Logotyp på utskrifter

Bliss-en affärsidé

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSunderby folkhögskola
Kontaktpersonsussanne Blomdahl
E-postsussanne@sunderby.fhsk.se
Telefonnummer0920-26 66 44
Beviljat ESF-stöd3 098 614 kr
Total projektbudget6 921 614 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2014-06-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet ska skapa förutsättningar för ett kunskapscenter för bliss som ska drivas 
som ett socialt företag och därmed ge blissanvändare arbete.
Samverkanspartnerna kommer från offentlig sektor, den sociala ekonomin samt privat 
sektor.

Bakgrund

Arbetsmarknaden är begränsad för individer med funktionsnedsättningar och för vissa är den så gott som stängd trots att arbetsförmåga och önskan om egen försörjning föreligger. I FNs deklaration för mänskliga rättigheter artikel 23 slår man fast att envar har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. Trots denna deklaration har vi långt kvar till att alla har ett arbete utifrån sin förmåga. Detta är inte minst sant för individer som använder bliss.

Bliss är en internationell, alternativ och kompletterande kommunikationsmetod som stöder och ersätter talet. Bliss är ett konstruerat symbolspråk som bygger på bilder och inte på tecken för ljud. Avsikten är att underlätta kommunikationen, öka förståelsen mellan människor och på så vis främja relationerna mellan människor. På blisspråket kommunicerar man exempelvis genom att peka på blissymboler som finns på en kommunikationstavla eller genom att skriva symboler på datorn med hjälp av ett kommunikationsprogram. Blissymbolernas betydelser är vanligtvis utskrivna i text ovanför symbolerna. Mottagaren bör alltså känna till blissymbolerna eller kunna läsa för att klara av att tolka meddelandet. Symbolernas betydelse kan även skrivas ut som tal med stöd av särskilda hjälpmedel.

Blissanvändarnas specifika problem är alltså att de saknar talförmåga. De flesta, men inte alla, har dessutom tilläggshandikapp såsom cp-skador. Bakgrunden till förprojekteringen som bedrevs första halvåret 2009 var just att finna vägar till arbete och meningsfull sysselsättning för blissare i Norr- och Västerbotten. Projektet initierades av blissare själva vid RBU, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Norrbottens län. Målsättningen var att kartlägga hur många blissanvändare som finns i Norr- och Västerbotten och i vilka åldrar blissanvändarna är, att inventera och analysera kompetensen om bliss i landet samt ta fram en modell för att arbeta med socialt företagande för målgruppen blissanvändare. Under förprojekteringen och i framtagandet av genomförandeprojektet har blissanvändare varit delaktig genom bl.a. medverkan i styrgrupp och på studieresor.

Kartläggningen kring antalet blissanvändare visade oväntade resultat. Informationen var motstridig och bristfällig, dels till följd av att det inte finns någon samlad bild hos kommunerna om hur situationen såg ut bland de blissare som lämnat skolan och dels på grund av att man i kommunerna hänvisade till att utlämnande av uppgift skulle innebära kränkande av individernas integritet. Uppskattningar som gjorts pekar på att det finns 500-1000 blissare i Sverige varav mellan 30-50 personer återfinns i Övre Norrland. De kontakter som togs med blissare under förprojekteringen byggde på kontakter förmedlade via RBU:s nätverk.

Vad gäller kompetensen och kunskaper om bliss i landet har förprojekteringen visat att det finns brister på flera plan.
Av intervjuer med blisspedagoger, forskare och handikapporganisationer har det framkommit att det saknas ett samlat grepp kring utbildningen i språket efter det att blissarna lämnat skolan. Personer som använder bliss har under skoltiden stöd från SPSM, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, med utbildning för assistenter samt utveckling och uppdatering av blisskartor. Efter skoltiden finns ingen myndighet som ansvarar för blissarnas språkutveckling samt utbildning och fortbildning av assistenter. På grund av bristande samverkan och stödstruktur för ändamålet resulterar det i att många personer som lär sig bliss i skolan tappar sitt språk och hämmas i sin språkutveckling efter skoltiden. Det finns ett stort behov av att man lyfter frågan om målgruppens behov av språkutveckling även efter skoltiden därför att blissanvändares möjligheter att komma in på arbetsmarknaden försämras av att man inte har tillgång till ett vuxet språk. Blissanvändares språkutveckling efter skoltiden hänger också ihop med behovet av språklig utbildning och fortbildning till närstående eller assistenter i de fall man har rätt till personlig assistent. I genomförandet ska insatser göras genom att utveckla nya symbolkartor som ger blissanvändarna ett uppdaterat ordförråd och förbättrade förutsättningar att delta i samhället och arbetslivet på lika villkor. De får genom språkutveckling större möjlighet att ta del av samhället och tillgodogöra sig de utbildningsinsatser som ska leda till arbete i ett socialt företag.

Kunskapen om bliss och blissanvändares situation är låg i samhället i övrigt och det saknas informationskanaler via vilka samhället kan kommunicera med blissanvändare och vice versa. Informationskanaler är nödvändiga till följd av att de flesta blissanvändare inte läser skriven svenska eller kan kommunicera utan mellanhänder. I genomförandet ska informationskanaler till blissanvändare skapas bl.a. genom att bygga en hemsida som kan fungera som ett nätverk för blissare. Dessutom ska projektet rikta informationsinsatser till samhället om bliss och blissanvändares situation.

Ovanstående, dvs att kunskapen och kompetensen kring bliss är låg, bidrar till att blissanvändare har svårt att vara delaktiga i samhället och på arbetsmarknaden. Förutom att den befintliga arbetsmarknaden inte har förmåga att tillgodose blissanvändarnas behov av arbete så har blissanvändarna själva ingen kompetens eller bakgrund i entreprenörskap och eget företagande. Genom att inom ramen för projektet ge målgruppen utbildning inom entreprenörskap och socialt företagande skapas möjligheter för målgruppen att själva välja arbetsinriktning i vuxenlivet och inte i lika stor utsträckning vara hänvisad till dagverksamheter. Socialt företagande kan vara en väg till just valmöjligheter för målgruppen.

I projektet ska vi arbeta med utbildning så att man vid projektets slut har förutsättningar för att skapa ett kunskapscentrum för bliss. Detta skulle innebära att bygga upp en stödstruktur kring språket där kompetensen kring bliss upprätthålls och utvecklas samt att informationskanaler skapas genom vilken kunskapen om bliss i samhället och information mellan blissanvändare sprids. I detta centrum skulle information, utbildning och på sikt viss forskning ligga men även informatörstjänster, anpassning av offentliga byggnader och översättningar.
Utöver detta genererar det sociala företaget möjlighet till arbete åt målgruppen utifrån deras förmåga. Projektet bidrar därmed till att uppfylla flera reella behov som framkommit under förprojekteringen.

Förutom att samverkan kring bliss måste ökas nationellt är det naturligt och behövligt, utifrån att bliss är ett relativt litet och internationellt språk, att kontakta andra europeiska länder för erfarenhetsutbyte.

BCI, Blissymbolics Communication International, är den internationella organisation som äger och samordnar arbetet kring Bliss-systemet. Organisationen flyttas från Kanada till Sverige under 2010 med uppbackning av de övriga nordiska länderna. Att detta internationella centrum för blissutveckling flyttas till Sverige har redan inneburit att stort intresse väckts internationellt kring resultaten av detta genomförandeprojekt.

Syfte

Projektets syfte är att förbättra målgruppens anställningsbarhet och ge dem förbättrade förutsättningar för egen försörjning genom socialt företagande.

Förväntade resultat på sikt är att det kunskapscenter för bliss som byggs upp i anslutning till projektets slut ska verka som en potentiell arbetsgivare för fler blissanvändare i framtiden och förmedla kunskap om bliss i samhället, varav det senare i sin tur bidrar till att lägga en grund för den ordinarie arbetsmarknaden att kunna ta emot blissanvändare.

Målsättning

Det övergripande målet är att skapa arbetstillfällen som passar målgruppen utifrån deras specifika behov.


Till delmålen hör att:

Projektet lägger grunden för ett kunskapscentra som drivs som ett socialt företag där arbete skapas för blissare.

Deltagarna får ett uppdaterat ordförråd och utvecklar sitt språk.

Deltagarna utbildas i socialt företagande och entreprenörskap.

Informationsinsatser riktas till blissare i Norr- och Västerbotten.

Informationsinsatser riktas till 100 tjänstemän och politiker om bliss och blissanvändares behov.

Starta en hemsida som ska fungera som informationskanal mellan blissanvändare.

Projektet bygger kontakter med minst 10 blissexperter nationellt och internationellt.

Skapa kontakter med blissanvändare i andra EU-länder för erfarenhetsutbyte och informationsinhämtning.

Hitta samarbetsparter som kan skapa förutsättningar för en långsiktig verksamhet och ett hållbart företag efter projekttiden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

HSO har gjort en tillgänglighetsgranskning av projektägaren Sunderby folkhögskola och en plan för att förbättra den fysiska tillgängligheten.
När deltagarna har antagits till utbildningen i projektet görs en behovsanalys för tillgänglighet för varje enskild person.

Tid är en annan tillgänglighetsfaktor i arbete med målgruppen blissanvändare. Det tar tid att kommunicera med bliss och alla ska ha möjlighet att kommentera i realtid.

Projektet ska arbeta med språkutveckling och entreprenörskap mot ett socialt företagande för blissanvändarna. De som ska arbeta med språkutveckling i projektet ska ha god kompetens i bliss.

När hemsidan byggs upp ska hänsyn tas till att 90 % av blissanvändarna bara läser blissymboler, inte svenska. Därför ska bl.a. talsyntes användas på hemsidan och program till skolans datorer installeras.

Jämställdhetsintegrering

Den swot om jämställdhet som gjordes i förprojektet har visat på ett kompetensglapp.
Projektet ska erbjuda jämställdhetsutbildningar för projektledning, projektgrupp och deltagare. Projektet ska föra könsuppdelad statistik. Projektet ska verka för en jämn könsfördelning i projektgrupp och styrgrupp.

Projektet kommer att göra riktade informationsinsatser till kommunerna

Projektet kommer särskilt att informera de politiska partierna om blissanvändares behov av samhällsinformation på bliss

Projektet kommer att påverka kommunförbunden i Norr- och Västerbotten för att diskutera vikten av att föra statistik över blissanvändning.

Projektet ska informera landstingens olika enheter om vikten av att kvinnor och män som har behov av bliss också ska få tillgång till språket.

Transnationellt samarbete

Det är viktigt att projektet skapar internationella kontakter för utbyte av kunskap och för att ta del av blissnätverk.
Ett samarbete ska byggas upp med Folkhälsan i Finland. Folkhälsan är en allmännyttig social- och hälsovårdsorganisation som har kontakt med svenskspråkiga blissgrupper i Vasatrakten. Folkhälsans finska motsvarighet och samarbetspartner är Tikoteekki som driver Papunet-portalen för information om altenativ och kompletterande kommunikation där bliss ingår.
Erfarenhetsutbyte planeras för projektledning och deltagare. Samarbetet med Finland kommer att pågå under hela projekttiden.

Det internationella blisscentrat BCI, Blissymbolics Communication International, flyttas till Sverige under 2010 och kan förmedla projektets resultat internationellt hemsida och samarbetspartners. BCI har bl.a. ett stort nätverk i östeuropa, där intresset för bliss är mycket stort.


Medfinansiärer

  • Allmänna arvsfonden
  • Försäkringskassan Luleå
  • Norrbottens läns landsting
  • Utvecklingskontoret

Samarbetspartners

  • Allmänna arvsfonden
  • Norrbottens läns landsting

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå