Logotyp på utskrifter

Förare på väg

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareÅkeriservice Norr AB
KontaktpersonElisabeth Wiklund
E-postelisabeth.wiklund@akeri.se
Telefonnummer0611-17539
Beviljat ESF-stöd8 498 718 kr
Total projektbudget8 498 718 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2012-07-13
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Nya krav ställs på transportnäringen. Företagen och gymnasieskolornas fordonsprogram startar utbildning för alla anställda för att påverka attityder och yrkesval. Vi vill även utveckla ett närmare samarbete mellan skolor och näringen för att utveckla kvalitet och omfattning av praktikperioden.
Projektet vill också utveckla samarbetet mellan näringen och Arbetsförmedlingen i och med skapandet av Förarpoolen och ett nytt rekryteringssystem för ledare/företagare inom Åkeribranschen. För att öka samarbetet och skapa samarbetsplattformar mellan de olika transportslagen och den nya transportnoder som skapas anordnas ett antal konferenser såväl regionalt som interregionalt och transnationellt

Bakgrund

Med projektet Förare på väg vill vi knyta an till de stora infrastruktursatsningarna som nu genomförs i Norra Sverige. På sikt kommer projektet ha stor betydelse för kompetensförsörjningen till branschen och för samverkan mellan olika transportslag.

Projektet, med det förprojekt som genomförts, skapades utifrån en samsyn hos ingående partners om att det dels ställs allt högre krav på miljö, kvalitet, leveranssäkerhet, och kundanpassning för transportnäringens aktörer, dels att mer kvinnor måste komma in i branschen. Fordonsförare är av tradition ett mansdominerat yrke, mindre än 5% av förarna är kvinnor.

Tidigare ansågs yrket tungt och mindre passande för kvinnor, men den tekniska utvecklingen har medfört att detta inte längre gäller. En bättre balans mellan könen är eftersträvansvärt av många skäl, bl a anses kvinnor köra mer miljöanpassat och skonsamt för fordonen. Förprojekteringen i Västerbotten och Norrbotten tillsammans med den efterföljande dialogen i såväl Övre Norrland som Mellersta Norrland har visat på tydliga behov av strukturförändring i branschen. Detta medför att branschen och skolorna, (förarutbildningarna) i såväl Övre Norrland som Mellersta Norrland söker medel för var sitt projekt i vilka man också avser att samarbeta över regiongränserna.

Ett paradigmskifte sker nu för transportnäringen i norra Sverige i och med de stora infrastruktursatsningarna som genomförs. Kraven på samverkan mellan transportslagen ökar vilket medför nya kompetenskrav på medarbetarna. Energi och miljöfrågor blir också allt viktigare och i kombination med de stora infrastruktursatsningarna finns stora vinster att göra i samarbetet mellan de olika transportslagen och i ett större fokus på miljöaspekterna för branschens aktörer. Projektet kommer på detta sätt att ge synergieffekter till de stora infrastruktursatsningarna i Norrland.

Projektet kommer också att öppna upp för nya tjänster i samarbetet mellan de olika transportslagen.

För att kunna uppfylla de krav som nu ställs på transportnäringen måste företagen förändra synen på medarbetarnas kompetens och vara beredda att förändra även sitt sätt att leda och organisera arbetet. De måste även engagera sig i kvaliteten hos de utbildningsinstitutioner som ska leverera framtidens medarbetare.
Inom kort kommer det att vara en uttalad brist på kompetenta förare och då blir det viktigt att kunna rekrytera nya grupper av medarbetare. Det måste skapas utrymme för kvinnor, invandrare, och ungdomar att etablera sig i branschen.

Samtidigt som det nu finns ett visst överskott av förare, dock framför allt sådana som har olika kompetensbrister, kommer det inom kort att vara en uttalad brist, p g a de stora pensionsavgångarna de närmaste åren. Det är då också viktigt att kunna rekrytera kvinnor både för att få en bättre balans inom kåren. Av samma skäl är det viktigt att få invandrare och andra etniska grupper att söka sig till branschen.

Personal från så gott som samtliga gymnasieskolor och de stora åkeriföretagen i Norrbotten och Västerbotten medverkade i förprojekteringen som genomfördes under 2009 och finansierades av ESF-medel.

Under 2010 har projektets resultat återigen bearbetats och ytterligare skärpts vad gäller dess ambitionsnivå.

De viktigaste frågorna som den gemensamma prioriteringen identifierade var:

Samverkan skola - näringen

En inriktning mot ökat arbetsplatslärande, (APL) innebärande också en förstärkt handledning på företagen vid elevernas praktiktjänstgöring. Den nuvarande praktiken/handledningen fungerar inte bra. Det finns ett stort behov av bättre utbildade handledare ute på företagen för att praktikperioderna skall fungera bättre. Detta är ett starkt önskemål från samtliga parter, och man förordar att en större vikt läggs vid handledarrollen.

Rekrytering

Här önskar man att företagen marknadsför yrket bättre innebärande mediastrategier etc, men inte minst en tätare kontakt från branschen till skolan


Jämställdhet - attityder

Den attityd som fortfarande finns mot kvinnor, ibland kallad "machokultur", är en viktig faktor att bearbeta för att erhålla mera könsjämställda arbetsplatser. Liknande attityder inom skolan påtalas även. Likabehandling och motverkan av diskriminering har stor betydelse för att få in mer kvinnor i branschen, men även för att locka invandrare och andra etniska grupper.

Nya generationer

Många upplever att branschen såväl som skolan är konservativ. Framtidstro, delaktighet och jämställdhet är viktiga frågor för nya generationer.

Samarbete mellan åkerier och skolor har i utvärderingar visat sig vara svårt att etablera på många platser. Intresset från de lokala företagen att ta emot elevpraktikanter är ofta svalt. Detta innebär sammantaget att de gymnasiala transportutbildningarna har problem med utbildningar som till sin karaktär har låg "verklighetsanpassning". Detta varierar naturligtvis på landets gymnasieskolor. Till allt detta kommer att gruppen av yrkeslärare på transportprogrammet till stor del börjar närma sig pensionsålder och tillväxten av utbildade transportyrkeslärare är låg. Graden av icke-behöriga lärare på transportprogrammen är också hög.

Samverkan Arbetsförmedlingen – näringen

Många utbildade förare har inte den kompetens som efterfrågas av åkeriföretagen och är därför inte anställningsbara. För att kunna rätta med dessa förares kompetensbrister behöver de såväl kompetenshöjning som praktik på åkeriföretag. Många av dem som står utanför arbetsmarknaden behöver bl a öka sin sociala kompetens och sin kommunikationsförmåga och därtill rätta till brister i den tekniska kompetensen.

Nya generationer företagare till åkeribranschen

Medelåldern bland nu verksamma åkeriföretagare är hög. Nära 50% av är över 55 år. Detta innebär att stora pensionsavgångar väntas för åkeriföretagare de närmaste åren. Det är därför synnerligen viktigt att locka män och kvinnor med rätt förutsättningar för entreprenörskap till näringen både internt bland anställda i åkerierna och utifrån. Inte minst viktigt är det att kunna rekrytera kvinnor. Detta är också en viktig samverkansfråga med Arbetsförmedlingen.

Sammantaget gör detta att vi skapar ett kompetensutvecklingsprojekt för åkeribranschen i Övre Norrland, tillsammans med förarutbildningarna i regionen och andra transportslag för att säkerställa framtida rekryteringar av förare och gymnasielärare. Genom att koppla insatserna till andra transportslag och transnationella kontakter ökar förutsättningarna att påverka strukturer och därmed också bidra till att öka effekten av stora regionala infrastruktursatsningar i Norrland.

Syfte

Projektet syftar till att påverka strukturer och attityder inom transportbranschen i Övre Norrland gällande jämställdhet, kompetensbehov och rekrytering. På sikt bidrar projektet till att säkerställa framtida rekryteringar, både vad avser förare och gymnasielärare.

För att uppnå det övergripande syftet kommer vi att fokusera på följande:

- Samverkan mellan företag – skola
- Utbildningsinsatser av anställda inom åkerinäringen
- Utbildningsinsatser inom lärarkåren
- Utbildningsinsatser för ledare inom skola och bransch
- Generellt påverka attityder vad avser jämställdhet och tillgänglighet
- Utveckla kvinnliga nätverk i branschen
- Utbildningsinsatser för blivande företagare inom branschen
- Intern och extern strategisk påverkan och marknadsföring av projektet
- Samverkan med andra transportslag i Norrland
- Samverkan med intressenter i norra Finland och norra Norge

Samverkan företag/skola

En stor enighet finns bland alla aktörer att den arbetsplatsförlagda praktiken inte fungerar bra. Bransch och skola vill därför skapa en samordningsfunktion med en projektledare i respektive län. En deltidstjänst i Norrbotten respektive i Västerbotten beräknas för detta. Dessa personer blir ansvariga för allt fältarbete i projektet i respektive län, samt för olika utbildningsinsatser nedan.

Utbildningsinsatser

Vi vill genomföra utbildning på tre nivåer: Handledarutbildning för branschen och en grundläggande utbildning för alla verksamma inom fordonsutbildningarna på skolorna samt i branschen. Dessutom vill vi genomföra ledarutbildningar inom såväl skola som bransch.
Utbildningsinsatserna uppdelas efter målgrupper och typ av insats.

Alla utbildningar kommer att innehålla attitydpåverkande inslag om de horisontella kriterierna.

Handledarutbildningar

Inom ramen för detta projekt planeras två instruktörer och ca 30 st handledare utbildas enligt TYA:s modell (TYA är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn). Dessa utbildningar är unika, har utarbetats av TYA och är subventionerade av dem. Vidare kommer en kortare handledarutbildning för 20 individer genomföras. Samtliga dessa individer erhåller även den pedagogiska utbildningen, "Det pedagogiska förhållningssättet", block I. Den kortare handledarutbildningen är anpassad för mindre åkerier. Dessa handledare blir också lämpliga att fungera som coacher för arbetslösa förare som skall praktisera i företagen.

Breddutbildningar av anställda i åkerinäringen

För att vi skall kunna nå de övergripande målen med detta projekt genomför anställda förare och övrig personal i organisationer som ingår i projektet, seminarier med internetstöd och webbaserade utbildningar, som samordnas med den utbildning branschen själva planerar för berörda grupper. De övergripande målen berör framför allt de kulturförändringar som är nödvändiga och skall ses som strategiska. Miljöaspekter, jämställdhet, social stil, kommunikation med medarbetare och kunder, hälsa och stresshantering är faktorer av yttersta vikt och som kommer att adresseras under olika ämnesområden.

Seminarierna genomförs i dialogform av speciellt utbildade processledare, vilka är åkerianställda och lärare från skolan (enligt principen ”train-the-trainer”). Som deltagare i denna utbildning planeras samtliga 50 lärare, samt 27 personer från näringen (handledarna eller andra från näringen, samt de båda operativa projektledarna).

Varje förare planeras erhålla en personlig ljuduppspelare (MP3) som via webben fylls med kunskapsmaterial som kan avlyssnas under arbetet i bilen. Via dialogseminarier diskuterar man gruppvis och under ledning av processledare det man hört.

Dialogseminarier är en pedagogisk form som engagerar alla i en grupp och som med enkla medel kan påverka deltagarnas grundläggande värderingar, genom att diskussioner uppstår mellan deltagarna. Metoden gör alla aktiva och delaktiga.

Gruppen skapar sina egna slutsatser med stöd av en duktig processledare som leder samtalet. Materialet kan kompletteras av t ex kortare videofilmer, ”företagsspel” etc vilka också kan integreras med den befintliga webplatsen Förarfokus.
Genom processtödet SPeL har vi fått erfarenheten att detta sätt att arbeta har framgångar bland annat när det gäller att attitydpåverka frågorna kring jämställdhet och tillgänglighet.

Processledarnas funktion är central: De skall dels leda de utbildningsseminarier som riktar sig till hela branschen, såväl åkare, förare som lärare, dels skall de även på andra sätt svara för framför allt internt marknadsförings- och attitydarbete och därigenom strategiskt påverka branschen till verklig förändring och utveckling.

Två operativa projektledare, en för vardera länet, utses för att praktiskt driva projektet, medan det större processledarbetet utförs av ett 40-tal av de totalt lärare och handledare som är utbildade för detta ändamål.

Gemensamt för såväl lärare som de av TYA utbildade handledarna är också att de erhåller en pedagogisk grundutbildning, "Det pedagogiska förhållningssättet, block I". Denna pedagogiska grundutbildning vill vi genomföra i blandade grupper med såväl branschfolk som skolanställda. Motivet är att vi lättare skall erhålla en samsyn och gemenskap. Aktiviteterna sker med deltagare från olika åkeriföretag och med fokus på "lärande av varandra".

Lärarfortbildning

Alla lärare som medverkar i projektet, ca 50 st, skall erhålla en pedagogisk utbildning, "Det pedagogiska förhållningssättet", block I - III. Det pedagogiska förhållningssättet block I genomförs med blandat deltagande med handledare från åkerier och lärare för att skapa ett erfarenhetsutbyte mellan grupperna. Jämställdhets- och tillgänglighetsfrågorna är här integrerade.

Ledarutbildning

En ledarutbildning genomförs för ca 30 åkeri- och skolledare. Denna utbildning genomförs i omgångar under perioden. Under mellanperioden får deltagarna hemuppgifter som befäster de teoretiska genomgångarna.
Likabehandlingsfrågorna är viktiga även här.

Nya företagare/unga åkare/generationskifte

Potentiellt blivande åkeriföretagare rekryteras främst internt och unga åkeriföretagare stöttas. Dessa får ta del av utbildning som till vissa delar integreras med övriga utbildningar framför allt ledarutbildningarna. Vi önskar även ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att kunna ta in även arbetslösa, dock medvetna om att kostnaden för dessa inte kan ingå i detta projekt, utan att Af får svara för dessa t ex inom ramen för arbetsmarknadsutbildningar.

Intern och extern strategisk påverkan och marknadsföring av projektet

Förare på väg är ett nydanande projekt som innebär att den invanda branschkulturen skall förändras så att fler kvinnor kan rekryteras och att attityder, kundbemötande och genusperspektiven utvecklas mot ett större hänsynstagande och en större jämställdhet.
Detta innebär dels aktiviteter in mot branschen men också ut mot omvärlden. Det första arbetet är att skapa en gemensam målbild inom branschens och skolans företrädare som sedan kan kommuniceras ut till de olika åkerierna och skolorna i projektet och till omvärlden.

Samverkan med andra transportslag

Under programperioden planeras två seminarier/konferenser mellan åkerinäringen, järnvägsbefraktarna, flyget, transportnoderna och hamnarna i regionen, bland andra NLC och Umeå hamn, samt de stora transportköparna bl a från skogsnäring, trävaruindustri, och gruvindustri samt berörda myndigheter.

Samverkan med intressenter i norra Finland och norra Norge

Under programperioden planeras två seminarier/konferenser mellan åkerinäringen, intressenter inom transportnäringens övriga transportslag, samt kunder och leverantörer i norra delarna av Sverige, Finland och Norge.

I det fall vårt systerprojekt i Mellersta Norrland får bifall kommer vi tillsammans att driva detta projekt i båda regionerna. I Mellersta Norrland finns samverkan i samma omfattning som i Övre Norrland. Se vidare denna ansökan.

Målsättning

Förväntade effekter:

Samverkan mellan bransch – skola

- en samsyn när det gäller rekrytering och jämställdhet av nya förare
- smidigt samarbete mellan bransch och skola
- höjd kvaliteten på den arbetsplatsförlagda utbildningen med utbildade handledare i företagen
- tillräckligt många praktikplatser på företagen

Samverkan mellan bransch – arbetsförmedling

Bättre omhändertagande av arbetslösa förare på praktik i företagen och en samsyn hur kompetensbrister hos dessa skall avhjälpas.

Utbildningsinsatser av anställda inom åkerinäringen

- en attitydförändring i branschen så att kvinnor, invandrare och olika etniska grupper känner sig välkomna
- ökad medvetenhet i jämställdhetsfrågor
- en kultur hos medarbetarna där man tar ett större ansvar för miljön (t ex kör mjukare), och sin egen hälsa
- man blir bättre på att kommunicera med medarbetare och kunder, förstår att man är "företagets ansikte mot kunden"

Utbildningsinsatser inom lärarkåren

Ökad förståelse hos lärarna kring sin stora betydelse för elevens framgång och hur man på bästa sätt coachar eleven mot sitt utbildningsmål. Den enskilde läraren skall också förstå sin mycket stora betydelse som förebild.

Utbildningsinsatser för ledare inom bransch och skola

- en samsyn om hur branschen och skolan ska utvecklas tillsammans
- en samsyn om hur man tillsammans skall agera för att underlätta rekrytering av kvinnor och invandrare
- förståelse av vikten av ett coachande ledarskap och hur man gör det

Utbildningsinsatser för blivande företagare inom branschen

Ökad rekrytering av fler nya företagare och stötta unga åkare av båda könen i sin verksamhet. Förändring av arbetsorganisation och ledning för att underlätta nyrekrytering samt skapa en samsyn.

Kvinnligt nätverk

Kvinnor i branschen stärks och skapar ett nätverk där de kan få stöd i sin yrkesroll.

Samverkan med andra transportslag i Norrland

Regionala konferenser mellan de olika transportslagen som skapar de kontaktytor som behövs för att få tillstånd den samverkan, de nätverk och plattformar som beskrivits under rubriken "Insatser av regionalfondskaraktär" mellan de olika aktörerna i norra Sverige.

Samverkan med intressenter i norra Finland och norra Norge

Nya former för ett gränsöverskridande samarbete och erhålla ett antal kreativa och nydanande utvecklings- och samarbetsprojekt.

Mätbara projektmål:

Minst hälften av deltagande gymnasieskolor ska vid projektslut börjat planera för, eller börjat arbeta efter en ny modell innebärande utökad vikt vid praktik i närmare samverkan med åkerinäringen.
De åkeriägare/chefer som deltagit i ledarutbildning skall till minst 70% vara villiga att prova nya arbetssätt med utökad praktik.

De åkerier som deltagit i handledarutbildning samt med personal i breddutbildningen skall till minst 60% vara beredda att delta i nytt arbetssätt med utökad praktik.

Enligt utvärderingsformulär skall minst 80% av svarande som deltagit i den pedagogiska vidareutbildningen kunna verifiera att den gett dem nya verktyg att utveckla sitt pedagogiska arbetssätt.

Minst 60% av utvärderingarna för deltagare i breddutbildningen skall uppvisa att man har fått nya tankar och nya insikter i frågor som rör attityder och jämställdhet.)

För övriga insatser skall minst 70% uppleva att en positiv eller mycket positiv förändring har kommit till stånd under projektperioden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Alla deltagande organisationer har arbetat med en tillgänglighetsanalys som tar upp de olika aspekterna av frågan.

Inom skolorna finns olika bild av anpassning. Några har äldre lokaler med sämre tillgänglighet. Det efterfrågas mer utbildning kring funktionshinder. Någon skola har kompetens i och med att man har en gymnasiesärskola med inriktning transport, där eleverna når så långt de har förutsättning till.

De typer av funktionshinder som förekommer, kan vara lättare rörelsehinder samt lindriga former av vanliga neuropsykiatriska diagnoser, som t ex ADHD och Asperger.

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi kan ses som en funktionsnedsättning. Dessa former handskas framför allt skolorna med idag.

Svårigheter finns generellt i att fler och svårare instruktioner gör det svårare för personer med t ex läs- och skrivsvårigheter. Ett annat hinder är regler hos myndigheter och den gallring som sker vid utfärdandet av körkortstillstånd, som försvårar för vissa elever, exempelvis sådana med ADHD.

Dyslexi är dock inte så ovanligt i branschen. Utvecklingen av modern teknik kan underlätta många typer av kommunikativa problem.

I projektets pedagogiska vidareutbildning för lärare kommer att ingå, enligt de önskemål som framkommit, hur vi bättre kan stödja elever med funktionshinder, inte minst olika former av neuropsykiatriska diagnoser. Det förutses även att Tannbergsskolan, som har transportgymnasiesärskola, kan bidra med kunskapsstoff och handledning hur man i branschen kan arbeta bättre.

Även i ledarutbildningen kommer frågan att tas upp och diskuteras, även omfattande frågor kring värdegrund, organisation och ledarskap. Detta sker genom diskussioner och stöd av exempelvis ett företagsspel, på samma sätt som planeras inom jämställdhetsfrågorna.

För att närmare utveckla detta samarbete avser vi även att samverka med processtödet Tillgänglighet.

Jämställdhetsintegrering

Enigheten bland deltagarna är stor: Man vill ha bort den diskriminerande attityden mot kvinnor och skapa arbetsplatser med större jämställdhet där familj och arbete kan kombineras.
Dels för att det skapar ett bättre rekryteringsunderlag, men också för att fler kvinnor i skola och på arbetsplatser medför ett "mjukare" samarbetsklimat med större fokus på social kompetens och samarbete istället för konkurrens och tävlan. Detta tar sig i uttryck i större hänsyn till varandra, en mjukare körstil som sparar fordon, bränsle och miljö, och befrämjar mjuka värden som social stil, bättre kommunikation och ett bättre kundbemötande.

Även på lärarsidan behöver rekryteringsunderlaget breddas och det är då viktigt att få in kvinnor.
Det kommer att innebära bl a riktade aktiviteter mot pressen och grund- och gymnasieskolor för att adressera:

- "De nya förarna" (som är socialt kompetenta och serviceinriktade),
- Branschens nya öppenhet för kvinnor bakom ratten
- Åkeriernas och skolornas nya miljösatsningar ( köra mjukt, nya logistiklösningar bla med fokus på returfrakter, samordning mellan olika transportslag mm)
- Det fokus på säkerhet som skall genomsyra hela projektet (hålla fartgränser, följa regler för kör-och vilotider, lastsäkring, säkra fordon mm)
-Att genusfrågan kommer att vara med och genomsyra alla utbildningar som förekommer inom detta projekt. Vi planerar att utvärdera etiska hjälpmedel som leder till diskussioner, exempelvis kortare videofilmer eller ”företagsspel

Kvinnligt nätverk

Speciellt viktigt är det att fånga upp kvinnorna i branschen. De är viktiga som förare och de kan växa in som företagsledare. Här finns en stor potential att ta vara på. Kvinnors problem såväl som företagare inom åkeribranschen som förare är väsentligt annorlunda än männen och erfarenheter från andra sektorer inom näringslivet visar behovet och nyttan av kvinnliga nätverk. Vi kommer därför att stötta kvinnorna i branschen genom att starta ett kvinnligt nätverk i regionen och genomföra speciella utbildningsträffar för dem.

Vi avser att återkommande engagera processtödet för jämställdhetsintegrering.

Transnationellt samarbete

Finland och Norge

Finland med Vasaområdet är mycket väsentlig för utvecklingen av näringslivet i norra Sverige och skapandet av en storregion bestående av norra Finland och norra Sverige. I Vasa planeras nu en stor kombiterminal och logistikpark bl a med anledning av att järnvägen nu elektrifieras till Vasa.

I norra Finland finns intressant bl a verkstadsindustri och träindustri intressanta för näringslivet i norra Sverige att samarbeta med för att utveckla storregionen. Intelligent transportlogistik kommer mer och mer att kunna utvecklas i kölvattnet av de stora infrastruktursatsningarna som nu görs. Flera av de multinationella koncerner som är verksammma i Sverige är också verksamma i Finland och en rationell ihopkoppling av transportsätten mellan norra Sverige och norra Finland stimulerar till en ökad förädlingsgrad i storregionen Finland/Sverige.

Norra Sverige har redan idag ett samarbete med Norge i de transportleder som löper från Trondheim mot Östersund/Sundsvall, från Mo i Rana till Storuman/Lycksele/Umeå och från Narvik till Kiruna/Luleå. Detta kan fördjupas och breddas genom infrastruktursatsningarna i Sverige, exempelvis genom den omlastningscentral som nu byggs i Storuman och NLC i Umeå.


Möjligheter inom ramen för vårt projekt

Den nya infrastruktur som dessa satsningar i norra Sverige och Finland skapar stora möjligheter för ökad förädling av råvaror inom bla gruvnäringen och träindustri. Det skapas också möjligheter för helt nya tjänster i de transportnoder som byggs, t ex monteringsarbete av komponenter från olika leverantörer, tilläggstjänster av annan typ. Det kommer också att krävas ett helt nytt logistiktänkande hos marknadens olika aktörer samt styrande myndigheter i aktuella regioner/länder, för att fullt ut kunna nyttja de olika möjligheter som skapas. För att öka såväl den regionala- som den transnationella nyttan med dessa stora infrastrukturprojekt krävs också standardisering och att regelverk anpassas till den nya situationen och även harmonieras länder emellan. Det behövs också en kompetenshöjning såväl hos ledningarna för berörda organisationer som hos de människor som skall arbeta med dessa frågor. Eftersom frågorna som skall bearbetas är nydanande så finns ett stort behov av interaktiva möten mellan de olika aktörerna över nationsgränserna för att se de möjligheter som finns och för att skapa gemensamma plattformar för fortsatt arbete.

För att utnyttja regionens infrastruktursatsningar och den innovationskraft detta skapar på bästa sätt vill vi låta människor från olika verksamheter och kunskapsområden mötas. Det öppnar ögonen för nya perspektiv och sätter tankarna i rörelse. De fysiska förutsättningar som nu skapas gör att det nu är särskilt viktigt att nya idéer fångas upp och omsättas i handling. En ny idé blir en innovation först när den kommer i bruk. Vi vill i detta projekt utbyta erfarenheter mellan länderna och skapa en plattform för samverkan mellan olika transportföretag, producerande företag, forskarvärlden och olika samhällsaktörer. Det är viktigt att bygga upp ömsesidig tillit i nätverk som inte bara är kreativa utan också blir handlingskraftiga genom de medverkandes olika materiella och immateriella resurser. Den ömsesidiga tilliten är också mycket viktig om hittillsvarande strukturer och kulturer inom näringen skall kunna påverkas och logistiklösningarna kunna effektiviseras.

Vi vill därför inom projektet:

- Skapa samarbetsgrupper/nätverk mellan olika aktörer på denna marknad mellan norra Sverige, norra Finland och norra Norge.
- I seminarieform diskutera frågor om branschutveckling och rekrytering, kopplat till bl a jämställdhetsfrågorna. Deltagare är såväl medarbetarrepresentanter som ledare på företags- och organisationsnivå- Skapa gemensamma plattformar för det fortsatta arbetet mellan de olika länderna
- Stödja utvecklingen av nya, energieffektiva transport- och logistiklösningar i regionen.
- Skapa samverkan mellan de olika transportslagen i norra Sverige och norra Finland samt norra Norge
- Skapa samverkan mellan producenter, transportföretag, kunder i berörda länder
- Lyfta fram innovationer och nytänkande som rationaliserar godshantering och transporter mellan de olika länderna

Under programperioden planeras därför tre internationella konferenser mellan de stora aktörerna, samt berörda myndigheter i de olika länderna . Målet med dessa konferenser är att skapa de kontaktytor som behövs för att få tillstånd den samverkan, de nätverk och plattformar som beskrivits ovan mellan de olika aktörerna i norra Sverige samt norra Finland och norra Norge

Direkta kostnader för norska inbjudna representanter belastar inte projektet.

Deltagande aktörer

  • Anderstorpskolan
  • Bilfrakt.se
  • Björknäsgymnasiet
  • GULDSTADENS FRAKT I SKELLEFTEÅ
  • Inlandsfrakt AB
  • Kaj Johanssons Åkeri AB
  • Liljaskolan
  • Malgomajskolan
  • Per-Åke Liljergrens Åkeri
  • Sandbackaskolan
  • Skellefteå Praktiska Gymnasium
  • Strömbackaskolan
  • Tannbergsskolan
  • Välkommaskolan

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå