Logotyp på utskrifter

Folkhögskolorna i förändring

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareMedlefors folkhögskola
KontaktpersonLeif Lundmark
E-postleif@succedo.se
Telefonnummer0910-72 60 10
Beviljat ESF-stöd492 529 kr
Total projektbudget492 529 kr
Projektperiod2008-11-03 till 2009-04-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Folkhögskolorna i Övre Norrland är i förändring, vilket ligger till grund för att man söker ett förprojekt för att analysera och kartlägga kompetens-utvecklingsbehov, både för de anställda och skolorna.

Behovet är tydligt och kommer att bli än mer synligt då stora omställningar står för dörren.

Bakgrund

12 folkhögskolor i Norr- och Västerbotten, avser att ansöka ett gemensamt förprojekt avseende analys och kartläggning av kompetens- och utvecklingsbehov som de anställda och folkhögskolorna har för framtiden. Behovet är tydligt och kommer sannolikt att bli än mer synligt då stora omställningar står för dörren.

Huvudmännen för de berörda folkhögskolorna är: Arbetarrörelsen, EFS, Luleå Stift, Landstinget, Vuxenskolan, Stiftelsen Tornedalen.

Totalt finns c:a 500 anställda, fördelat på c:a 250 personal med pedagogisk inriktning och resterande 250 som benämns servicepersonal.

Under ett läsår har folkhögskolorna ett mycket stort antal kursdeltagare (kunder), både avseende långkurser, kortkurser, kulturarrangemang, konferenser, gästnätter med flera aktiviteter.

Folkhögskolorna har en stark tradition att arbeta för ett mer solidariskt och rättvist samhälle, se de demokratiska värdena och inte minst värna jämställdheten mellan kvinnor och män. Vi vänder oss till många olika elevgrupperingar. Skolorna strävar efter att vara föredömen i det strategiska mångfaldsarbetet.

Vår verksamhet innebär generellt en mycket stor samhällsnytta. Vi har varit och vill vara en part som ger tillväxt inom våra regioner. Eftersom omvärlden förändras måste vi utvecklas med den.

Den ekonomiska situationen är inte helt tillfredsställande på alla skolor. Erhållna statsbidrag, landstingsbidrag och övriga intäkter ska i förhållande till våra totala kostnader balansera varandra. Vi söker löpande och kreativt olika lösningar som ger oss intäkter för olika genomförda uppdragsutbildningar eller projekt.

Folkhögskolornas verksamhet bygger på anslags- och intäktsfinanisering (externa intäkter). Förhållandet skiftar relativt mycket mellan skolorna. Vissa skolor har större externa intäkter medan andra skolor har större andel anslagsfinansiering (detta förhållande ska ges utrymme i kommande förprojekt).

Situationen har under åren förändrats för folkhögskolorna:
- Vi ser minskade bidrag
- Ökad konkurrens
- Konjunkturberoendet
- Elevernas studiemotivation försämras (många av eleverna kan betraktas finnas i ett utanförskap - regionala planen för Övre Norrland pekar även på detta faktum)
- Elevrekryteringen blir allt svårare
- Statliga regelverk påverkar oss
- Ledningsförändringar- "behovet att tänka nytt"
- Åldersstrukturen påverkar oss - generationsväxling måste hanteras
- Huvudmannens roll "idag och imorgon"
- En faktor där stora utrymmen finns att förbättra är samarbetet mellan skolorna. Sannolikt finns en stor fördel i ett bättre strukturerat samarbete. Det är ju inte effektivt att flera parter ska "uppfinna samma hjul". Vi tror att ett internt lärande och erfarenhetsutbyte mellan skolorna skulle innebära stor nytta.

Stora omställningar:
Folkhögskolorna ställs inför en tilltagande konkurrenssituation som kräver stora förändringar och ännu bättre kvalitet på verksamheten. Regeringen kommer att kräva utökad behörighet för att komma in på gymnasiet. Vi måste utreda hur detta påverkar folkhögskolorna och kraven på kompetens på skolorna.

All folkbildning i landet ska genomföra en kvalitetssäkring och kraven som kommer att ställas påverkar skolorna och deras situation. En översyn ska ske av de allmänna linjerna på folkhögskolorna enligt ett regleringsbrev. Då dessa linjer på många skolor utgör de kvantitativt största, kan förändringarna bli stora.

Folkhögskolorna får nya målgrupper, ex: långtidssjukskrivna, arbetslösa, anställda i småföretag, nyföretagande, ledare inom ideella organisationer, ungdomar med tung problematik, konferensverksamhet, socialt företagande (ex. kooperativa lösningar). De ny målgrupperna ställer nya krav på såväl skolan som personalen och anpassad fortbildning krävs.

Syfte

Avsikten är att genomföra en analys och kartläggning hos alla 12 folkhögskolorna med fokus på vilka kompetensutvecklingsbehov som blir aktuella utifrån de förändringar och väntade förändringar som kommer att ske i vår verksamhet.

Vi måste få till stånd ett mer omfattande och nära samarbete mellan skolorna, vilket i sin tur leder till behov av kompetensutveckling. Det är rimligt att vissa av dessa behov kan klaras ut mellan skolorna, d.v.s spetskompetenser i olika frågor finns hos vissa av skolorna och inte hos andra och tvärtom.

Det kan vara speciella utbildningar där erfarenhet och kompetenser finns och där befintliga upplägg kan spridas till andra skolor. Det kan ex. avse utbildningar mot personer med funktionsnedsättningar, invandrare, långtidssjuka, långtidsarbetslösa, uppdragsutbildningar (offentlig upphandling), konferenser, den sociala ekonomin, m.m.

Viktigt är också att utveckla metoder och arbetsformer mot den allt mer växande svårigheten med elevernas studiemotivation, såväl som att arbeta med inriktning att skapa praktikplatser för eleverna i näringslivet.

Målsättning

Förprojektet ska resultera i:
- Visa de omställningsbehov som uppsatta mål och förändringar i omvärlden leder till.
- Visa på nya samverkansmodeller mellan folkhögskolorna.
- Visa relevanta utvecklingsplaner för personalens och skolornas framtid
- Ev. nya och förbättrade pedagogiska arbetsformer av befintliga utbildningar.
- Utveckla arbetssättet att ta hand om elever med särskilda behov.
- Folkhögskolorna är huvudman för en interaktiv småföretagarchefsutbildning, vilken även anpassats mot ideella organisationer. Dessa utbildningar kan användas av samtliga skolorna i Norr- och Västerbotten. Distanslärare finns inte utbildade i tillräcklig omfattning och attityder och kunskap inom denna typ av utbildning behöver förändras och upparbetas.
- Skolorna måste förbättra kunskapen på vilket sätt man kan delta på den offentliga upphandlingsmarknaden som kontinuerligt eferfrågar olika utbildningar.
- Den sociala ekonomin är ett nytt antaget begrepp, vilket kan leda till möjligheter för skolorna, men då krävs en förståelse av socialt företagande kopplat till kompetensutvecklingsbehov.
- Planera för framgångsrika kvalitetsplaner, vilket är ett uppsatt mål för varje skola.
- Skapa ett medvetande kring anslags- och intäktsfinansiering.
- Swot-analysen ska resultera i en aktivitetsplan, som ska ligga till grund för ansökan om genomförandet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Folkhögskolorna har en stark tradition att arbeta för ett mer solidariskt och rättvist samhälle. Ett flertal skolor har specialanpassade kurser för elever med olika funktionshinder. Det i sin tur innebär att personalen i skolorna har en god förståelse, medvetenhet och kunskap kring funktionshinder.

De flesta folkhögskolorna har i sin verksamhet anpassade lokaler för funktionshindrade, såväl mot personalen som mot elevgrupper.

Deltagande aktörer

  • Edelviks folkhögskola
  • Framnäs Folkhögskola
  • Kalix Folkhögskola
  • Malmfältens folkhögskola
  • Solviks folkhögskola
  • Storumans folkhögskola
  • Strömbäcks folkhögskola
  • Sunderby folkhögskola
  • Tornedalens folkhögskola
  • Vindelns Folkhögskola
  • Älvsby folkhögskola

Kommun

  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Piteå
  • Skellefteå
  • Storuman
  • Umeå
  • Vindeln
  • Älvsbyn
  • Övertorneå