Logotyp på utskrifter

Beaivi

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHuvudkansli
KontaktpersonFredrik Juuso
E-postfredrik@sapmi.se
Telefonnummer090141184
Beviljat ESF-stöd3 999 550 kr
Total projektbudget3 999 550 kr
Projektperiod2012-01-09 till 2013-06-28
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Samer som många andra ursprungsbefolkningar har sämre hälsa än majoritetsbefolkningarna i de länder de lever. Många av de samer som vill följa sin etniska grupps traditionella sätt att försörja sig på väljer att arbeta med renskötsel. I dessa företag är lönsamheten ofta låg och arbetsmiljön är eftersatt. De negativa effekterna som ohälsa och svag ekonomisk egenmakt förstärks sedan av en utbredd känsla av utanförskap och känslan av att vara diskriminerad.
Detta projekt vill med kompetenshöjande insatser förstärka deltagarnas fömåga att utveckla sig själva och de företag de arbetar inom. Detta för att så först skapa stärkt handlingskraft hos den enskilde men också förbättrade ekonomiska resultat i de företag som mottagarna arbetar så att företagen sedan kan investera i en bättre arbetsmiljö och på andra sätt verka för att egenmakten hos de anställda ökar.

Bakgrund

Svenska Samernas Riksförbund (SSR) är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen och samiska näringslivs- och samhällsfrågor. SSR har först tagit del av en rad rapporter och forskningsstudier som uppmärksammat ohälsa, såväl psykisk som fysisk, som finns bland samer i Sverige. Dessa studier visar som sammanfattas i det följande på tydliga samband mellan bristande ekonomisk utveckling i den samiska basnäringen, renskötseln, och den då påföljande minskade förmågan att arbeta med arbetsmiljöfrågor inom renskötselsföretagen och en försämrad ekonomisk egenmakt hos dem som äger företagen d v s samerna. Denna situation med dålig ekonomi, sämre hälsoläge och låg grad av egenmakt förstärks sedan av den diskriminering som många samer upplever att de utsätts för. Detta genererar en förklaringsmodell där åtgärder som stärker lönsamheten i företagen kommer att skapa bättre hälsa bland dem som arbetar i företagen och då dessutom stärker dessas egenmakt, vilket då också stärker dem samiska gruppens totala egenmakt vilket då ur flera perspektiv kan bidra till att gruppen kan få uppleva att diskrimineringen över tid minskar.
För att skapa möjligheter för insatser som stärker företagens konkurrensförmåga och då kan skapa bättre förutsättningar för bl a utveckling av arbetsmiljön har SSR tillsammans med Lexikon Norr genomfört behovsanalyser bland personer som äger och/eller arbetar i renskötselsföretag i upptagningsområdet. Målsättningen med analyserna har då varit att identifiera vilka kunskaper som målgruppen anser sig sakna i sitt dagliga arbete och då särskilt vilka kunskaper som de anser sig sakna för att utveckla arbetsmiljön och den långsiktiga konkurrensförmågan i de företag som de arbetar i och/eller äger.
En av de avhandlingar som detta projekt baseras på är författad av Niklas Kaiser. Han menar att renskötare är stolta över sitt yrkesval och vill inget annat än att vara renskötare. Det är en livsstil och inte bara ett yrkesval. Att vara same är inte samma sak som att vara renskötare, men renskötsel är först en basnäring för inom den samiska kulturen, och renskötseln är också intimt förankrad i den samiska kulturen, då inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv utan också som en livsstil. Häri ligger paradoxalt nog också en del av förklaringen till renskötarnas psykiska ohälsa. Maktlöshet, gammaldags lagstiftning, rovdjur, dålig ekonomi och en omgivning som ser rennäringen som ett stort problem är ett hot mot renskötarens yrkesval och livsstil. Det leder också till ångest, depressioner och självmordstankar.
Sanningen är i själva verket den att trots dålig ekonomi och krävande arbetsmiljö så vill de flesta renskötare inget annat än att vara renskötare. De upplever en hög livskvalitet och ryggar inför tanken att göra någonting annat.
Det sistnämnda är av fundamental vikt i Kaisers analys. Alltså, att avståndet till det som är utanför renskötarens arbetsperspektiv är så stort att ”jag skulle för allt i mitt liv inte vilja göra någonting annat” är ett vanligt uttryck bland dem som arbetar inom renskötseln.. Det har ju andra aspekter också. En renskötare inte bara gå ut och in om du vill ta sabbatsår. Denne kan inte välja att vara borta tre år och sedan börja igen. Här skapas en inlåsningseffekt som gör att den som arbetar inom rennäringen upplever än större stress när det ekonomiska läget är kärvt, vilket då leder till psykisk ohälsa och till och med till självmord.
24 oktober 2007 hölls ett seminarium för Sametingets ”Hur är den samiska folkhälsan?” 2007 kom FN:s rapportör Paul Hunt med en rapport om hälsositutionen i Sverige där han kritiserade Sveriges okunskap vad gäller den samiska folkhälsan. Per Sjölander och Lars Jakobsson redogjorde för den forskning som hittills bedrivits men som behöver kompletteras.

Forskning om samer
Professor Per Sjölander som är forskningschef på södra Lapplands forskningsenhet, Vilhelmina, redogjorde för den forskning som bedrivits för att definiera om det finns specifika folkhälsoproblem bland samer. Jämförande studier mellan åren 1961-2000 har gjorts på 7 482 renskötande samer, 34 239 icke-renskötande samer och en referenspopulation i Norrlands inland på 144 930 individer.

Riskfaktorer
De troliga riskfaktorerna har med livsstil och psykosociala faktorer att göra. Man har konstaterat en något lägre fysisk aktivitet bland samekvinnor och högre intag av mättat fett bland kvinnor i renskötarhushåll jämfört med andra kvinnor. Särskilt renskötande kvinnor upplever dessutom sitt psykiska välbefinnande sämre. Några faktorer som definierats är brist på socialt stöd, lite intellektuell stimulans och hög arbetsbörda. Familjeekonomin är förutom kvinnans insatser i renskötselföretaget också beroende av kvinnans jobb utanför samebyn. I renskötarfamiljer har kvinnor numera både högre utbildning och högre inkomster än mannen.

Hälsa och arbetsmiljörisker
Södra Lapplands forskningsenhet har forskat om risken för dödsolyckor, självmord, muskuloskeletala besvär och den hälsorelaterade livskvaliteten bland samer. Att vara renskötare är ett riskabelt yrke. Man har inte funnit någon förhöjd risk för dödsolyckor bland icke-renskötande samer, medan risken bland renskötande samer är 70 % högre. Risken för skoterrelaterade dödsfall är 700 % högre för renskötare. Det betyder ett skoterrelaterat dödsfall vart tredje år från 1980. Belastningsskador har en högre frekvens än bland andra kroppsarbetare i glesbygd. Fysiska riskfaktorer är fordonsolyckor i terräng, knivhantering, renhantering och vibrationsskador.

Högrisk-yrke
Risken att drabbas av olycksfall relaterade till arbetet är högre än för jordbrukare och byggnadsarbetare, men renskötare finns inte med i den nationella statistiken som inrapporteras till arbetsmiljöverket. (I likhet med andra egenföretagare rapporteras inte olyckstillbud till arbetsmiljöverket och därför kommer man inte med i statistiken.)

Den forskning som detta projekt tagit till sig av visar alltså på väsentliga problem bland renskötande Samer och att detta har koppling till lönsamheten bland de företag de arbetar inom och kanske äger. Lönsamheten är också då knutet till vilken förmåga företagen har att verka för en bättre arbetsmiljö. Både frågan om lönsamhet och arbetsmiljö har också en tydlig koppling mot bristande utbildning i allmänna frågor som i mer specifika frågor.

När bakomliggande forskning tydligt visar på en generellt låg utbildningsbakgrund i målgruppen, har det i förstudien särskilt ringats in behovsområden som målgruppen anser sig var i behov av för att så långsiktigt förbättra både de ekonomiska förutsättningarna i sina företag och även den arbetsmiljö som de arbetar i. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och enkäter där ca 100 enskilda personer som arbetar inom rennäringen har deltagit. Denna fältstudie visar att det finns behov av kompetenshöjande insatser inom följandeområden:

• Arbetsmiljöutbildning
• Livsmedelshantering
• Ledarskap
• Marknadsföring
• Juridik-avtal
• Försäljning
• Affärsekonomi
• IT-data

Förutom detta finns ett identidierat behov av ökad kunskap inom området jämställdhet

Detta projekt vilar på kunskapen om att ohälsa bland dem som arbetar inom renskötseln är större än bland den övriga befolkningen. Projektet menar då att en av anledningarna till denna ohälsa beror på låg kunskap och på dålig ekonomi och att dessutom diskriminering förstärker ohälsan. Projektet kommer genom riktade kunskapshöjande insatser att höja deltagarnas förmåga först till att förbättra konkurrenskraften på arbetsstället. Detta ger då möjligheter till investeringar som förbättrar arbetsmiljön. Denna investering tillsammans med höjd kompetens i arbetsmiljöfrågor kommer då att leda till en bättre arbetsmiljö som o samverkan med en bättre ekonomi stärker den enskildes ekonomiska egenmakt och stärker deltagaren i sin identitet och i sin person vilket då också gagnar den samiska kulturen och slutligen bidrar till en minskad diskriminering

Målsättning

Övergripande målet är att minska ohälsan bland dem som arbetar inom renäringen. Detta mål är intimt förbundet med att då öka konksurrenskraften och lönsamheten bland dessa företag och då också minska diskrimineringen av dem som arbetar inom renskötseln. Detta leder då slutligen till en sammantaget förbättrad förmåga för den samiska kulturen att utvecklas och att överleva.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Enligt Statistiska centralbyråns tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU, har personer med funktionshinder högre arbetslöshet och lägre sysselsättningsgrad än befolkningen totalt. Av dem är 62 procent sysselsatta, jämfört med 73 procent av befolkningen totalt. Drygt 64 procent av männen med funktionshinder är sysselsatta,medan motsvarande siffra för kvinnorna är 59 procent. Bland personer med funktionshinder som har nedsatt arbetsförmåga är endast 50 procent sysselsatta.

Av Statistiska centralbyråns statistik framgår också att mer än var
femte funktionshindrad med nedsatt arbetsförmåga uppger att de under
perioden 1999 och 2004 har utsatts för diskriminering i arbetslivet.

Fokus under förstudiefasen har varit att sätta grunden för vårt fortsätta arbete med tillgänglighet för personer med funktionshinder. Arbetsgruppen ska fram en rutin hur vi ska säkra att tillgänglighetsperspektivet finns med under mobilseringsfasen.Problemet i förstudien har varit att det finns väldigt lite information om funktionshinder i den målgrupp som detta projekt omfattar. Detta gäller inte bara offentlig statistik, utan också har det varit svårt att få information om funktionshinder vid intervjuer med potentiella projektdeltagare. Detta kan bero på en tradition där renskötare i sin yrkesroll inte velat informera sin omvärld om eventuella funktshinder eller sjukdomar. (Förtydligat i separat underlag) Men tillgängligheten ska beaktas i projektet på följande sätt:
Fysisk tillgänglighet dvs. att utbildningsplatsen är utformad så att det är möjligt att ta sig fram på ett enkelt sätt och ha en fungerade studiesituation.
Alla ska kunna ta sin in i möteslokalerna och utbildningslokalerna. Det ska finnas handikapptoaletter i anslutning till lokalen.

Dessutom är frågan om tillgänglig en fråga som handlar om hur vi förhåller oss till varandra så att ingen känner sig diskriminerad och i projektet skall finnas rutiner för att arbeta med tillgänglighetsfrågor.
Kommunikativ tillgänglighet som behandlar möjligheten att höra och delta i diskussioner bygger på att kommunikationen möjliggörs och i projektet Vid varje utbildning och möte skall erbjudas på samiska vilket också präglar projektet ur frågan om nformativ tillgänglighet vilket gör att utbildningsmaterial skall översättas till samiska.

Samarbetspartners

  • Lexikon Nord

Deltagande aktörer

  • Baste Cearru
  • Girjas Sameby
  • Grans Sameby
  • Gällivare Skogssameby
  • Jåkkåkaska
  • Rans Sameby
  • Sirges Sameby
  • Sörkaitums Sameby
  • Tuorpons Sameby
  • Udtja

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Bjurholm
  • Boden
  • Dorotea
  • Gällivare
  • Haparanda
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Lycksele
  • Malå
  • Nordmaling
  • Norsjö
  • Pajala
  • Piteå
  • Robertsfors
  • Skellefteå
  • Sorsele
  • Storuman
  • Umeå
  • Vilhelmina
  • Vindeln
  • Vännäs
  • Åsele
  • Älvsbyn
  • Överkalix
  • Övertorneå