Logotyp på utskrifter

Competent Truck Driver (CTD)

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSkellefteå Lastbilsstation AB
KontaktpersonMagnus Svedberg
E-postmagnus@skelbs.se
Telefonnummer0910 711754
Beviljat ESF-stöd655 575 kr
Total projektbudget655 575 kr
Projektperiod2009-05-04 till 2010-05-04
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Syftet med projektet Competent Truck Driver är att genom ett samverkansprojekt kunna erbjuda åkare/yrkeschaufförer kompetensutveckling inom strategiskt viktiga områden. Dessa områdena är miljö, service och likabehandling/jämställdhet.

Bakgrund

Lastbilstransportbranschen - förändrade villkor och krav

Godstransporter med lastbil är en central komponent i den norrländska transportinfrastrukturen och en förutsättning för ett fungerande samhälle. Såväl näringsliv som offentlig sektor och privatpersoner har behov av effektiva och pålitliga transporter. Utvecklingen inom åkerinäringen är känslig för övergripande samhällsförändringar i stort och i synnerhet för finans- och konjunktursvängningar.

Även politiska beslut på nationell och överstatlig nivå påverkar näringen. Ett exempel på de genomgripande förändringar som den svenska lastbilstransportbranschen ställts inför under senare år är transportmarknadens avreglering inom den Europeiska Unionen och den därigenom förändrade internationella konkurrenssituationen. Utländska transportaktörer har på grund av betydligt lägre kostnader kommit att utgöra allvarliga konkurrenter till den inhemska åkerinäringen. I jämförelse med övriga EU-länder ligger kostnadsläget för svenska åkerier betydligt högre, vilket har att göra med bränslepriser, skatter, arbetsgivaravgifter och lönenivåer.

Ett traditionellt kännetecken för åkerinäringen har varit många små företag s.k. enbilsåkerier som drivs av enskilda åkare. Idag är tendensen att åkerierna blir färre och större. Det nuvarande finansläget har slagit hårt mot åkerinäringen vilket redan ytterligare decimerat antalet mindre och medelstora åkerier. Många mindre åkerier söker samarbete inom gemensamt ägda företag, s.k. lastbilscentraler, i hopp om samordningsvinster. Andra ansluter sig till stora utlandsägda transportförmedlings- eller speditionsföretag, bland vilka Schenker och DHL dominerar. För dem som vill värna en oberoende ställnin på marknaden, utveckla ett regionalt perspektiv och uppnå effektivitet genom samarbete bildas lösare nätverk av samarbetspartners. Ett sådant nätverk står bakom föreliggande ansökan. Som spindel i nätet finns Skellefteå Lastbilsstation (SkeLbs) som tillsammans med nio andra åkerier står bakom denna ansökan. Åkerierna återfinns i Västerbotten och Norrbotten samt två åkerier från Västernorrland. Det är i SkeLbs regi kartläggningen, i form av skriftliga och muntliga frågor till åkerier/chaufförer, genomförts och ansökan tagits fram.

Yrkeschauffören - förändrade arbetsvillkor och krav

Lastbilstransportbranschens förändrade villkor avspeglas även på chaufförernas arbetsvillkor. Förutom att arbetsmarknaden för yrkeschaufförer, liksom för många andra yrkesgrupper, hastigt blivit mera instabil, har även kraven på den enskilde chauffören successivt förändrats.

Kvalitetskrav: ett exempel på de ökade kraven har att göra med den alltmer dominerande Just-In-Time- filosofin. Nätverket hanterar över 2500 colli per dag och arbetar på en yta som motsvarar halva Sverige. Kraven på att leveranser sker på utsatt tid har ökat som en konsekvens av allt mer slimmade organisationer och en stark orientering mot kundservice. Chauffören måste vara införstådd i de kvalitetskrav som ställs och kunna fatta självständiga beslut i linje med dessa.

Servicekrav: chauffören är i allt större utsträckning åkeriernas ansikte utåt, vilket ställer krav på god representation, goda kundkontakter och servicekänsla. Chauffören ska i mötet med kunder ha förståelse för mångfald och kunna erbjuda god service till personer med exempelvis funktionsnedsättning. De ska dessutom ha säljkompetens och känna igen när tillfälle till nya affärer uppenbaras. Endast en av samtliga chaufförer i kartläggningen har genomgått någon form av serviceinriktad utbildning och ingen har säljutbildning.

Miljökrav: lastbilstransportbranschen kritiseras ofta i miljösammanhang och lastbilarna ses som störningsmoment i trafiken. Miljöklassad diesel är inte tillräckligt för att minska koldioxidutsläppen och klimatpåverkan. Kraven finns på att yrkeschaufförer genom sin körstil ska sänka bränsleförbrukningen, minska utsläppen av koldioxid och föregå med gott exempel i trafiken. Kartläggningen av nätverket visar att vi tillsammans kör 422 500 mil/år och förbrukar 1 493 250 l bränsle till en kostnad av 14 931 150 kr, vilket medför utsläpp av 3 702 925 kg koldioxid. Åtta chaufförer inom nätverket har genomgått ecodrivingutbildning. Om även övriga inom nätverket genom utbildning kan tillämpa ecodriving skulle koldioxidutsläpp och bränslekostnader minska med minst 10%.

Kompetenskrav: tillgång till välutbildade chaufförer kan för åkeriernas del utgöra en konkurrensfördel, inte minst gentemot andra EU-länder, genom att hög kvalitet och god service kompenserar för ett högre kostnadsläge. Men även för den enskilde chauffören handlar det om att skaffa konkurrensfördelar och stå bättre rustad för förändringar i arbetslivet och ökad konkurrens. En konsekvens av arbetskraftens fria rörlighet inom EU och ett pressat ekonomiskt läge kan bli att åkerier i ökande utsträckning använder sig av utländsk arbetskraft.

De kompetensutvecklingsbehov som framkommit i vår kartläggning styrks av en rapport framtagen vid Umeå universitet, Framtidens lastbilschaufförer, en förstudie (Haugen, Garvill, Westin 2005). Av denna förstudie framgår att utbildningstraditionen är låg för yrkeschaufförer i åkeribranschen. Samma förstudie understryker att (citat:) de krav som ställs på chaufförer har höjts: körkortsbehörighet för lastbil anses inte längre vara en tillräcklig kompetens. Den kompetens som efterfrågas av transportföretag, och som kommer att krävas av framtidens chaufförer, inkluderar bl.a. följande:

- Bättre kunskaper i miljö-, kvalitets-, och arbetsmiljöfrågor.
- Bättre social kompetens (kundbemötande).
- Bättre baskunskaper i svenska, matematik, engelska och i vissa fall tyska.
- Bredare yrkeskompetens.
- Bättre kunskaper i företagsekonomi, logistik och data.
- Utveckling av personliga egenskaper, t.ex. ansvarskänsla och självständighet (slut citat)

Jämställdhetskrav: i moderna organisationer är det en självklarhet att sträva mot mångfald, likabehandling och jämställdhet, både inom den egna organisationen och i det utåtriktade arbetet.
Yrkeschaufförer i åkeribranschen domineras till över 90 % av män. Av den kartläggning av samarbetspartners som gjorts inför denna ansökan framgår att av totalt 74 anställda och ägare är 14 kvinnor. Av dessa kvinnor är endast 4 chaufförer.
Det finns en kluvenhet inför kvinnliga chaufförer inom branschen. Kvinnliga chaufförer omtalas ofta i relativt positiva ordalag, och beskrivs exempelvis som bättre chaufförer. De anses, inte minst bland åkarna, köra lugnare, har en större förmåga att hålla sig lugna i olika situationer och är dessutom mera varsamma med lastbilarna. Till nackdel för kvinnliga chaufförer nämns oftast är att yrket anses fysiskt tungt, och därigenom skulle kunna innebära svårigheter. Många tillägger dock att flertalet chaufförsyrken knappast längre är att betrakta som tungt. Det är trots detta relativt svårt för kvinnor att accepteras i denna manligt definierade yrkeskultur och en negativt vinklad och sexistisk attityd gentemot kvinnor förekommer. (Jfr. Framtidens lastbilschaufförer, en förstudie, Haugen, Garvill & Westin 2005). Inom branschen är det av största vikt att arbeta med attityder när det gäller diskrimineringsgrunderna, att öka kunskaper, bryta stereotypa mönster och till viss del även tvätta bort en macho-stämpel.

Av denna korta bakgrund framgår att problem som har med kompetens, miljö-, service (till alla) samt likabehandling/jämställdhet identifierats och att detta utgör viktiga områden, såväl för den enskilde yrkeschauffören som för branschen. Slutsatsen är att dessa problem bäst kan mötas genom en kompetensutveckling. De kompetensutvecklingsinsatser som föreslås är kurser/föreläsningar samt uppföljning inom ecodriving, kundservice och försöljning samt likabehandling. Kartläggningen samt genomgång av tidigare genomförda studier visar att målgruppen åkare/chaufförer är en grupp som i låg grad deltagit i liknande kompetensutvecklingsinsatser.

Syfte

Syftet med projektet Competent Truck Driver (CTD) är att genom ett samverkansprojekt kunna erbjuda åkare och deras yrkeschaufförer kompetensutveckling inom strategiskt viktiga områden. Dessa identifierade områdena är miljö, service/sälj och likabehandling/jämställdhet.

Det första delsyftet är att genom utbildning i ecodriving bidra till minskade koldioxidutsläpp, minska drivmedelsförbrukningen och erhålla trafiksäkrare körning. Chaufförernas ecodrivinglicens ligger i linje med förändrade krav och utgör även en konkurrensfördel för chaufförer och åkerier. Dessutom utbildas ekodrivingcoacher för att internt stödja en hållbar utveckling inom nätverket.

Det andra delsyftet är att genom utbildning öka chaufförernas servicegrad och säljkompetens. Att kunna ge god service till alla kunder innefattar även kännedom om tillgänglighetsperspektiven. Vi förutsätter att ökad service- och säljkompetens dessutom ger en ökad tillfredsställelse i chaufförernas arbete.

Det tredje delsyftet är att genom kompetensutveckling öka kunskaperna om likabehandling och jämställdhetsintegrering. I en förlängning är målet att bryta diskriminering och utjämna en traditionellt könssegregerad bransch. Åkeriernas rekryteringsbas av chaufförer breddas.

Genom samverkansprojektet förväntas ökad kvalitet och såväl åkerier som chaufförer stå bättre rustade för förändringar i arbetslivet och i en bransch där konkurrensen ökar.

Målsättning

Mål:
- att minst 50 åkare/chaufförer utbildas i ecodriving
- att fyra chaufförer utbildas till ecodriving-coacher för ökad långsiktighet
- att koldioxidutsläppen sammantaget minskar med 10% (370 293 kg)
- att minst 50 åkare/chaufförer utbildas i kundservice och försäljning
- att åkare/chaufförer vid utvärdering av projektet uppger att deras förmåga att ge god kundservice ökat
- att åkare/chaufförer vid utvärdering av projektet uppger att deras förmåga att ge service till personer med funktionsnedsättning ökat
- att minst 50 åkare/chaufförer utbildats i likabehandling/jämställdhet
- att åkare/chaufförer vid utvärdering uppger att deras kunskaper om likabehandling/jämställdhet ökat och att de har god kännedom om företagens jämställdhetsplaner.
- att ett spridningsseminarium genomförs samt att lärdomar sprids genom åkeriernas hemsidor.

I en förlängning är även målsättningen att arbetstillfredsställelsen ökar och att statusen som yrkeschaufför höjs, att kundnöjdheten ökar, att den könsuppdelade arbetsmarknaden motverkas och lastbilstransportbranschen därigenom blir en god arbetsplats för både kvinnor och män.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsperspektivet kommer att beaktas ur två aspekter: det handlar dels om tillgänglighet i kompetensutvecklingssatsningen för åkare och chaufförer samt vid spridningsseminarium t.ex när det gäller kommunikativ och informativ tillgänglighet. I projektet kommer det även att handla om åkares/chaufförers kunskaper när det gäller tillgänglighetsperspektivets fyra dela och hur de i sitt yrkesutövande och i kundkontakter kan säkerställa tillgänglighet. Detta är en central aspekt som tidigare knappast uppmärksammats. Här finns inga färdiga mallar utan rutiner måste arbeta fram inom varje åkeri, anpassat till respektive verksamhet.

Jämställdhetsintegrering

I genomförandeprojektet kommer jämställdhetsperspektivet att beaktas i samtliga moment. Däremot vet vi att könsfördelningen när det gäller deltagare i kompetensutvecklingen kommer att vara ojämn. Detta ställer särskilda krav på utbildningsanordnare och projektansvariga i det att de fyra kvinnliga yrkeschaufförerna inte skall ställas tillsvars för jämställdhetsfrågor eller hamna i försvarsposition inför manliga kollegor. Jämställdhet/likabehandling kommer således att avspeglas i samtliga utbildningsmoment och även ingå som ett särskilt moment i utbildningen. Genom upphandling knyts konsult/föreläsare till kompetensutvecklingssatsningen, som på ett professionellt och kontextuellt anpassat sätt kan leda arbetet. Dessutom kommer arbete med respektive åkeris jämställdhetsplan att vara ett inslag. Den projektledare som skall samordna kompetensutvecklingsinsatserna får ett särskilt ansvar för att jämställdhetsperspektivet är återkommande. Deltagarnas reflektioner och utveckling tas tillvara genom utvärdering och återförs till arbetsgivarna/åkerierna. Ev kompletteringar vid sista sammankomsten.

Deltagande aktörer

  • A Öhmarks Åkeri AB
  • Bröderna Holmgrens åkeri AB
  • Gustavssons Åkeri & El AB
  • HAK Transport AB
  • HNG ÅKERI AKTIEBOLAG
  • HS GODS AB
  • Norbergs Åkeri AB
  • Olofssons frukt AB
  • Skellefteå Lastbilsstation AB
  • Transportlandslaget i Norrbott

Kommun

  • Kiruna
  • Luleå
  • Malå
  • Norsjö
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Umeå
  • Vännäs