Logotyp på utskrifter

Etik i praktiken III

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
Projektägaresaknas
KontaktpersonKristina Norgren
E-postkristina.norgren@nll.se
Telefonnummer0960-57500
Beviljat ESF-stöd2 624 500 kr
Total projektbudget2 624 500 kr
Projektperiod2008-11-01 till 2009-11-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet innebär omfattande kompetensutvecklingsinsatser och ett systematiskt och genomgripande förbättringsarbete, i syfte att öka effektiviteten i vården genom att öka tillgängligheten, patientsäkerheten och patienttillfredsställelsen och öka medvetenheten om att bemötandet är halva arbetet.

Projektet har genomfört en första del – februari 2006 - juni 2007. Under den tiden genomfördes djupintervjuer, ett antal seminarier, och inleddes kompetensutvecklingsinsatser i form av lärandeträffar på samtliga deltagande vårdcentraler. I föreliggande projekt fortsätter arbetet, med ytterligare fördjupning och teman samt ett bredare partnerskap.

I projektets första del fanns ett tydligt medarbetarfokus, där tanken är att om medarbetarna har goda relationer på en arbetsplats leder det till bra resultat för patienterna, Ett av målen var vidare att etablera gemensam värdegrund i division primärvård.

En erfarenhet ur projektets första del är att om en gemensam värdegrund ska vara möjlig att etablera måste perspektivet breddas. Det innebär att högsta ledningen måste involveras liksom, patienterna. Det måste finnas en röd tråd genom hela organisationen – från högsta ledningen till sanningens ögonblick, mötet med patienten eller medborgaren. Man måste alltså ha en gemensam värdegrund, ledare, medarbetare och patienter. Först då blir det möjligt att prioritera rätt utifrån resurser.

Projektets fortsättning innebär en omfattande och genomgripande kompetensutvecklingsinsats som berör och involverar samtliga personalkategorier inom division primärvård vid Norrbottens läns landsting, tillsammans med patienterna, de centrala fackförbunden, ledningen samt utvecklingsenheten (Memeologerna) vid Västerbottens läns landsting. Utgångspunkten är den enskilde individen/vårdsökande och fokus sätts på kompetensuppbyggnad i etikfrågor. Kompetensutvecklingsinsatser när det gäller frågor om etik, bemötande, tillit och respekt, s.k. ”mjuka värden”, har stor betydelse när det gäller kvalitet och effektivitet. Projektet kopplar kompetensutvecklingsinsatserna till ett systematiskt förbättringsarbete. En utveckling av vården i Norr- och Västerbotten kommer ytterst alla medborgare i länet till del och blir ett verksamt bidrag till hållbar tillväxt.

Bakgrund

Projektet har genomförts i form av en första del, innehållande djupintervjuer med personal, tre lärandeseminarier samt handledarutbildning och –stöd. Samtal har förts på enheter och en etisk diskussion har förts inom divisionen. Under denna rubrik i ansökan redovisas under rubrik A) Bakgrundsfaktorer de utmaningar, behov och problem landstinget står inför och som projektet av ser att bidra till att lösa. Under rubrik B) Erfarenheter redovisas de erfarenheter och slutsatser ur projektets första del som ligger till grund för fortsatt satsning på kompetensutveckling inom landstingets division primärvård.

A) BAKGRUNDSFAKTORER

Omvärldsanalys
Skälen till att utveckla den offentliga vården, i detta fall vårdcentraler, är många. Flera omvärldsfaktorer som på sikt kommer att få stor påverkan på den befintliga vårdapparaten kan spåras redan nu. Till dessa faktorer hör bland annat:

• Nya förutsättningar när det gäller:
- att bedriva primärvård ex fri etablering och andra driftsformer som leder till fritt vårdval för patienterna
- att primärvården oavsett driftsform ska säkra individens fria val av hälso- och sjukvård genom passiv och aktiv listning

• Befolkningen blir allt äldre. Andelen medborgare som lever längre ökar, vilket på sikt kommer att betyda en allt större grupp potentiella patienter mellan 60 och 110 år, varav de flesta kommer att vilja vårdas i hemmet. Det kommer att kräva nya resurser, ny kunskap och nya förhållningssätt.

• Ny teknik. Samtidigt som den traditionella vården utvecklas tekniskt, sker också en annan parallell utveckling som kan komma att ge nya möjligheter men också vara en utmaning för vården. Hit kan bland annat andra offentliga/kommersiella företags exponering via webbsidor räknas.

• Globaliseringen och den öppna inre marknaden. Detta skapar fler valmöjligheter för patienter att gå utanför det traditionella vårdsystemet. Operationer kan lika gärna utföras i ett annat land än i Sverige, med lika gott upplevt resultat och till billig kostnad. Övre Norrland kommer på samma sätt att få ta emot patienter från andra länder som söker specialistsjukvård i Sverige.

• Politiska överenskommelser. Ett exempel är vårdgarantin som skapar förändrings- och förbättringsbehov för att garantera tillgängligheten.

• Konkurrens om arbetskraft. I takt med ökande pensionsavgångar kommer striden om personal att hårdna. Arbetsplatsernas förhållningssätt, värderingar, ledarskap och deras förmåga att entusiasmera och nyttja medarbetarnas kompetens och erfarenheter kommer att vara viktiga faktorer vid valet av arbetsgivare.

• Nya kulturer, olika europamedborgare som både arbetar och studerar inom sjukvården, Bolognaprocessen etc. – kulturella möten, krav på system och kunskap om kulturer, värderingar, hitta samsyn

• Resursanvändningen idag En stor del av primärvårdens budget utgörs av läkemedelskostnader. Hälften av denna andel kasseras i form av ej använda läkemedel. Strävan är att resursanvändningen blir mer evidensbaserad.

Behov av ökad kvalitet
Vid kvalitetsmätningar framgår att mycket av kvalitet, sett från patientens sida, handlar om bemötande, tillit, förtroende och trovärdighet. Dessa faktorer har direkta effekter på läkandeprocessen hos de vårdsökande. Vi vet att bemötandet är halva arbetet.
Om etikens roll
Prioriteringar har alltid ingått i vårdgivarnas arbete, men de senaste decennierna har kraven på prioriteringar i vården ökat av olika skäl. Ofta betraktas etik som ett individuellt ansvar. Det räcker inte med "tyst etisk kunskap" och nationella riktlinjer för att möta kraven på prioriteringar inom vården. Det måste finnas en levande dialog på arbetsplatsen för att etiken ska förverkligas. Organisationen har ansvar att skapa arbetsplatser där den etiska kompetensen hålls hög.
B. GENOMFÖRT PROJEKT INOM VÄXTKRAFT - ERFARENHETER FRÅN PROJEKTETS FÖRSTA DEL

Fakta: Ett projekt har genomförts inom Växtkraft Mål 1 med start februari 2006 och avslut juni 07. Under detta projektets första del deltog 118 män 690 kvinnor i kompetensutvecklingsinsatser

Några viktiga generella erfarenheter under projektets första del är följande:
- det tar lång tid att påverka människors attityder och värderingar
- det tar lång tid att bygga tillit som leder till öppenhet att kunna samtala om gapet mellan hur det är och hur vi önskar att det borde vara
- det tar lång tid att genomföra förändringar eftersom verksamheten pågår kontinuerligt under tiden. Metoden grundar sig helt och hållet på möjligheten att föra samtal om etiska frågor
- ny kunskap och nya verktyg behövs för att kunna genomföra förändringar. En del av denna kunskap och dessa verktyg och metoder har kunnat tillföras och implementeras under projektets första del, men mycket återstår

Dessa erfarenheter utgör viktiga skäl för den fortsatta satsningen. Samtidigt är kanske den viktigaste erfarenheten att arbetet faktiskt ger resultat. Den satsning på kompetensutveckling som genomförts har visat på att frågor om etik, bemötande, tillit och respekt, s.k. ”mjuka värden”, har stor betydelse när det gäller kvalitet och effektivitet. Projektet kopplar kompetensutvecklingsinsatserna till ett systematiskt förbättringsarbete. En utveckling av vården i Norrbotten kommer ytterst alla medborgare i länet till del och blir ett verksamt bidrag till hållbar tillväxt.
Patienter
När det gäller patientperspektivet har det i projektets första del framkommit att det finns två motsatta grundperspektiv i frågor om människosyn: det naturvetenskapligt/analytiskt kontra det beteendevetskapligt/holistiska. Det händer ibland att patienten betraktas enbart som ett medicinskt objekt. Det har visat sig att det finns fördomar mot samer och asylsökande. Vi har inte möjligheter juridiskt att lägga in etnisk bakgrund, därför oklart vilka konsekvenser dessa fördomar leder till.
Dagligen ska vårdgivare avgöra vilka och hur mycket resurser en patient behöver för sina behov, utifrån vad som är möjligt utan att slänga iväg resursers som inte ger någon effekt. Alla patientfall är inte självklara. Idag finns många möjligheter i vården och många patienter är uppdaterade. Det är många ställningstaganden som ska framföras till patienter på ett förtroendefullt och respekterande sätt, så att patienter känner att de fått den hjälp de behöver och kan få.

Medarbetare
En slutsats från projektets första del är att det behövs långsiktig övning i ”etisk kompetens” för att öka tillit, mod och dialog för att göra rätta beslut och därigenom bättre kunna uppfylla patienternas behov.
All personal inom primärvården har professionell kompetens. Men den sociala kompetensen kan förbättras hos alla, dvs. hur människan fungerar i samspel med andra, hur kommunicerar man, löser konflikter, hur grupper fungerar, etc. Det krävs en större kunskap i dessa områden för att kunna utveckla sin etiska kunskap och därmed förbättra vården. Man behöver träna i etiskt tänkande. Bli skickligare på empatisk förmågan i förhållande till känslan av sympati. För att förändra en attityd behövs både kunskap och känslomässig upplevelse. Man måste alltså både kunna skapa ett bra samtalsklimat men också ha kunskapen om mänskligt beteende om vad som gör det möjligt.
Text rymdes ej i EBS se diarienummer 2008-01275 i Pact se bakgrund till projekt sid 4.

Syfte

Projektets syfte, vilket förväntas uppnås på sikt via insatserna i projektet, är ökad kvalitet och effektivitet i vården.

Med ökad kvalitet och effektivitet menas i detta fall bl a:
- nöjda patienter, ökad tillgänglighet
- goda relationer som leder till bättre prestationer och en god psykosocial arbetsmiljö
- bästa effektiva omhändertagandenivå
- effektivare resursanvändning
- etiska perspektiv i alla beslut i vården
- en gemensam beredskap för förändringar

Projektets vision ansluter till de regionalpolitiska målen uttryckta i utvecklingsprogram och tillväxtprogram. En utveckling av vården i Norr- och Västerbotten kommer ytterst alla medborgare i länet till del och blir ett verksamt bidrag till hållbar tillväxt.

Målsättning

Fokus på ledning och medicinska prioriteringar i detta projekt samt fortsatt arbete med gemensam värdegrund.

Mål: Ökad patienttillfredsställelse
Delmål:
• Ökad andel nöjda kunder:
• minst 90 % nöjda kunder enligt patientenkäten vid projektets slut, uppdelat på kön
• Patientens förtroende: Andel patienter som har stort förtroende för hur vård och behandling fungerar på vårdcentralen ska redovisas fördelat på kvinnor och män. Utgångsvärde 78,4 %. Mål 90 %.
• Patientnämndens klagomål när det gäller bemötande ska minska med 25%. Utgångsvärde 2006 34 st,, 2007 32 st. Kvinnor och män ska redovisas vad gäller klagomålsfrekvens

• Förbättrade rutiner för ökad tillgänglighet:
• alla som tar kontakt via telefon ska få kontakt samma dag
• alla med bedömt vårdbehov ska erbjudas att träffa läkare inom 7 dagar. Utgångsvärde 90% . Mål 95%

Mål: Gemensam värdegrund – ledning, medarbetare, fack och patientföreningar

Delmål:
• 800 medarbetare inom division primärvård Norrbotten samt ledning, fack och patientföreningar ska ha genomgått utbildning i frågor om etik och värderingar med inriktning på genusperspektiv, vård på lika villkor, diskriminering/särbehandling och stresshantering och glädje och därigenom ha fått kunskap och verktyg för att handla/verka rätt i relation till patienter utifrån de fastlagda prioriteringsgrunderna

• att personalen vill rekommendera en kollega eller vän att arbeta på vårdcentralen (minst betyg 3,5 på en 4-gradig skala i personalenkäten) Utgångsvärde maj 07 78,8%. Mål: 95%

• ökad frisknärvaro: andel friska medarbetare som har högst 5 dagars sjukfrånvaro/år ska öka .Utgångsvärde 70% Mål: 80%

• skriftligt förslag till gemensam värdegrund framtaget


Horisontellt mål
Som ett särskilt horisontellt mål har projektet ökad jämställdhet inom vården. Det betyder konkret att projektet ska bidra till:
• ökad kunskap bland medarbetare och ledning kring vad skillnader och bristande jämställdhet beror på, vilka uttryck ojämställdhet tar sig och vad som kan göras för att förändra situationen . Hela divisionen kommer att i sina medicinska resultat dela upp redovisningen i kvinnor och män och formulera sina strategier utifrån resultaten.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Allas möjlighet att delta kommer att garanteras. Lokaler för lärandeseminarium och workshops kommer att vara granskade och kvalitetssäkrade utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, innefattande anpassning av lokaler, allergisanerade rum, teleslingor, möjlighet för rullstolshindrade att ta sig fram, via ramper, hiss, etc. Vidare kommer projektet att eftersträva en tydlighet och enkelhet i all kommunikation så att information osv. inte görs onödigt tillkrånglad. Den kritiska granskningsuppgift som åvilar patientföreningarna kommer även att innefatta tillgänglighetsfrågor – att se till att allas deltagande kan garanteras, innefattande såväl lokaler som information och allt som kan vara av betydelse.

Jämställdhetsintegrering

Som beskrivits kommer jämställdhet att vara ett horisontellt mål genom hela projektet. Projektet kommer således att verka för att män och kvinnor behandlas lika och att ojämlika strukturer, mönster och förhållanden identifieras och undanröjs Det betyder konkret att divisionen kommer att lägga in genusperspektiv i sina uppföljningar och utvärderingar. Dessutom planeras särskilda utbildningsinsatser vid lärandeseminarium B i mars. Där kommer Ylva Elvin-Nowak att föreläsa om genusperspektiv i vården. Grupparbetet under seminariet handlar bl a om ”vård på lika villkor – vad betyder det…?”. Samtliga aktiviteter i projektet kommer att uppmärksamma frågor om konsekvenser av ojämlika förhållanden i syfte att öka medvetenheten och handlingsförmågan.

När det gäller representation finns inom landstingets organisation en övervikt av kvinnor bland de anställda och bland projektdeltagarna. Förhållandet är ca 20 % män och 80 % kvinnor. I styrgruppen för projektet kommer detta förhållande att speglas så att 7 kvinnor och 4 män utgör representationen.

Transnationellt samarbete

Projektet avser att delta vid en europeisk vårdkonferens våren 2009. Ort är inte fastställd, men erfarenhet finns inom landstinget av att dessa konferenser samlar de bästa exemplen från hela Europa och att det skulle vara värdefullt för projektet att delta. Syftet med deltagande är dels att marknadsföra regionen genom att sprida information om projektet, dels att få ny kunskap och lära av andras framgångsrika lösningar inom vården. Omfattningen av denna insats är beräknad till att projektledaren deltar vid konferensen.

Samarbetspartners

  • HSO Norrbotten

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå