Logotyp på utskrifter

Arenan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsförvaltningen
KontaktpersonLotta Zetterström
E-postlotta.zetterstrom@amf.lulea.se
Telefonnummer0920453133
Beviljat ESF-stöd3 751 922 kr
Total projektbudget8 725 400 kr
Projektperiod2012-03-05 till 2014-06-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet vill etablera ett nytt förhållningssätt som verktyg för att nå en nollvision i fråga om ungdomsarbetslösheten. Förhållningssättet bygger på tanken om att unga är viktiga resurser i lokalsamhället, och vars energi, kompetenser och ambitioner måste ges verktyg, arenor och nätverk för att synliggöras. För att uppnå detta har projektet samlat ett banbrytande partnerskap bestående av företrädare för de unga, Luleå kommun, teater och kultur, idrott och föreningsliv samt näringslivet. Den gemensamma attityden handlar om att göra och skapa saker tillsammans – via CO CREATION – för nya jobb, nya attityder och ett nytt, attraktivt Luleå. Tillsammans med partnerskapet kommer de unga att bygga en plattform för aktiviteter, projekt, uppdrag, företagsamhet och event som i sig själva och via projektets flora av spridningskanaler kommer att leda till jobb och tillväxt.

Bakgrund

Föreliggande projekt tar sin utgångspunkt i ett fortsatt utsatt arbetsmarknadsläge för unga män och kvinnor samt i de erfarenheter och slutsatser som projekt Tusen nya ungdomsjobb och den efterföljande processen visat på. Projektets bärande idé är att skapa en gemensam arena för unga män och kvinnor och arbetslivets alla aktörer, företag, organisationer, offentliga verksamheter, och där de ungas egen kraft, förmåga och kreativitet utgör fundamentet. Projektet lanserar därmed som en social innovation, med inspiration från det transnationella URBACT-projektet My Generation, begreppet CO-CREATION, medskapande.

Som bakgrund beskrivs här erfarenheter och analys från tidigare projekt och process, fakta kring arbetsmarknadssituationen för unga män och kvinnor, lärdomar ur övrigt utvecklingsarbete, kommunens beslut om nollvision mot ungdomsarbetslösheten samt beslut om fortsatta insatser med befintliga medel och övriga utvecklingsprojekt. Projektet placeras därmed in i den struktur, karta, som anger hur olika aktörer och satsningar samverkar för att minska ungdomsarbetslösheten i Luleå.

PROJEKT, PROCESS OCH ANALYS
Tusen nya ungdomsjobb har levererat ett gott exempel på hur en s.k öppen ingång, byggd på en bred samverkansplattform, kan organiseras för att fungera. Projektets utvärdering uppmärksammar också vikten av att hålla ett tydligt fokus på ungdomars egen kapacitet, att uppmärksamma och påverka attityder och värderingar hos både unga och arbetsgivare och att samla resurser för att motverka tidig utslagning exempelvis i form av avhopp från skolan.

Situationen för unga män och kvinnor är fortsatt prekär. Projekt Tusen nya ungdomsjobb genomfördes i en lågkonjunktur där det stod klart att ungdomarna betalade ett högt pris. Den rådande finansoron riskerar att försämra läget ytterligare. Under särskild rubrik redovisas aktuell statistik. Kommunen har därför genomfört en bred och öppen process för att formulera hur en fortsatt strategi för fler och bättre jobb för unga ska utformas. Denna process har bl a inrymt ett dialogseminarium med unga och arbetsgivare i mars 2011, ett flertal workshops samt en bred politisk dialog. Denna process har även inrymt en dialog med ESF-rådets processtöd för projektutveckling samt de olika metoder som där tillhandahålls, som LFA.

Luleå kommunen har med avstamp i denna process fattat ett beslut om nollvision mot ungdomsarbetslösheten. Detta beslut innebär bl a att kommunen anslår egna medel som medfinansiering i detta projekt, men även att en rad satsningar initieras. Således har kommunen beslutat om att avsätta resurser för att skapa en öppen gemensam ingång i samverkan med alla berörda aktörer. Detta som ett direkt svar på resultaten från Tusen nya Ungdomsjobb. Luleå kommun har även tillsammans med Piteå kommun satt samman ett projekt, UTAN, som ska ta fram metoder för att förhindra avhopp från skolan. Även när det gäller utbildning satsar kommunen på att skapa lärande miljöer, fler chanser för att öka sin kompetens, utbildningar i dialog med arbetsgivare, stöd till att förbättra praktik m.m.

Ett behov som framstått allt tydligare är att kunna finna former för unga män och kvinnor att mer aktivt och i dialog med lokalsamhället själva påverka arbetsmarknadens och sin egen utveckling. Detta projekt utgör ett svar på den frågeställningen.

Ett identifierat område där ungas perspektiv kan bidra till näringslivsutveckling och på samma sätt vara språngbräda i den egna utvecklingen är praktik utomlands. Inte sällan görs sådan praktik frikopplat från det egna lokala näringslivet. I stället skulle en tanke kunna vara att praktiken kopplas till aktuella branscher och företag i behov av utvecklade internationella kontakter. Med andra ord kan ungdomars möjlighet att resa och leva utomlands vara en tillgång i företagens internationaliseringssträvanden. Detta kommer att närmare utforskas under projektets mobiliseringsfas.

STATISTIK
I juli 2011 befann sig 514 män och 399 kvinnor mellan 18-24 år i öppen arbetslöshet eller i program med aktivitetsstöd i Luleå. Det utgör 26 procent av den totala arbetslösheten i Luleå kommun. Motsvarande siffra för unga i landet som helhet är 23 procent av den totala arbetslösheten. Uppgifterna är hämtade från Arbetsförmedlingen.

Även i ett europeiskt perspektiv förhåller sig ungdomsarbetslösheten i Luleå relativt hög. Enligt siffror från Eurostat juni 2011 har Sverige en ungdomsarbetslöshet (unga 16-24 år) på 24 procent att jämföra med länder som Nederländerna, Tyskland, Österrike och Schweiz där siffran håller sig under 10 procent. Till länder som håller sig mellan 20 och 30 procent hör bl.a. Storbritannien, Irland, Belgien, Frankrike och Italien. De dystraste siffrorna återfinns i Grekland och Spanien på över 30 respektive 40 procent. Även om förutsättningarna ser något olika ut och den finansiella krisen slagit olika hårt i olika delar av Europa så kan man drista sig till att tro att det finns saker att lära sig av hur ungdomar införlivas i samhället och i arbete i de länder där arbetslösheten trots allt ligger på en förhållandevis låg nivå.


CO-CREATION
Inom ramen för EU-programmet URBACT (inom ERDF) har ett projekt genomförts, My Generation, med fokus på hur lokalsamhället kan engagera unga människor i samhällsbygget. Göteborgs stad har varit svensk partner. Ett tema av särskilt intresse har gällt att överbrygga gapet mellan skola och arbetsliv. I Rotterdam har där ett projekt genomförts, Hi5, som med stor framgång engagerat ungdomar i en mängd samhällsprojekt i nära koppling till arbetslivet. Nyckeln till framgången har varit att ungdomarna haft stort inflytande och stort ansvar samt att det skapats en arena för gemensamma aktioner tillsammans med övriga samhällsaktörer. Den frågeställning som ligger till grund för föreliggande projekt är hur man kan omvandla dessa erfarenheter av co-creation, eller medskapande, från Holland till att kunna genomföras i Luleå och Övre Norrland.

SLUTSATSER och ANALYS

Luleå kommun satsar egna medel på att skapa en gemensam, öppen ingång för arbetslösa unga. Man använder erfarenheterna från projektet Tusen nya ungdomsjobb vad gäller samverkan mellan aktörer. Luleå kommun genomför även stora satsningar på att underlätta för ungdomar och unga vuxna att fullfölja sin skolgång och på att matcha utbildning mot arbetslivets krav.

Med föreliggande projekt vill Luleå kommun, med medel från ESF samt egna kontanta medel, pröva att utveckla en modell för hur unga män och kvinnor kan vara medskapare till att utveckla arbetsmarknaden för unga. Projektet vill satsa på att skapa en arena där detta är möjligt, där unga kan arbeta praktiskt för att möta behov från organisationer och offentliga och privata företag, där kreativa lösningar utvecklas, där nya jobb skapas och där attityder från lokalsamhället, arbetsgivare och ungdomar utvecklas i riktning mot större tolerans och förståelse och insikter om gemensam nytta och där praktik utomlands kan bidra till att de lokala företagen utvecklas. Projektet kommer att samarbeta med andra innovativa aktörer i Europa, både vad gäller co-creation (medskapande) och vad gäller kvalificerad praktik.

Socialfondsprojektet blir en integrerad del av Luleås strävan mot nollvision. Projektet vill använda ESF-medel för de mest innovativa delarna i den satsningen. I ett strategiskt regionalt hänseende blir denna satsning av stort intresse och projektet kommer att delta i den regionala debatten och sprida resultat och erfarenheter till övriga län.

Målsättning

1. Nolltolerans mot ungdomsarbetslösheten via nytt etablerat förhållningssätt (samskapande)
2. Ökad kommunal attraktionskraft (stolthet)
3. Nya affärsideér, nya företag och nya jobb (tillväxt)
4. Förbättrat företagsklimat (tilltro)
4. Ökad internationalisering (utsikt)
5. Mångfald i arbetsliv och samhälle (inkludering)

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I mobiliseringsfasen kommer vi göra en analys av tillgängligheten i projektet. Denna kommer inledas med en omvärldsanalys i vilken vi kartlägger vilka funktionsnedsättningar vi kommer att stöta på i och runt målgruppen, och på vilket sätt vi bäst ska kunna möta detta. Analysen kommer ta avstamp i fysisk tillgänglighet, Tillgänglig information och Tillgänglig verksamhet.

Projektet kommer att bedrivas i lokaler som är fysiskt tillgängliga, och som motsvarar Luleå kommuns policy om tillgänglighet.

Luleå kommun har höga ambitioner vad gäller tillgänglighetsfrågor och har erfarenheter från tillgänglighetsarbete i tidigare ESF-finansierade projekt. Vi är dock angelägna om att ta ytterligare ett steg i arbetet med Tillgänglighet och kommer därför i samband med uppstart av mobiliseringsfasen kontakta processtödet i Tillgänglighet för att få utbildning och stöd i hur vi når vår ambition.

Vi ser det som mycket viktigt att projektets resurser har kompetens inom området, därför kommer detta att vara en merit i samband med rekrytering av projektpersonal och i upphandlingar. Precis som i frågan om jämställdhetsintegrering kommer tillgänglighet finnas som en ständig punkt på agendan på styrgruppsmötena. En viktig orsak till detta är att projektet snabbt ska kunna identifiera och åtgärda eventuella brister på området och för att lyckas med detta tror vi det är viktigt att frågan lever på flera nivåer. Detta kommer också analyseras av projektets externa utvärderare.

Transnationellt samarbete

De erfarenheter som ligger till grund för projektets innovativa karaktär hämtas bl a från en verksamhet i Rotterdam som kallas Hi5, se även Delmål 5. I den verksamheten genomför unga människor olika aktiviteter på uppdrag såväl av ungdomar i de egna leden som av det omgivande samhället. Utöver att synliggöra den skaparkraft och förmåga man besitter kan ungdomarna genomföra viktiga nya samhällsprojektet som ett direkt bidrag till att utveckla samhället och skapa nya arbetstillfällen och tillväxt. Projektet kommer att samarbeta med Hi5 vad gäller metoder. Under mobiliseringsfasen konkretiseras arbetet. Det kan handla om gemensamma seminarier och besök, om direkt arbete i varandras verksamheter, om s.k peer reviews där projekten utvärderar varandra samt även om gemensamma rapporter och metodutvecklingsinsatser.

I en annan del av projektet kommer deltagarna att genomföra praktik utomlands. Här handlar det dels om att identifiera branscher och företag på hemmaplan med intresse av ett ökad internationellt kontaktnät/behov av nya tjänster/omvärldsanalys eller ökad marknad, dels om att då finna lämpliga företag och organisationer som kan ordna praktik. Det finns en koppling till ett pågående projekt som drivs som ett multilateralt projekt inom LLP, med den italienska organisationen CSCS som koordinator. Här finns upparbetade kontakter via European Minds som kommer att kunna användas. Projektet, under namnet Europemobility network har European Minds (EM) som svensk partner och går ut på att sätta samman en europeisk plattform för mobilitet som knyter samman sändande och mottagande organisationer på ett enkelt sätt. Vidare finns European Minds, med säte i Luleå, som enda svenska organisation inom programmet Erasmus for Young Entrepreneurs. I det programmet finns genom EM upparbetade kontakter med mottagande företag och intermediära organisationer i samtliga EU-länder.

Under mobiliseringsfasen kommer dels arbetsformerna att klargöras vad gäller hur och projektet ska arbeta med frågan, dels lämpliga värdorganisationer/företag att identifieras.

Samarbetspartners

  • Luleå Näringsliv AB
  • Norrbottensteatern

Kommun

  • Luleå

Liknande projekt