Logotyp på utskrifter

Andra chansen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSverigefinska folkhögskola
KontaktpersonMarjatta Morin
E-postmarjatta.morin@svefi.net
Telefonnummer0922-688 16
Beviljat ESF-stöd2 507 523 kr
Total projektbudget6 268 748 kr
Projektperiod2009-06-29 till 2011-04-15
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektets individanpassade utvecklingsinsatser som bidrar till förstärkt självkänsla, förbättrade kunskaper om arbetsmarknaden, utökat kontaktnät till potentiella arbetsgivare och fördjupade kunskaper inom valda ämnen skall bidra till att motverka utanförskap hos målgruppen.

Bakgrund

Den bakgrundsanalys som projektägaren tillsammans med medfinansiärer har gjort för aktuell ansökan visar på följande utanförskapsproblematik.
Haparanda kommun har under de senaste åren haft ett relativt gynnsamt läge på arbetsmarknaden mot bakgrund av den expansion som skett inom främst handel och service. Det har dock kunnat konstateras att en del av de nya arbetstillfällena har erhållits av inflyttade personer och den grupp som kvarstår utanför arbetsmarknaden är ofta äldre personer som saknar utbildning och som ofta varit ifrån arbetsmarknaden ett längre tag, unga personer som aldrig ens tagit sig in på den och sjukskrivna personer. Dessa grupper som idag kan ses som en outnyttjad "arbetskraftsreserv" har därmed särskilda svårigheter att få ett arbete. Den snabba konjunkturnedgången under andra halvan av 2008 och under innevarande år har dessutom gjort att arbetslösheten ökat ytterligare och framförallt försvårat för långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna att erhålla ett arbete. Samtidigt spår dock Arbetsförmedlingen (AF) uppkommande behov av arbetskraft särskilt inom vissa branscher i som en följd av en kommande generationsväxling på arbetsmarknaden.

AF i Haparanda har idag allt färre nyanmälda platser och företagen är mycket försiktiga med att anställa ny personal samtidigt som regelverket inom både a-kassa och sjukförsäkringssystem skapar oro för enskilda liksom för Haparanda kommun i form av ökade kostnader för försörjningsstöd. För Haparanda kommun ökade kostnaderna för försörjningsstöd med cirka 60% under 2008 främst p g a att många ungdomar som saknar rätt till ersättning från a-kassan blivit arbetslösa samtidigt som personer som tidigare uppburit ersättning från Försäkringskassan (FK) har blivit utskrivna från FK. Ohälsotalet i Haparanda var i december 2008 61,8 att jämföra med rikets ohälsotal på 35,8. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning var 1025 i januari 2009 därav 101 med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Årsstatistik från Arbetsförmedlingen för 2008 visar att arbetslösheten i Haparanda är 6,8%, vilket är den tredje högsta siffran i landet och en ökning med 0,7 procentenheter sedan utgången av 2007. I januari 2009 hade arbetslösheten stigit till 7,5%. Veckostatistik från AF visar ännu tydligare den dramatiska utvecklingen på arbetsmarknaden: Under vecka 6 2009 var antal arbetssökande i Haparanda 1516 personer, en ökning med 1,2% sedan föregående vecka och en ökning med 6,7% sedan motsvarande vecka 2008. Antalet öppet arbetslösa personer var 495, en ökning med 4% sedan föregående vecka och en ökning med hela 24,7% sedan motsvarande vecka 2008.

Prognoser från AF visar att sysselsättningen i Norrbotten förväntas minska under 2009 med ökad arbetslöshet som följd. Särskilt nämns farhågor kring sysselsättningen i Kalix och Haparanda där arbetslösheten bedöms öka och även om skillnaderna mellan könen bedöms minska kommer männen att dominera arbetslösheten. Arbetslösheten för ungdomar i Norrbotten har ökat dramatiskt under det senaste året, cirka 22% fler arbetslösa ungdomar i december 2008 jämfört med vid samma tid 2007. Jämfört med andra åldersgrupper ligger arbetslösheten för ungdomar på en högre nivå och särskilda svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden har ungdomar som har avbrutit sin skolgång eller saknar fullständiga avgångsbetyg. Arbetsförmedlingen Norrbotten förutser att utifrån den vikande efterfrågan som väntas bedöms ny- och återinträdande få det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för ungdomar bedöms därför öka ytterligare under 2009.

Mot bakgrund av ovanstående har Haparanda kommun, Komvux, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan i Haparanda och Sverigefinska folkhögskolan (Svefi) beslutat att ta gemensamma kraftfulla tag för att motverka utanförskap och skapa framtidstro för arbetslösa och sjukskrivna i kommunen. Projektansökan och bakgrundsanalysen bygger på ett gemensamt intresse i den angelägna frågan om att minska utanförskapet och baseras på diskussioner från ett antal möten med representanter från projektägaren och medfinansiärer samt skriftliga rapporter och statistik som de deltagande partnerna bidragit med. Även ett antal privata företag medverkar i projektet som samverkanspartners och skall bistå med praktikplatser i projektet.

Projektet skall bygga på individuella utvecklingsinsatser där längden på insatsen varierar beroende på varje individs finansiering från respektive medfinansiär, i genomsnitt uppskattas detta till 2-3 månader för varje person. Svefi skall tillsammans med personal från Haparanda kommun, Komvux, AF, FK och ett antal företag genom olika utvecklingsinsatser förstärka deltagarnas kunskaper om förhållanden på arbetsmarknaden samt ge fördjupade kunskaper inom för individen aktuellt/aktuella kärnämnen och ge handledning i personlig utveckling. Vi ser att många av de potentiella deltagarna har varit länge utanför arbetsmarknden, eller aldrig ens kommit in på den överhuvudtaget. Därför är det viktigt att tillsammans med kunnig personal från kommunen, Komvux, AF, FK och privata företag arbeta med deltagarna på att förbättra deras möjligheter att närma sig arbetsmarknaden och att så småningom ta sig in på den. Samtidigt vill vi ge dessa personer kunskaper inom ett/flera ämnen som kan ge upphov till intresse att utbilda sig vidare inom just det området eller att direkt börja arbeta inom en särskild bransch. En kombination av utvecklingsinsatser som stärker självkänslan samt fokuserar på arbetsmarknadsåtgärder och särskilda kunskaper i ett visst ämne borde skapa en bra sammansättning av förstärkta kunskaper för en person utanför arbetsmarknaden att ta sig in på den.

I detta sammanhang bör nämnas att ett flertal rapporter och befolkningsstatistik visar att det fram till 2015 sker stora avgångar från Norrbottens arbetsmarknad samtidigt som antalet nytillträdande inte ökar nämnvärt. Detta kan bidra till generellt ökade möjligheter till sysselsättning för den aktuella gruppen samtidigt som personer som väljer att studera särskilda bristyrken inom t ex vård och omsorg, tillverkningsindustri, transportsektorn samt bygg- och anläggningssektorn kan ha större möjligheter till arbete. I projektet blir det därför viktigt att informera deltagarna om dessa framtidsutsikter, bidra till möjligheter för vidare studier i bland annat dessa ämnen och även vidga deras vyer att se utanför den lokala arbetsmarknaden, eftersom inte bara Norrbotten utan även hela Barentsregionen står inför en liknande utveckling på arbetsmarknaden. För detta ändamål planeras studiebesök till företag inte enbart i Haparanda-området utan även norra Finland och Sverige och eventuellt nord-Norge samt norra Ryssland.

Tanken med projektet stödjer de regionala prioriteringar som nämns i den Regionala planen för ESF i Övre Norrland 2007-2013 där man efterfrågar en samverkan mellan privata och offentliga aktörer som genom gemensamma insatser aktivt skall stödja att alla har möjlighet till arbete efter var och ens förutsättningar och där ungas utanförskap särskilt prioriteras. I det aktuella projektet ingår Tornedalsskolan/Komvux i Haparanda som en samverkanspart och de kan särskilt bidra till aktiviteter för att stödja unga personer. Även Svefis folkbildningspedagogik och den möjlighet till praktik som erbjuds i utvecklingsinsatserna bidrar till såväl ungas som äldres möjligheter att skaffa sig ett större kontaktnät mot arbetslivet och bidrar till fördjupad samverkan mellan skola och arbetsliv. Det regionala tillväxtprogrammet för Norrbotten (RTP) betonar bland annat samverkan mellan näringslivet och utbildningssektorn för ett mer behovsanpassat utbildningsutbud och en god tillgång på och tillgänglighet till utbildning och kompetenshöjande insatser. Slutligen kan konstateras att de aktiviteter som planeras i aktuellt projekt utgör sådana utvecklingsinsatser som enligt det regionala utvecklingsprogrammet för Norrbotten (RUP) bidrar till fortsatt hållbar utveckling.



Syfte

Syftet med projektet är att erbjuda utvecklingsinsatser som skall bidra till att öka den egna motivationen hos målgruppen samt särskilt bidra till att öka anställbarheten hos målgruppen i de branscher som på grund av kommande generationsväxling kommer att ha stort behov av arbetskraft. Projektet skall rusta deltagarna med ett ökat självförtroende, kunskaper om framtida möjligheter till arbetslivet samt utgöra en språngbräda mot vidare studier eller arbete efter avslutat projekt. Särskilt viktigt är att väcka ett intresse/motivation hos målgruppen att studera/arbeta inom branscher där efterfrågan på arbetskraft väntas öka, t ex inom vård/omsorg, bygg- och anläggningsindustrin, transportindustrin, gruvindustrin samt besöksnäring/handel. På lång sikt skulle detta bidra till en hållbar ekonomisk tillväxt i regionen och minskad arbetslöshet.

FÖRTYDLIGANDE PÅ BEGÄRAN AV ESF-RÅDET
Projektet kommer inte att medverka till undanträngningseffekter. I projektet ingår endast insatser i form av kompetensutveckling/lärande i jobbet, dvs ej "rena" arbetsinsatser.

Målsättning

Ett mål är att ta fram en detaljerad handlings-/aktivitetsplan för genomförandet av insatserna i projektet. Effekten av att uppnå detta mål blir att projektaktörerna har en mall som kan användas i liknande projekt framöver. Om projektet visar sig få väntad effekt, kan modellen även spridas till andra liknande aktörer i andra kommuner och användas där.
Ett annat mål är att antal deltagare som skall ha genomgått insatser i projektet är: 120 personer varav 45% kvinnor och 55% män. Dessa personer skall genom projektet ha fått en förstärkt kännedom och nya kunskaper om sina möjligheter att närma sig arbetsmarknaden, särskilt inom branscher där arbetskraftsbehovet förväntas öka p g a den kommande generationsväxlingen.
Ett tredje mål är att 10% av deltagarna skall ha börjat studera efter avslutat projekt och att 10% av deltagarna skall ha påbörjat ett arbete efter avslutat projekt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vår bakgrundsanalys till ansökan visar på följande avseende tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning:

Fysisk tillgänglighet
Svefi har sedan många år tillbaka synskadade (helt blinda eller personer med synnedsättningar) både som anställda och bland eleverna och dessa personer anser att lokalerna är tillgängliga för dem. Detta innebär dock inte att det saknas möjligheter till förbättringar. Vad avser fysisk tillgänglighet kan vi konstatera att lokalerna vid Svefi är tillgängliga för personer med funktionshinder, även om tillgängligheten i en del fall säkerligen skulle kunna förbättras/förenklas. Det finns även några delar av lokalerna som inte är tillgängliga för t ex rullstolsburna men dessa lokaler används inte i undervisningen. I ett genomförandeprojekt bör vi utreda möjligheter som kan finnas att förbättra den fysiska tillgängligheten av Svefis lokaler.
Avseende hjälpmedel så har Svefi mycket avancerade hjälpmedel för synskadade deltagare samt en del möbler och kontorshjälpmedel som kan underlätta för personer med olika funktionshinder att delta i aktiviteter i lokalerna. I ett genomförandeprojekt bör vi ytterligare analysera vilka eventuella behov av hjälpmedel som kan finnas hos deltagarna.

Tillgänglig verksamhet
Svefi som utbildningsanordnare har lång erfarenhet av att arbeta med den personliga utvecklingen för synskadade och personer med andra funktionsnedsättningar och delar av vår personal har genomgått utbildningar i att arbeta med personer med funktionsnedsättningar. Vi erbjuder även utbildningar i såväl ledsagning, syntolkning samt utvecklingsarbete inom utveckling av hjälpmedel och processer för pedagogik för personer med funktionsnedsättningar.

Eftersom vi haft målgruppen synskadade hos oss under en längre tid anser vi att det åtminstone finns en viss medvetandegrad hos såväl personal som elever om vad det innebär att ha personer med olika funktionsnedsättningar i sin omgivning och hur man bör förhålla sig till dem. Utbildningsinsatser för såväl personal, elever som övriga projektpartners som handlar om att bemöta och förstå funktionsnedsatta personers situation bättre utgör naturliga delar i ett genomförandeprojekt.

Tillgänglig information och kommunikation
Eftersom vi sedan länge arbetat med personer med olika funktionsnedsättningar har vi möjlighet att ta fram information i alternativa format såsom lättläst format och i t ex punktskrift, Daisy-böcker, ljudböcker. Vi har även andra tekniska hjälpmedel som underlättar för synskadade att ta del av t ex information i elektroniskt format. Under ett genomförandeprojekt skall vi se över om det finns andra delar inom tillgänglig information och kommunikation som kan förbättras och vilka åtgärder som skulle krävas för att uppnå dessa förbättringar.

Jämställdhetsintegrering

De slutsatser som vi kommit fram till i vår bakgrundsanalys till denna projektansökan och som redovisats under rubriken Bakgrund/Jämställdhetsintegrering visar följande:

I ett genomförandeprojekt skall vi ha med utvecklingsinsatser som handlar om jämställdhetsintegrering för deltagarna. Syftet med detta är att öka förståelsen för jämställdhet. Vidare skall projektet aktivt arbeta för att skapa lika förutsättningar för kvinnor och män att arbeta i de branscher som idag är kvinnodominerade till exempel inom vården. Detta kan till exempel ske genom föreläsningar och attitydpåverkan i befintliga manliga respektive kvinnliga branschnätverk.

För att locka fler män till projektets aktiviteter än i tidigare genomförda projekt mot aktuell målgrupp är det mycket viktigt att formulera information om projektet på ett sätt som gör att även männen blir intresserade av att delta. Informationsgivning om projektets utbud är av central betydelse för att locka såväl manliga som kvinnliga deltagare till projektet.

För att förstärka projektorganisationens kunskaper inom området skall vi även ha kompetenshöjande insatser för projektorganisationen avseende jämställdhetsintegrering och informera om jämställdhetsperspektivet i projektet.

Vi skall i möjligaste mån sträva efter en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män i projektorganisationen.

Jämställdhetsintegrering kommer att ingå som en del i det material som tas fram i projektuppföljningen bl a genom könsuppdelad statistik.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen i Haparanda
  • Kommunledningsförvaltningen
  • Tornedalsskolan och Kommunal vuxenutbildning

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen i Haparanda
  • Kommunledningsförvaltningen
  • Tornedalsskolan och Kommunal vuxenutbildning

Kommun

  • Haparanda