Logotyp på utskrifter

Entré Q

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSunderby folkhögskola
KontaktpersonDavid Sundström
E-postdavid@sunderby.fhsk.se
Telefonnummer0920 - 26 66 00
Beviljat ESF-stöd2 455 026 kr
Total projektbudget6 161 377 kr
Projektperiod2012-01-02 till 2014-06-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Utomeuropeiskt födda kvinnor tillhör den grupp som har stora svårigheter att komma i på den svenska arbetsmarknaden och Sverige är det land inom OECD som varit minst framgångsrik inom detta område. De insatser som tidigare gjorts inom kommunernas introduktionsprogram på 24 månader och sedan slutet av 2010 genom Arbetsförmedlingen (AF) försorg för denna målgrupp har inte varit tillräckliga. Målet för projektet Entré Q är att ta fram en individanpassad flexibel modell som skall förbättra utomeuropeiska kvinnors möjlighet till reguljär sysselsättning/anställning. Modellen bygger på tidigare framgångsrika erfarenheter på Sunderby folkskolans att arbeta med grupper utanför den ordinarie arbetsmarknaden såväl med personer från utomeuropeiska länder. AF samt företrädare för Luleå/Bodens kommun ser stor nytta av detta anpassade projekt. Det finns även stort stöd för initiativet från representanter för målgruppen, företagarorganisationen Företagarna och från integrationsansvariga Länsstyrelsen.

Bakgrund

BAKGRUND
Ansvaret för invandrarnas introduktionsprogram på 24 månader fanns till slutet av 2010 hos resp. kommun för att nu övergått till Arbetsförmedlingen (AF). Under denna period sker SFI-utbildning med 15 tim/vecka, Lots-stöd med 3 tim/vecka, framtagning av meritportfölj totalt 13 veckor, ev. yrkessvenska med 10 + 10 veckor samt samhällsinformation som erhålls genom kommunens försorg på 50 timmar. Denna typ av insatser har varit eller kommer att vara tillräckliga för många invandrargrupper men enligt AF både i Luleå och Boden är utomeuropeiska födda kvinnor en grupp där det saknas en fungerade modell för att integrera denna målgrupp på arbetsmarknaden. Kommunen och numera AF inte har lyckats med att ge önskvärt stöd och här behövs betydligt kraftigare insatser enligt ansvariga på AF både i Luleå och Boden.
Denna viljeinriktning på lokal nivå att stötta utomeuropeiska kvinnor stämmer väl överens på nationell nivå. I Näringsdepartementets utredning med titeln ”Sveriges företagande och konkurrenskraft” som kom i maj 2011 framkom det att Sverige är det land inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som har störst skillnad i hur många inrikes och utrikesfödda som har arbete. Sverige utmärker sig dessutom genom att utrikesfödda kvinnor har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än inrikesfödda. AF hade redan i slutet av 2010 identifierat problemet i sin rapport Marknadsutsikter hösten 2010 under rubriken ”Utlandsfödda tappar mark”. Rapporten pekar på att utvecklingen är än tydligare för utlandsfödda kvinnor och i synnerhet de utomeuropeiskt födda som har en mycket hög arbetslöshet och många av dessa står helt utanför arbetsmarknaden.

ORSAKER OCH KONSEKVENSER
Den nuvarande situation med ett hög procentuell del utomeuropiska kvinnor som står helt utanför arbetsmarknaden medför i många fall i stora svårigheter att få hushållsekonomin att gå ihop. Detta blir extra kännbart då mannens inkomst ofta är relativt låg. En ytterliggare orsak till den mindre närvaron av utomeuropeiska födda kvinnor på arbetsmarknaden är att deras män ofta är de som håller i kontakter som sker med olika samhällsfunktioner. Detta gör att kvinnorna i alltför många fall blir isolerade i hemmet och därmed inte ges rättvisa chanser att komma ut och få de sociala kontakter som gör att man blir integrerad i det svenska samhället.

En annan orsak till denna situation har också en bakgrund i traditioner och kulturer som varit dominerande i många av aktuella invandrarländerna. Förväntningarna här har varit att kvinnan är kvar i hemmet och tar hand om barn och hushåll. Kommunalrådet i Luleå med fokus på invandrarfrågor har i sitt arbete med invandrarfrågor sett stort behov av att kunna stärka utlandsfödda kvinnor i denna nya situation. Detta utifrån att kvinnan traditionellt i sitt hemlands har haft en sammanhållande funktion, en god förebild inte minst för sina barn som är viktig att kunna vidvakthålla även efter inflyttningen till Sverige.
Förutom de rent personliga påfrestningarna att komma till ett annat land är vårt västerländska problem med en snabbt ökande åldrande befolkning och en minskande del arbetsför befolkning. Utomeuropeiska födda kvinnor är här en viktig grupp att tillvarata och ge stöd till för att de skall kunna återbesätta tjänster de vakanta tjänster som kommer att bli på arbetsmarknaden.

MÅLGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH BAKGRUNDSKUNSKAPER
Enligt underlag från AF består målgruppen av 237 utomeuropeiska kvinnor som är utanför den ordinarie arbetsmarknaden i Boden och Luleå. De mest förekommande hemländerna är Somalia, Eritrea, Thailand, Irak, Iran, Afghanistan, Kongo samt forna sovjetrepubliker som Uzbekistan och Kazakstan. Utbildningsnivå är skiftande så även kunskaper i det svenska språket. Under mobiliseringsfasen kommer en noggrann genomgång att göras för att klarlägga dessa förkunskaper för att säkerställa utbildningskvalitén. Det finns också ett mörkertal innebärande att ett antal ytterliggare kvinnor inte har blivit registrerade som arbetssökande. Möjligheten att även nå denna grupp för att ta del av utbildningen kommer att utvärderas under mobiliseringsfasen.

SUNDERBY FOLKHÖGSKOLA
Sunderby folkhögskola har under lång tid arbetat med utbildningsinsatser för personer som varit långt utanför arbetsmarknaden. Genom utbildningsprojekten har skapats en utbildningsmodell med varvad teori, interaktiva övningar och praktik som underlättar för målgruppen att komma in på arbetsmarknaden. Det som Sunderby folkhögskola sett som bärande i denna typ av utbildningsprojekt har varit att bygga på kursdeltagarens inneboende drivkraft. I fallet med den just avslutade halvårslånga krisutbildning för utlands födda har skolan sett icke-traditionella svenska erfarenheter och kulturella och språkliga bakgrunder som en tillgång som bör medföra ett mervärde vid en kommande anställning. I den aktuella krisutbildningen som medfinansierad av Europeiska flyktingfonden och AF blandades teori och praktik i linje med de goda erfarenheter från andra utbildningsprojekt på Sunderby folkhögskola. Personer som deltog i krisutbildningen kom från ett brett spektrum av utvecklingsländer som exempel Somalia och Irak d v s länder och kulturer som är aktuella i denna projektansökan.

Våra lärdomar från denna utbildning och som kommer att gå in som viktiga byggstenar i den föreslagna utbildningen är vikten att skapa en kulturbro där man behöver tillvarata många positiva inslag, förstärka vissa särdrag och inte minst att arbeta metodiskt med att skapa förståelse och erfarenheter hur den svenska arbetskulturen fungerar. En annan lärdom var att det inte räcker med att prata och föreläsa om kulturskillnader utan det krävs upprepade övningar och inte minst uppföljande praktik på reguljära arbetsplatser för att man ska få bestående förståelse och vetskap om svensk arbetskultur.
I detta utbildningsprojekt har vi också redan skapat ett antal träningssituationer och utbildningsblock som kan återanvändas för den aktuella utbildningen.

Konstskolan på Sunderby folkhögskola har också stor potential genom olika konstformer att skapa en bred plattform som vi bedömer kan ha stor betydelse i arbetet med denna målgrupp Genom att ge möjlighet för våra kvinnliga deltagare att visa för varandra deras olika hantverkstraditioner så ger vi möjlighet att bygga en gemensam plattform vilket också ges stöd från invandrarrepresentanter för invandrade kvinnor (IKF Esperanza föreningen i Luleå). Vår gemensamma bedömning är också att det ska skapa en känsla av att deras kunskaper är viktiga och sedan utveckla vidare utifrån detta.

Sunderby folkhögskola har även arbetat lång tid med socialt entreprenörskap och medverkat aktivt att starta sociala företag i form av kooperativ vilket bör vara en intressant möjlighet även för denna målgrupp.
Utbildningsprojektet kommer också att ha en dialog med liknande utbildningsprojekt som är inriktade på arbetslösa invandrare. Ett bra exempel för kunskapsöverföring är med FAMU som är ett treårigt samverkansprojekt som startade hösten 2010 och drivs av Stockholm stad i nära samverkan med ett antal aktörer. FAMU kommer på samma sätt som detta projekt att arbeta med att kontinuerligt träna i det svenska språket och med stöd från Sfi-lärare.

FÖRTYDLIGANDE PÅ BEGÄRAN AV ESF-RÅDET
Under mobiliseringsfasen kommer även erfarenheter att inhämtas från projektet Give, metod för dokumentation av lärandet kommer att fastställas och en kommunikationsplan kommer att tas fram.
Utbildning handledare avser löpande informationsinsatser samt information vid informationsträffar o d. Praktik kommer i första hand att erbjudas inom branscher där ett arbetskraftsbehov kan förväntas. Teori och praktik kommer att varvas.

Målsättning

• Ökad mångfald på arbetsmarknaden genom tillvaratagande av en grupp som idag är i minoritet på den svenska arbetsmarknaden

• Fler kvinnor med utomeuropisk bakgrund i arbetslivet

• Öppnare förhållningssätt/förbättrade attityder till mångfald i arbetslivet, framför allt hos samverkande partners

• Fler kvinnor med utomeuropeisk bakgrund får kunskap om entreprenörskap kan se möjligheten till eget företagande

• Återanvändbara utbildningsblock som skall i fortsatta utbildningar inom Sunderby folkhögskola samt vara tillgängliga för andra folkhögskolor och utbildningsleverantörer.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsfrågan är central i projektet. Folkhögskolorna har lång erfarenhet av att arbeta med människor med funktionsnedsättningar det gäller både anpassning av lokaler och anpassning av lärandemiljö. Ingen får känna sig utestängd från någon aktivitet pga. funktionsnedsättning. Samtliga utbildningar kommer att vara anpassade så att alla kan delta på sina villkor.
Sunderby folkhögskola har även lång erfarenhet av att arbeta aktivt för att stärka och ta emot målgruppen långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Redan idag är lokalerna på de deltagande folkhögskolorna anpassade för personer med funktionsnedsättningar.
Tillgänglighet handlar om lokalernas utformning, bemötande, förhållningssätt, information och kommunikation. Tillgänglighet avser all informations- och arbetsmaterial och teknisk anpassning som till exempel ljud, ljus och datorer. Projektledningen och utsedda pedagoger kommer att erbjudas utbildning av processtöd i ämnet tillgänglighet.
Det arbetssätt som genomsyrar folkbildningen ger även möjligheter till möten med kvinnor från många olika kulturer även från Sverige. I dessa möten finns möjlighet till utbyte av erfarenheter på många plan, detta skapar en integration som är ömsesidig.
Språket har en stor betydelse i arbetet med denna målgrupp, vikten av att känna sig accepterad och trygg i en ny kultur påverkar möjligheten till inlärningen av ett nytt språk och möjligheten att reflektera över nya traditioner och kulturmönster. Enligt språkforskningen är det viktigt att deltagaren får möjlighet att se svenska språkets struktur och att det finns möjlighet att i en trygg miljö ställa frågor och diskutera varför vi gör och säger på olika sätt. Språkinlärning och möjlighet till daglig kommunikation kommer att vara en viktig del i utbildningen/praktiken.

Personalen på Sunderby folkhögskola sätter högt värde på ett gott bemötande och att alla deltagare känner sig sedda och delaktiga. Detta är helt avgörande för en trygg lärandemiljö och en god utveckling. Bemötande även under praktikperioderna är av stor betydelse och under inledningen av genomförandeprojektet kommer handledarutbildning där denna del ingår att genomföras i samverkan med aktuella praktikanordnare.

Målgruppen invandrarkvinnor har dessutom behov av att få ekonomisk ersättning för resor mellan bostaden och utbildningsorten mot bakgrund att arbetsförmedlingen endast ger bidrag för resedelen som överstiger 600 kr/månad. Under mobiliseringsfasen kommer avsatt projektbudgeten för att kompensera kursdeltagarna för denna extrautgift att stämmas av mot det faktiska förhållande som gäller för aktuella kursdeltagare.

FÖRTYDLIGANDE PÅ BEGÄRAN AV ESF-RÅDET
Under mobiliseringsfasen kommer plan för tillgänglighet att tas fram. ESF processtöd kommer att anlitas.

Transnationellt samarbete

INFORMATIONSINHÄMTNING
Mot bakgrund av att Sverige enligt gjorda undersökningar har lägst sysselsättningsgrad för utlandsfödda kvinnor inom hela OECD så finns det goda skäl att ta tillvara andra länders erfarenheter. Detta kan göras i många fall genom att ta del av genomförda undersökningar som gör i form av internationella sammanställningar. Exempel på en utmärkt kunskapskälla är rapporten från regeringens egen expertgrupp ESO ”Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration” som kom i maj 2011. De länder som framhålls som intressanta att ta lärdomar ifrån är Kanada, Nederländerna och Tyskland, se sammanfattning nedan.

KANADA
I Kanada är skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda mindre än i andra jämförbara länder så även med Sverige. Även där finns det dock en tydlig variation vad gäller invandringskategori, där flyktingar och anhöriga har de lägsta sysselsättningsnivåerna. Dock är sysselsättningen även i den kategorin högre i Kanada, 55 procent sysselsatta efter fyra år medan motsvarande sysselsättningsgrad uppnås efter nio till tio år i Sverige.

Den federala regeringen anslår medel för introduktionsservice i alla delstater. Regeringen har delegerat ansvaret för introduktionsinsatserna i British Columbia, Manitoba and Quebec till delstaterna. I andra regioner planerar och administrerar den federala regeringen introduktionsinsatser, ofta i samarbete med delstaten och i vissa fall städer. De flesta delstater/provinser utvecklar därutöver egen politik och egna program för att möta lokala behov.
Den federala regeringen ger det inledande stödet till de nyanlända, framförallt information om vägen fram till medborgarskapet. Själva tjänsterna för de nyanlända utförs oftast av lokala organisationer och tjänsteproducenter.

Den nyanlände kan välja mellan en rad olika tjänster/program:

• Samhällsinformation för att kunna göra informerade val och
• förstå det kanadensiska samhället
• Språkutbildning och vardagskunskap
• Stöd för att hitta och bibehålla arbete i linje med utbildning
• och erfarenhet
• Stöd att skaffa sociala och professionella nätverk

Vilka insatser som behövs i de enskilda fallen avgörs tillsammans med de lokala tjänsteproducenterna. Där avgörs också nivån på språkutbildningen.

NEDERLÄNDERNA
I stort sett alla nyanlända omfattas av integrationslagen. Enligt integrationslagen är det obligatoriskt att klara av en integrationsexamen som prövar kunskaper i språk och samhällsorientering innan man kan få permanent uppehållstillstånd. Examen måste
avklaras inom tre och ett halvt år för dem som klarat av språkexamen i ursprungslandet innan inresa. För personer som beviljas asyl och andra som inte måste klara av en språkexamen i
ursprungslandet är tidsgränsen fem år. För anhöriga till alla utom dem med flyktingstatus gäller krav på språkkunskaper innan inresa och uppehållstillstånd. Även utländska medborgare som bott längre i landet kan bli skyldiga att delta i examen.

Examen består av praktiska och teoretiska delar. Den praktiska delen syftar till att den nyanlände ska få kontakt med samhället och kan till exempel vara praktik eller frivilligarbete. De teoretiska delarna är ett språktest och ett kunskapstest om det nederländska samhället. Integrationsexamen har ersatt medborgarskapstestet som tidigare varit krav för medborgarskap.

Det är individens eget ansvar att skaffa sig de kunskaper som krävs för att klara av examen. För vissa, till exempel de flesta som får asyl, är det också obligatoriskt att delta i ett introduktionsprogram. De nyanlända kan själva välja vem som de vill studera hos
bland de privata anordnare som finns. De nyanlända måste betala delar av sin egen obligatoriska utbildning. Kostnaden är omkring 6000 Euro och återbetalas till viss del av staten om individen klarar examen. Personer som får ekonomiskt bistånd och för vissa andra
utsatta målgrupper kan få nedsatt avgift. Det finns möjligheter att låna för att kunna betala för kurserna. Lånet ska börja återbetalas sex månader efter avklarad integrationsexamen

TYSKLAND
Sedan 2005 är det förbundsstaten som ansvarar för ett nationellt övergripande integrationsprogram. Integrationsprogrammet inleds med en språkutbildning och följs av
en orienteringskurs som innehåller ämnen som kultur, historia, lagar och värderingar. För att deltagaren ska placeras i rätt språkutbildning görs ett inledande språkprov. Längden på programmet varierar normalt mellan 430 till 945 timmar. Efter avslutat program gör deltagarna ett språktest och ett test om det tyska samhället. Om deltagaren misslyckas har hon rätt till ytterligare 300 timmars språkutbildning.

Det finns särskilda program för föräldrar, kvinnor, för personer under 27 år och analfabeter, samt intensivkurser för de som lär sig snabbt. Parallellt med integrationsprogrammet kan kompletterande utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser anordnas Regeringen som tillträdde i slutet av 2009 har aviserat ytterligare ett antal åtgärder. Bland annat ska nyanlända och andra utrikes födda skriva på ett ”integrationskontrakt” och invandrare med utländskt förvärvade kvalifikationer få rätt till värdering och validering och erbjudande om kompletterande utbildning.

SAMVERKAN MED UTVALDA PROJEKT/ORGANISATIONER UTANFÖR SVERIGE
Under mobiliseringsfasen görs insatser för åstadkomma utökande ekonomiska möjligheter så samverkan kan etableras med aktörer/projekt inom de aktuella länderna för att få ökad kunskap om framgångsfaktorer mm.
Ambitionsnivån bör vara kontakter först på email och sedan gemensamma möten där projektledare och pedagog medverkar. Eventuellt utbyte och samverkan med Kanada får göras genom elektroniska media som exempelvis mailutbyte och videokonferens.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Boden
  • Arbetsförmedlingen Luleå
  • Näringslivsförvaltningen
  • Utvecklingskontoret

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Boden
  • Arbetsförmedlingen Luleå
  • Företagarna Norrbotten Service AB
  • Kommunförbundet Norrbotten
  • Näringslivsförvaltningen
  • Social hållbarhet
  • Utvecklingskontoret

Kommun

  • Boden
  • Luleå