Logotyp på utskrifter

Besöksnäring i utveckling

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHögskoleutbildning
KontaktpersonTina Bäckström
E-postTIBA01@kommun.gellivare.se
Telefonnummer0970-18874
Beviljat ESF-stöd3 512 198 kr
Total projektbudget3 512 198 kr
Projektperiod2009-03-16 till 2010-06-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet avser att kompetensutveckla personal i besöksnäringen i kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. Ny kunskap är nödvändig då branschen utvecklas både vad gäller nya målgrupper och ny verksamhet.

Bakgrund

Ska kopplas till förprojektering 2008-3080039

Lapplands kommunalförbund är en sammanslutning av kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. På uppdrag av medlemskommunerna har vi sedan 1990 arbetat med att tillgängliggöra efterfrågade högskoleutbildningar. Förbundet arbetar i samverkan med de kommunala lärcentra som finns i varje kommun.

I regeringens nationella strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 lyfts turistnäringen fram som en allt viktigare faktor för hållbar tillväxt i många regioner. En framgångsrik turistnäring genererar inte bara arbetstillfällen den leder även till viktig näringslivsutveckling, service och sysselsättning inom andra områden.

Vid tidigare undersökningar har branschen pekat på behov av kompetenshöjning inom områdena Värdskap,servicenivå,Turismkunskap
Matupplevelse,Naturgeografi, Paketering, Språk, Entreprenörskap,företagande och Minoritets kulturer

Projektet har i förstudien gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer av företag i besöksnäringen samt utifrån resultatet av intervjustudien satt upp ett kursutbud som skickats ut där företag har kunnat anmäla personal som är intresserad av/har behov av kompetensutveckling.

Genomförande - Kvalitativ Metod
I det empiriska arbetet med en kvalitativ undersökning i vår förprojektering har vi inriktat oss generellt mot turistföretag i Jokkmokk, Gällivare, Pajala och Kiruna och olika slumpmässiga urval har gjorts. Inriktningen har skett mot små och mellanstora företag i berörda kommuner. Sammantaget är 43 företag tillfrågade och 4 stycken valde att inte delta i undersökningen, detta visar på en svarsfrekvens av 91 %, 8 stycken av dessa har skett via en telefonintervju, på grund av att tiden har varit knapphändig och förprojekteringen har skett mitt under högsäsong.
Antal besökta företag, se bilaga1.
Vi anser att valet av arbetssätt har medverkat till en öppen och innehållsrik dialog, det fanns len ätthet att möta och diskutera olika frågeställningar kring kompetensutveckling inom besöksnäringen. Detta har visats sig med en fysisk närhet, ömsesidig tillit och en förståelse mellan båda parter (Holme & Solvang 1997).

Vårt avgränsningsområde och urval av respondenter har skett på ett objektivt sätt. Vid urvalet av respondenter var ambitionen att täcka ett större geografiskt område och få en bättre insikt vad turistföretagen har för särskilda behov vid kompetensutveckling. Åldersmässigt är det en variation på åldrar och respondenterna befinner sig i en ålder mellan 25-60 år, en spridning av åldrar som täcker ett längre perspektiv bakåt fram till idag. Jämställdhetsmässigt finns det en viss variation inom kommunerna dock ligger fördelningen lika mellan män och kvinnor. I slutändan blev det ett systematiskt urval av respondenterna.
Frågeformuläret för intervjuerna finns att läsa under Bilaga 2.

För att framställa enkla och lättsamma svar krävs det att man gör enkla frågor som ger ett vidare utrymme för olika spontana beskrivningar, vilket har gjorts. Tillvägagångssättet har gjort att intervjupersonerna har deltagit i ett vanligt samtal samt att de har känt sig mer avslappnade, vilket är en mycket viktig del (Robinson 1998).
Robinson menar att platsen för en intervju är av stor vikt, därför har intervjupersonerna fått bestämma plats själva (Robinson 1998). De flesta gångerna har det resulterat i ett besök antingen hemma hos dem över en kopp kaffe eller på något trevligt kafé. Denna strukturerade intervjuteknik gjorde att på ett uppsluppet sätt kunde vi diskutera oss fram till vad respondenterna ansåg om en eventuell kompetensutveckling.
Samma dag som intervjuerna gjordes, skedde det även en sammanställning och renskrivning av intervjuerna. Längden på intervjuerna har varierat mellan 1 timme till 3timmar, dock med ett genomsnitt på ca 1,5 timmar. De uppgifter och svar som lämnas i frågeformuläret har behandlats konfidentiellt. När vi studerat respondenterna närmare har alla varit mycket öppna och positiva till att bli tillfrågade.
Vi har även gjort en kvantitativ undersökning i form av en intresseanmälan för utbildning, detta för att säkerhetsställa vilka och hur många personer som avser att delta i de olika planerade utbildningarna, samt även att se hur många av dessa är män respektive kvinnor.
Denna undersökning täcker de flesta företag inom besöksnäringen i respektive nämnda kommuner.

Resultat av intervjuundersökningen
Hos de flesta entreprenörer finner man att värdskap/servicenivå är bland de viktigaste momenten med 82 % intresserade tätt följd av entreprenörskap/paketering på 79 % intresse. Utbildning inom IT och praktisk skylttillverkning anses vara en mycket viktig bit inom näringen med 78 %. 72 % anser att matupplevelse är en viktig ingrediens inom besöksnäringen. Minoritet kulturer har ett starkt intresse på 69 % och 67 % har visat intresse för ledarskap/arbetsledning. 78 % vill utveckla sig mer inom naturturism. 54 % vill vidareutveckla sig och sitt företag med story-telling, här ligger även naturgeografi/världsarv på samma nivå med 54 %. 44 % vill gå utbildningar som handlar om guideteknik. Konversations tyska och engelska ligger på vardera 44 och 34 %. Kännedom om samiska språket och meänkieli har 31 % visat sitt intresse.
Fördelningen av besökta företag inom kommunerna: Jokkmokk 14st, Gällivare 9st, Kiruna 8st och Pajala 7st.
I vår undersökning har vi funnit att intresset för praktiskt lärande har varit betydligt starkare än teoretiska delar.
Diagram antal intresserade företag till olika kurser, se bilaga 1.

Det man finner bland turistföretagen när det gäller variation på kurslängd är att de övervägande föredrar korta kurser med 84 % visat intresse i form av 1-2 dagar, dock helst på andra orter och på andra företag. Detta skulle skapa ett nätverk av samförstånd och ett samarbete mellan berörda orter skulle väckas. Föreläsningar på den egna orten infaller med 51 % dock i form av videokonferenser. Kvällskurser ligger på 36 % visat intresse där förslaget har inkommit att eventuellt studera språk. Veckokurser med 36 % skulle kunna kombineras med 1-2 veckor i maj månad samt under de senare delarna av höstmånaderna oktober-november. Nätbaserade utbildningar med enstaka träffar ligger på 28 %.
Diagram för variation av kurslängder, se bilaga 1.

Enligt den undersökning som är gjord finner vi att den bästa tidpunkten för kompetensutveckling inom besöksnäringen ligger i fasen mars månad till och med mitten på juni månad med 77 % aktivt deltagande. Den andra studiefasen befinner sig i månaderna augusti-oktober med 59 % tätt följd av november-februari med 54 %. Endast 11 % kan tänkas gå utbildningar från mitten på juni månad och hela juli månad. Denna analys grundar sig i att besöksnäringen är säsongsbetonat. Våra ambitioner är att utifrån detta förlägga utbildningarna efter entreprenörernas önskemål.
Diagram för olika tidpunkter på året, se bilaga 1.

Tidigare undersökningar som är gjorda är det en som vi har tagit fasta vid, en enkätundersökning som Luleå Tekniska Universitet har gjort i samarbete med Swedish Lapland Tourism ekonomiska förening. (www.ltu.se/ies/d3879/2.3987/kml/d6584/1.32738?pureId=1144013&). Ett samarbete planeras med Swedish Lapland.

Anmälan till kurser
Anmälningar till kurser har inkommit från 40 företag 540 kursdeltagare) som i dialog med sina anställda har identifierat vilka kurser som är aktuellt för de anställda/företagarna att läsa. Anmälningsblanketten har utformats utifrån de resultat som intervjuundersökningen visade, blanketten har dels skickats ut direkt av projektledaren och dels via Kiruna Lapland, Visit Gellivare, Detsiontion Jokkmokk och Turistbyrån i Jokkmokk. Anmälningarna visar att det finns ett stort intresse och stora behov. De områden som fått mest anmälnigar är ledarskap och värdskap, minoritetskulturer har ej fått tillräckligt många anmälningar för att vi ska ta med den i det sökta kursutbudet. Se bilaga 3, Kompetensutvecklingsinsatser.

Syfte

I förstudien har vi konstaterat att det finns en stor efterfrågan av kompetensutveckling. Styrgrupp samt intervjuade företag anser att för att enskilda företag och branschen ska kunna utvecklas krävs att det tillförs nya kunskaper. De ser att det dels kommer nya kundgrupper som ställer nya krav samt dels att det är en ökad konkurrens som de måste möta med höjd kvalitet i de tjänster som man erbjuder.

Företag och organisationer anser även att det är viktigt att få igång en bättre samverkan för att kunna erbjuda resor/tjänster där flera företag är aktörer.

Projektets syfte är
att höja kompetensen för anställda i de företag som deltar i utbildnignsinsatserna och därigenom möjliggöra för en utveckling av företagens verksamhet och möjligheter för den enskilde anställde att utvecklas i sitt arbete.
att stärka samverkan mellan företag i Lkf-regionen så att de kan arbeta tillsammans
att besöksnäringen utvecklas i kommunerna Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala.

Målsättning

Målsättning med projektet är att
Att 80 % av kursdeltagarna (utifrån valt område) upplever ökade kunskaper i områdena värdskap, ledarskap, story-telling, naturturism, matupplevelse, naturgeografi, entreprenörskap, IT, minoritetskulturer, guidning, tyska, engelska, samiska och meänkieli.
Deltagarna förväntas att höja sin kometens inom ovan nämnda områden, det innebär att deltagande företag kan hålla en högre kvalitet när de har den typen av verksamhet och att kunderna blir mera nöjda. Tillsammans bör detta leda till ökade affärsmöjligheter.
Att 80 % av deltagarna upplever att aktiviteterna bidrar till en ökad samverkan mellan turismföretag.
Under kurstillfällen blandas personal från olika företag och de får möjlighet att diskutera mellan varandra både inom men även utanför "kursämnet", på detta sätt utvekclas nätverk som företagen sedan har nytta av. Även besökare har glädje av detta samarbete då företag kan hänvisa till andra företag för tjänster utanför sitt kompetensområde.
Att 75 % av kursdeltagarna upplever att de har större förutsättningar att delta i verksamhetsutveckling på sitt företag efter att ha deltagit i kurstillfälle.
När personal ökar sin kunskap kring ett ämnesområde ökar även möjligheterna (och lusten) att tänka nytt eller att tänka utveckling. De gamla hjulspår som man kanske varit fast i kan man med kompetensutveckling komma ifrån. Detta innebär att företag kan utveckla och breddda sin verksamhet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska vara tillgängligt för personer med funktionshinder, lokaler för kurser ska vara anpassade för olika typer av funktionshinder. i de fall där deltagare har nedsatt syn eller hörsel ska lokaler och genomförande av aktiviteter särskilt ta hänsyn till deras svårigheter.

Samtliga deltagare ska bemötas så att de känner sig välkommna och delaktiga i aktivitererna. Personer med olika typer av funktionshinder ska bemötas med respekt.

I kursen Värdskap 2 handlar delar av innehållet om att öka kunskapen kring bemötande av personer med olika typer av funktionshinder.

Genomförande av kurser ska anpassas så att personer med funktionshinder kan tillgodogöra sig kursinnehållet, till exempel genom att anpassa kurslitteratur för personer med läs- och skrivsvårigheter eller synskada.

Jämställdhetsintegrering

Projektledaren ska få utbildning i jämställdhet för att på ett aktivt sätt kunna förstå begreppet jämställdhet samt att verka för att implementera detta i hela projektet. Utbildningen ska utgå från proejktledarens befintliga kunskapsnivå.

Projektledaren ska särskilt beakta eventuella könsskillnader i utvärderingarna från utbildningsinsatserna och konternueligt analysera dessa för att kunna göra eventuella förändringar.

I dokumentation, foldrar, artiklar och informationer ska jämställdhetsperspektivet lyftas fram.

I slutrapport ska jämställdhetsperspektivet lyftas fram så att man i den stategiska påverkansprocessen kan visa på skillnader mellan kön, åtgärder för att minska skillnaderna samt att visa på möjliga aktiviteter i framtiden för deltagande aktörer som skulle kunna minksa könsskillnader.

Samarbetspartners

  • Kommunledningskontoret
  • Kunskapssmedjan
  • Näringslivs- och utvecklingsen
  • Service- och teknikförvaltningen

Deltagande aktörer

  • 4141-3741
  • AB Snickarbacken
  • Abisko Mountain Lodge
  • Ajtte Fjäll och Samemuseum
  • APTAS
  • Camp Ripan AB
  • co sapmi
  • Eriksson Center i Gällivare AB, Team Sportia, Gällivare
  • Esrange
  • Girjas Adventure Ek.För.
  • Hjalmar Lundbohmsgården Ek.För
  • Hotel Jokkmokk
  • Hotell E10
  • Icehotel AB
  • Institutet för rymdfysik, IRF
  • Jukkasjärvi Vildmarksturer AB
  • Kalvdans
  • Kero Försäljning AB
  • Kiruna Lappland Ek.för.
  • Kommunkansliet
  • Kvikkjokks Fjällstation
  • Lainio Vildmark§
  • Laponia fly fishing
  • Laponia Sami Safari
  • LKAB Fk1
  • Mattarahkka Ek.för.
  • Nikkaluokta Sarri AB
  • Nordkraft
  • Norrskenskuskarna
  • Northern Lights Retreat
  • Ofelas Islandshästar
  • Peters Fjällkonsult
  • Position Jokkmokk AB
  • Samelandsresor AB
  • STF Kebnekaise
  • Stora Sjöfallet Fjäll AB
  • Thunborgs Viltaffär
  • Turistbyrån
  • Årrenjarka Fjällby AB

Kommun

  • Gällivare
  • Jokkmokk
  • Kiruna
  • Pajala