvinner mer och mer från gymnasieskolorna leder detta även till att pedagoger med denna kompetens i länet tappar sin anställning och tvingas flytta härifrån.

Den amerikanske skolforskaren och professorn James Catteral har tittat på ungdomar som haft en kulturberikad skoltid och presenterar följande slutsatser av sin forskning “Doing well doing good doing art”.

- 18% större benägenhet att läsa vidare efter gymnasiet

- 9% större benägenhet till stark vänskap

- 20% större benägenhet att rösta

- 10% mindre risk till arbetslöshet eller icke-studier vid 20 års ålder

- presterar bättre än människor från icke-kreativa skolor

- större benägenhet att hitta bättre jobb

- Kulturfattiga studenter var 5 gånger troligare i behov av kommunala bidrag vid 26 års ålder


Under våren 2013 genomfördes en första genomlysning av Norrbottens län av infrastrukturen gällande teater för unga i länet.
Under arbetet gjordes intervjuer med Studieförbund, Kulturskolor, Amatörteaterföreningar och andra aktörer inom området. Genomlysningen visade på följande:

- Teaterns infrastruktur för unga i Norrbotten är underdimensionerad och behöver utvecklas.

- Den demografiska utvecklingen är negativ och unga människor väljer att flytta från länet alt. väljer att inte flytta till eller tillbaka till Norrbotten. Kultur har visat sig vara en viktig faktor för val av studie- och bostadsort.

- Möjligheterna för unga att ta del av eller själva skapa scenkonst i organiserad form är begränsad. Av länets 14 kommuner har 9 Kulturskoleverksamhet, av dessa har 6 egna anställda dramaledare eller dramapedagoger.

- Studieförbunden har svårigheter att organisera cirkelverksamhet inom teater.

- Många av verksamheterna som arbetar med teater för unga upplever ett stort tryck av intresserade men saknar möjligheter att ta emot fler deltagare.

- Avsaknad av ledare och pedagoger gör att de befintliga verksamheterna har svårt att utvecklas och nya att starta.

- De geografiska hinder som existerar i Norrbotten gör att befintliga aktörer känner sig ensamma och alienerade.

- Bilden av Norrbotten behöver breddas, bli mindre könsmärkt och mer inkluderande.

- Det geografiska läget gör att även utbudet och kvaliteten av föreställningar ser mycket olika ut och skillnaden på kommunernas inköp av scenkonst till skolorna är stora.

- Trots att Norrbotten har en av fyra teaterhögskolor existerar endast tre professionella fria teatergrupper samt anmärkningsvärt få amatörteatergrupper som arbetar med unga.


Den negativa utvecklingen som idag råder gör att länet avfolkas av kompetens inom scenkonstområdet vilket i sin tur leder till att innovation och förutsättningar för ett kreativt näringsliv utarmas.

Inom idrotten finns en tradition med en bred bas av utövare i alla åldrar där unga erbjuds möjlighet till ledarskapsutbildning och kompetensutveckling för att driva föreningsverksamhet. Teatern behöver lära sig av denna tradition och utveckla samma möjligheter för att motverka dagens situation.

Initiativet till Ung Scen Norr togs av Norrbottensteatern under våren 2013 och är ett ungdomspedagogiskt projekt med syfte att skapa samverkan mellan teaterinstitutionen, civilsamhälle och näringsliv för att utveckla den regionala infrastrukturen inom teater och skapa arbetstillfällen inom folkrörelsen och den kreativa sektorn. Ung Scen Norr går nu vidare till en förstudiefas för att vidare förankra och utveckla projektet med samverkansparters och göra en djupare förstudie lokalt i kommunerna inför ett genomförande 2015.

Visionen med USN är att vara den konstnärliga kärnan som inspirerar och stödjer ungas initiativ i länet till att själva organisera sig och starta egna verksamheter inom kulturella och kreativa näringar. Kultur har förmågan att överbrygga olikheter. Deltagande i, och nyttjande av kultur, främjar individuell utveckling och därmed även regional utveckling. För att ett kreativt näringsliv ska kunna existera måste det finnas en konstnärlig kärna. När ringarna från kärnan sprider sig skapas nya möjligheter för idéer att utvecklas och nya näringar att födas.

“Kulturnäringar inte är något nytt påfund. Diskussionerna om dem är det kanske, men inte fenomenet i sig. De berömda renässanskonstnärerna var alla entreprenörer. Kulturföretagandet har en lång historia. Konsten har en ekonomisk historia”.
- Teaterförbundets AKT nr 2, 2011.

Målsättning

Efter genomförandet av projektet USN vill vi ha nått följande mål:

- Den regionala infrastrukturen för teater för unga har utvecklats så att de själva enkelt kan organisera sig och starta egna grupper

- Fler fria grupper och amatörteaterföreningar har bildats

- Fler arbetstillfällen för unga inom kreativa näringar har skapats

- En fungerande samverkansmodell har utvecklats mellan projektets aktörer och intressenter lokalt, nationellt och regionalt.

- Nya metoder för att arbeta med ungas inflytande och delaktighet för att arbeta med scenkonst har utvecklats

- Kompetensen hos aktörer som arbetar med unga och kultur i länet har höjts

- Vi har utvecklat en metod för att överbrygga geografiska hinder för projektet.

- Ungas initiativ att själva organisera sig och utveckla och starta teatergrupper har ökat

- Teater har, likt idrotten, en grundläggande och stabil infrastruktur där unga leder unga

- Kvaliteten på scenkonst för unga i Norrbotten har med hjälp av projektet höjts avsevärt

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

USN planerar ett samarbete med Rädda barnen om ett projekt för att öka kvaliteten på fritidsaktiviteter för unga med funktionsnedsättning. Genom att arbeta med teater och olika kulturella uttryck vill vi hitta nya metoder för att arbeta med denna målgrupp. I förstudien vill vi undersöka möjligheten att integrera de båda projekten med varandra. Genom samverkan ser vi möjlighet till kompetensutbyte inom respektive område. Detta ger även möjlighet att skapa ett projekt som inkluderar alla. Hela projektet skall arbeta medvetet för att alla, oavsett funktionsnedsättning, ska kunna delta och känna sig inkluderade i projektet.

Transnationellt samarbete

Ej aktuellt

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Boden
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Pajala
  • Piteå
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå