Logotyp på utskrifter

Delaktighet och egenmakt - Nord

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStudieförbundet bilda Nord
KontaktpersonFredrik Wallstedt
E-postfredrik.wallstedt@bilda.nu
Telefonnummer08-7271732
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-01-02 till 2014-07-02
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Religiösa församlingar är en del av civilsamhället som ofta utgör en primär kontaktyta för migranter och de har en viktig roll i många utlandsföddas etablering i Sverige. Det offentliga Sverige har inte samma ingångar för att nå dessa personer. Genom att skapa samverkan mellan olika aktörer kan församlingarna bli en viktig samhällsresurs. Vi vill identifiera samverkansformer och partnerskap mellan det civila samhället, offentliga aktörer och näringsliv. Studieförbundet Bilda har en unik ingång och förtroende i dessa församlingar och kan utgöra en brygga genom kontakter, nätverk och metoder. Förstudien ska identifiera och skapa nätverk och utarbeta samarbetsformer och metoder. Förstudien sammanfattas i en projektrapport med syfte att utforma ett genomförandeprojekt under 2014 för att målgruppen ska etableras i Sverige genom större delaktighet och egenmakt.

Bakgrund

Den projektidé vi presenterar nedan bygger på en i Sverige unik samverkan mellan religiösa församlingar det offentliga, näringsliv och ett studieförbund, ett tillvaratagande av de resurser för utlandsföddas integration i samhället som dessa församlingar genom sina internationella band har. Idén grundar sig på svensk empiri och den i Sverige litet uppmärksammade internationella forskning som pekar på de religiösa samfunden som en viktig resurs i integrationsarbetet.
Vi vill med andra ord undersöka möjligheterna till regionövergripande partnerskap kring personer med utländsk bakgrund och deras etablering i det svenska samhället. Idén bygger på ett helhetsgrepp som innefattar deltagarnas egenmakt, delaktighet och egen försörjning. Partnerskapen syftar till att undersöka modeller för strukturer som genererar hållbara nätverk och samverkan mellan delar av det civila samhället, Överenskommelsekansliet, offentliga aktörer och näringsliv.
Studieförbundet Bilda arbetar över hela landet med många föreningar och kyrkliga församlingar med en medlemsbas av utlandsfödda som ofta befinner sig i början av sin etablering i Sverige. Inte minst sker detta i vårt arbete med de tre kyrkofamiljerna, Frikyrkan, Ortodoxa kyrkorna och Katolska kyrkan. Liknande ansökningar har skickats in i regionerna Norra Mellansverige och Övre Norrland.

I vårt lokalt förankrade arbete erfar vi tydligt att många utlandsfödda gärna söker sig till sin kyrka från hemlandet, inte sällan innan och hellre än att man tar kontakt med offentliga myndigheter. I församlingsgemenskapen upplever man en kulturell gemenskap och sociala nätverk som sträcker sig över såväl kommun som region och landsgränser. Detta ger trygghet och möjliggör mötet med den svenska kulturen. Där får man på gott och ont råd och stöd i mötet med det nya landet. Där kan man tala hemsspråket, men även delta i svenskaundervisning. Vi har noterat att församlingen/föreningen stärker dessa personers humankapital. Likaså konstaterar vi att de grupper vi möter i vårt vardagliga arbete är överrepresenterade vad gäller låg inkomst, hög arbetslöshet och ohälsa.

Våra erfarenheter finner brett stöd i forskningen. Tankesmedjan Global Utmaning talar i sitt projekt, ”Transnationella band”, om hur dessa sammanhang såväl ger den trygghet som behövs för att närma sig den nya kulturen, som nätverk för arbete och möjligheter till ekonomiskt stöd. Detta stärks av flera andra rapporter, inte minst avhandlingen ”Tryggare kan ingen vara, Migration, religion och integration i en segregerad omgivning, Daniel Sjödin, Lund 2011. Flera forskningsrapporter från till exempel, Tyskland, Irland och USA talar om de religiösa samfundens betydelse för migranters integration. Foner & Alba (2008 med vidare referenser) talar till exempel om de tre ”R” som medlemskapet i en religiös församling ger. Refuge, Respectability och Resources. Likaså är det entydigt att egenföretagade och personliga kontakter, alltså sociala nätverk är centrala för möjligheten till egen försörjning (jfr Sandelin & Ådahl 2010).
Vi märker dock att flera församlingar står handfallna och tveksamma inför kontakten med det offentliga Sverige. Präster och pastorer står under en arbetsbelastning som gör att de själva inte förmår lära sig svenska eller lär känna det nya samhället, vilket är förutsättningarna för att dessa skall kunna utgöra viktiga resurspersoner i integrationsprocessen. De förmår inte utgöra den samhälleliga resurs de skulle kunna vara. Detta riskerar förstärka utanförskap och har ibland lett till en motreaktion och det religiösa samfundet isolerar sig istället för att bli en samhällelig resurs (Sjödin 2011). Genom kontakten med oss som "deras Studieförbund" som både möjliggör och inspirerar till arbete för dess målgrupper.

Sammanfattning problemställning:
Endast ett tjugotal kommuner har slutit avtal inom ramen för överenskommelsen på integrationsområdet. Vilket visar att partnerskapen med det civila samhället generellt behöver stärkas. Religiösa församlingar är en del av civilsamhället som ofta utgör en primär kontaktyta för migranter och de har en viktig roll i många utlandsföddas etablering i Sverige. Många av dessa samfund klarar själva inte detta arbete, då det kräver nätverk och kunskap som de inte besitter. Likaså har det offentliga Sverige svårigheter att nå dessa personer genom att det inte har naturliga ingångar in i denna miljö och därmed utgör dessa församlingar en outnyttjad samhällsresurs. Studieförbundet Bilda har detta och vill tillsammans med församlingar, offentliga institutioner och andra nätverk optimera denna samhällsresurs.
Vi som studieförbund vill effektivisera det arbete som redan sker i församlingarna genom att organisera densamma, effektivisera och förstärka det vi redan gör såväl innehållsligt som vad gäller samverkan mellan församlingarna och andra aktörer. Projektet kommer med andra ord att stå i direkt relation till och utveckla vårt linjära arbete.

Målsättning

På lång sikt hoppas vi att vi via förstudien ha identifierat kommunövergripande samverkansformer och partnerskap mellan delar av det civila samhället, offentliga aktörer och näringslivet som kan resultera i ett projekt som leder till migranters etablering i Sverige genom större delaktighet och egenmakt. Vi hoppas att fortsätta att utveckla denna verksamhet i ett större och mer långsiktigt projekt där vi kan omsätta våra metoder och nätverk.
I detta långsiktiga projekt arbetar vi som studieförbund upp såväl befintlig som ny verksamhet samt fungerande nätverk för utlandsfödda med inriktning på dem från starkt religiösa kulturer, där församlingarna om de inte dras in i verksamheten kan riskera att bli integrationshinder. Målet är att deltagarna ska komma närmare arbetsmarknaden genom egenmakt, delaktighet och egen försörjning.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Ungdomsstyrelsens rapport ”Gift mot sin vilja” har använts som studiecirkelunderlag i några av de orientaliska församlingarna. Under projekttiden sonderar vi möjligheterna att bygga ut denna verksamhet och metoderna för detta. Vi vill adressera HBTQ-frågor samt frågor som rör jämställda relationer mellan man och kvinna, man och hustru och så vidare.

Transnationellt samarbete

I dagsläget finns inga konkreta planer på transnationalitet. Eftersom vi vänder oss till olika kyrkor finns naturliag kopplingar internationellt och transnationella erfarenhetsutbyten kan komma att bli aktuellt i ett genomförandeprojekt.

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå