Logotyp på utskrifter

Åter till arbete trots långvarig smärta

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareCITY REHAB Utv. i Luleå HB
KontaktpersonAnna Sjögren
E-postanna.sjogren@cityrehab.se
Telefonnummer0920-247171
Beviljat ESF-stöd606 443 kr
Total projektbudget808 592 kr
Projektperiod2008-11-01 till 2009-05-01
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Förprojekteringen ska undersöka förutsättningarna för att utveckla en rehabiliteringsmodell som möjliggör att personer med långvarig smärta kan komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Bakgrund

OBS! Felaktigt org. nr för försäkringskassan under fliken medfinansiärer och samverkanspartner. Rätt org. nr. 202100-5521
Organisationsstorlek för CITY REHAB Utv. HB ska vara 3 st anställda, 2 män, en kvinna. Start och stoppdatum 20081101-20090501.
Vilka ska delta i projektet? Anställda inom CITY REHAB Utveckling HB samt personal från samverkanspartners.

MÖJLIGHETER ATT UTVECKLA ETT ARBETSLIVSPROJEKT.
Vi söker medel för en förprojektering där vi vill kartlägga och analysera det rehabiliteringsutbud som finns idag för människor med långvarig smärta (tidigare benämnd kronisk smärta). Denna analys och kartläggning skapar förutsättningar för att utveckla en ny rehabiliteringsmodell med en integrering av arbetsrehabilitering.
Arbetet ska ske i tätt samarbete med arbetsförmedling, försäkringskassa, NLL och LTU.
Idén till projektet växte fram i kontakten med handläggare från arbetsförmedlingen samt i möten med våra egna patienter.
Denna grupp av människor inte har tillgång till adekvat rehabilitering idag, vilket ger stora samhällsekonomiska konsekvenser och individuellt lidande.
Då det saknas sjukvårdsorganisation och finansiering samt politiskt engagemang för en verksamhet riktad mot patienter med långvarig smärta krävs ett pionjärarbete för att finna nya vägar för utformning och finansiering.
Med de rätta rehabiliteringsinsatserna medicinskt och arbetslivsinriktat kan vi hjälpa dessa människor att minska sin smärtupplevelse och bli mer delaktiga i samhället igen, med ett mål ställt på återgång till arbete.

Sedan årsskiftet har vi på CITY REHAB avsatt en heltidstjänst för att arbeta med ett underlag till en ansökan för en förstudie, således har vi satsat 200 000 kr av egna medel för att ta fram ett underlag till en ansökan.
Under denna tid har vi knutit kontakter med LTU, NLL såväl med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Länsstyrelse.

LÅNGVARIG SMÄRTA OCH SJUKSKRIVNINGSANTAL.
Långtidssjukskrivningar har under de senaste 10-15 åren ökat dramatiskt. Sverige hör till de länder som nu ligger i topp i världen när det gäller långtidssjukskrivningar. 47 % av alla långtidssjukskrivningar har kronisk smärta lokaliserad till det muskuloskeletala systemet.
För 95 % av dessa har någon diagnos relaterad till det muskuloskeletala systemet inte kunnat fastställas. Sjukvården har utmärkta metoder för att undersöka, diagnostisera och behandla skadade vävnader.
Problemet är att det inte är skadad vävnad som orsakar den smärta kroniska smärtpatienter upplever. Sjukvården har tidigare saknat en förklaringsmodell för patientens besvär. Modern smärtforskning kan idag förklara denna typ av smärta, det sker förändringar i nervsystemet som leder till att smärtledande banor blir överretade och överkänsliga. Detta leder till att stimuli som i vanligt fall inte upplevs smärtsamt ger en smärtupplevelse hos den drabbade. Fenomenet kallas för störd central smärtmodulering eller central sensitisering (se Bilaga 1).

INTERDISCIPLINÄR MEDICINSK REHABILITERING.
Enligt all vetenskaplig forskning rehabiliteras dessa människor med långvarig smärta bäst i en interdisciplinär rehabiliteringsmodell. Detta betyder att det finns flera professioner inom teamet som läkare, psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut. Rehabiliteringen kännetecknas av en samordnad utredning och behandling med integrerade mål utifrån de olika professionernas kunskap och patientens behov. Teamet fattar beslut och har ansvaret tillsammans med patienten. Målsättningen i rehabiliteringen utgår från patientens helhet och behov.
Denna modell innebär även att patienten blir en aktiv deltagare i rehabiliteringsprocessen.

TILLGÅNG AV TEAMREHABILITERING I NORR OCH VÄSTERBOTTEN.
Teamrehabilitering finns inte att tillgå för alla behövande i vår region.
På sjukhusnivå finns Rehabmedicin på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå som bedriver gruppbaserad rehabilitering med en mycket begränsad genomströmning av deltagare.
På Sunderby sjukhus bedrivs endast utredningar på avdelningen för Smärtrehabilitering.
Detta innebär att vi har ett stort antal av människor som står utanför den interdisciplinära teamrehabiliteringen och de hänvisas till Primärvården.
I Primärvården finns inte någon uppbyggd teamrehabilitering och patienten hänvisas till en mer eller mindre adekvat vård där de träffar enskilda vårdgivare som många gånger inte har full kunskap om det sensitiserade nervsystemet. Trots att medicinsk forskning har verifierat den långvariga smärtans mekanismer kan vi konstatera att det råder en påtaglig okunskap på flera nivåer kring rehabilitering av dessa människor.
Patienter med långvarig smärta behandlas därför ofta med icke adekvata metoder, metoder avsedda för skadade vävnader och inte för sensitiserad smärtproblematik.

UTANFÖRSKAP SOM KONSEKVENS AV DAGENS SJUKVÅRDSORGANISATION.
En inadekvat sjukvård medför ett samhälleligt problem då vårdkonsumtionen ökar och patienten cirkulerar omkring i vården i sökandet efter ett svar på sin problematik. Dessa människor återfinns givetvis på försäkringskassan. De blir svåra att handlägga då alla somatiska undersökningar inte kan påvisa någon vävnadsskada, men personen är ändå i för dålig skick för att orka med ett arbete. Vidare friskrivs personen från försäkringskassan och hänvisas till arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens handläggare finner att det föreligger för små resurser hos personen att återgå till arbete. Arbetsrehabilitering blir resurskrävande och ibland helt omöjlig. Personen återremitteras till försäkringskassan. I denna rundgång kan de hända att den drabbade skrivs ut från både försäkringskassa och arbetsförmedling och slutligen hänvisas till socialförvaltningen. Det nya sjukförsäkringsregler som riksdagen beslutat om kommer att medföra att genomförandeprojektets målgrupp ställs i ytterligare utanförskap.

Problemet som vi vill belysa med denna bakgrund är ett stort antal människor med långvarig smärtproblematik som ofta är långtidssjukskrivna. Dessa människor får idag en inadekvat rehabilitering och har inte resurser att stå till arbetsmarknadens förfogande. De kräver stora samhällsmässiga resurser.

På ett individuellt plan upplever den drabbade en mycket låg livskvalitet som präglas av smärta, värk och utanförskap.

Vår intention är att via den kartläggning och analys som görs i förprojekteringen skapa en rehabiliteringsmodell som bygger på senaste medicinsk forskning inom rehabilitering av långvarig smärta. Genom att handläggare från Försäkringskassa och Arbetsförmedling ingår i förprojekteringen tas det interdisciplinära arbetet till en ytterligare nivå.
Alla aktörer verksamma kring projektets målgrupp skall utveckla en samsynthet under förprojekteringen.
Alla kommer att ha samma teoretiska kunskaper gällande central sensitiserad smärta och tillämpande av dessa kunskaper i rehabiliteringsprocessen.
Detta innebär att projektdeltagarna kommer att mötas av ett entydigt budskap oavsett vem de har kontakt med i hela rehabiliteringsprocessen.
Detta står till grund för en samsynt rehabilitering med integrering av arbetsrehabilitering.

Namnet på det framtida projektet beskriver väl dess inriktning: Åter till arbetet trots långvarig smärta.
Inriktningen är inte att eliminera smärtan utan att lära patienterna att hantera sin smärta så att den inte utgör ett hinder för varken arbete eller meningsfull fritid.

För att få en vetenskaplig förankring kommer vi att handledas av en lektor på LTU.
Den medicinska rehabiliteringen kommer att utformas tillsammans med Smärtrehab i Sunderbyn.
Arbetsrehabiliteringens integrering i modellen kommer att utformas tillsammans med Försäkringskassa och Arbetsförmedling.
Det kommer att utformas manualer för att belysa, beräkna och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna med hjälp av företaget Pay-off.
Inom förprojekteringsprojektet ska vi kartlägga och analysera förutsättningar, partnerskap och finansiering för ett kommande genomförandeprojekt.

Syfte

SYFTE MED FÖRPROJEKTERINGEN.
-Att skaffa bästa möjliga underlag och förutsättningar för att upprätta
en ansökan om ett genomförandeprojekt inom Programområde 2.
-Skapa en samsyn där alla delaktörer pratar samma språk och ger
samma förklaringsmodell till den potentiella framtida projektdeltagaren.
-Att analysera målgruppens storlek och omfattning.
-Att analysera målgruppen ut ett jämställdhetsperspektiv.

SYFTE MED FRAMTIDA GENOMFÖRANDEPROJEKT:
-Att deltagaren i projektet får en korrekt medicinsk bedömning och rehabilitering, vilket innebär att minskad sjukvårds konsumtion.

-Individen integreras i samhället igen genom återgång till arbete och ett utanförskap minskar.
-Att minska antalet arbetslösa och långtidssjukskrivna och därigenom åstadkomma samhällsekonomiska vinster.

Genomförandeprojektets samhällsekonomiska utvärdering klargöra de samhällsekonomiska effekterna av denna rehabilitering. Med den utvärderingen som grund kunna tydliggöra former för finansiering och därmed bidra till att denna arbetsrehabiliteringsmodell kan bedrivas som stadigvarande verksamhet.
Undersökningar har påvisat att kostnadseffektiviteten för samhället genom lyckad rehabilitering för endast en person kan ge en nettovinst på 1,3 miljoner kronor, mätt under en treårsperiod.

Målsättning

MÅLSÄTTNING I FÖRPROJEKTERING.
- Metoden för rehabiliteringsmodell med integrering av
arbetsrehabilitering skall vara färdigställd.
- Under slutfasen av förprojekteringen skall alla samverkanspartners
vara klara för projektstart
- Alla aktörer verksamma kring projektets målgrupp, patienter med
långvarig smärta skall vara samsynta.
- En fullskalig ansökan för genomförandeprojektet - ÅTER TILL ARBETE
TROTS LÅNGVARIG SMÄRTA skall utformas.

Förutsättningar för finansiella grunder till projekt skall vara kartlagda.

HUVUDMÅL.
Att vid förprojekteringens slut, via de planerade kartläggnings- och analysinsatserna , utveckla en adekvat vetenskapligt evidensbaserad rehabiliteringsmodell för människor med långvarig smärta.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förprojekteringen med dess planering och workshops kommer att bedrivas i CITY REHAB:s lokaler. Själva projektet kommer i huvudsak att bedrivas i CITY REHAB:s lokaler på Bergvikskurvan 11.
Lokalerna är handikappanpassade, lyftsystem till bassäng, hissar till konferenslokal samt sluttande golv istället för trappor in till träningshall.
Gällande kommunikativ tillgänglighet så hyrs teckentolk eller tolk in vid behov. Detta för blinda, döva eller utländska deltagare ska kunna delta i projektet


Transnationellt samarbete

Förprojekteringen kommer att innebära arbete av transnationell karaktär då vi vet att Sverige ligger i topp av de länder med högst antal långtidssjukskrivna.
Vi kommer bl.a. att se över hur smärtrehabiliteringen bedrivs i Storbritannien och Danmark som idag har en bra medicinsk rehabilitering och arbetsinriktad rehabilitering.
Vi har även kontakter med ledande team i Sverige gällande medicinsk smärtrehabilitering.
Under ansökansarbete har vi haft kontakt med Jan Lidbeck överläkare för smärtrehabiliteringen i Skåne.
Den lokala förankringen får vi via Smärtrehab i Sunderbyn.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen, Luleå
  • Försäkringskassan
  • Luleå Tekniska Univerisitet
  • Norrbottens läns landsting
  • Tillväxt och kommunikation

Samarbetspartners

  • CITY REHAB Utv. i Luleå HB
  • Försäkringskassan
  • Norrbottens läns landsting

Kommun

  • Boden
  • Luleå
  • Piteå
  • Älvsbyn