Logotyp på utskrifter

1000 nya ungdomsjobb i Luleå (2)

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsförvaltningen
KontaktpersonLena Sundkvist
E-postlena.sundkvist@amf.lulea.se
Telefonnummer0920-45 48 89
Beviljat ESF-stöd7 557 204 kr
Total projektbudget18 893 572 kr
Projektperiod2008-11-03 till 2010-11-02
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Med nyskapande samverkan ska Luleå bli ett exempel där tillväxt och socialt ansvarstagande främjar varandra. Metoder ska vara prövade och utvärderade. Jämställdhet ska kännas naturligt och stuprörstänkandet ska bort.
Vi vill genomföra ett projekt som bygger på succé och lösningsinriktat tänkande!

Bakgrund

Under rubrik A anges den process de frågeställningar och slutsatser som ligger till grund för projektet. Under rubrik B redovisas situationen för målgruppen idag. Här preciseras de aktuella problem som projektet avser bidra till att lösa.

A. PROCESS I SAMSYN

A.1. Dialog för 1000 nya ungdomsjobb
Projektbeskrivning är resultatet av en process som påbörjades våren 2006 på initiativ av Luleå Näringsliv AB. Vid ett första dialogseminarium bjöds en bred grupp berörda in. Där fanns representanter för näringsliv, offentliga arbetsgivare, Lk, Af, ungdomar. Aktörerna samlades för att åstadkomma en fokusering som skulle kunna påskynda processen för ungdomar till ett arbete. Bakgrunden till initiativet var att det trots högkonjunktur var påfallande hög ungdomsarbetslöshet i Luleå. Syftet med seminariet var att hitta alternativ där regelverk och arbetssätt idag begränsar. Ett annat syfte var att fokusera på efterfrågan från arbetslivet.
De viktigaste framgångsfaktorerna som deltagarna enades om för en satsning på nya ungdomsjobb var:
- Att näringslivet ska vara med i satsningen
- Att de unga ska vara representerade
- Att detta projekt ser till att det blir mer verkstad än snack

Konkretiseringar gjordes vid uppföljande seminarier. En av arbetsgivarrepresentanterna riktade följande utmaning:

Mycket av det som sagts har fokus på unga och det är bra. Men det saknas en arbetsgivarutmaning. Vi i vårt företag är med i det här för att vi vill anställa ungdomar. Vi måste ha med arbetsgivarna på ett tydligt sätt. Vi behöver utmanas att kontakta och komma med i projektet.

A.2. BOOM

Lnab beslutade efter dialogseminarierna att uppdra åt en grupp ungdomar att utarbeta ett underlaget. Gruppen gavs stor frihet.
Ungdomarna i den s k Kommissionen presenterade våren 2007 ett förslag. Förslaget tog som utgångspunkt attitydpåverkan och matchmaking av arbeten till ungdom.
En betydande del av förslaget har tagits tillvara i det föreliggande projektet.

A.3. Internationell utblick

Som en del i att vidga perspektiven fick European Minds våren 2007 i uppdrag av Lnab och Af att göra en förstudie. Uppdraget bestod av att komplettera förslag på insatser med andra utvecklingsidéer samt se över frågor om finansiering och organisering samt kartlägga och utveckla en transnationell dimension. De viktigaste slutsatserna är att projektet passar in i det svenska nationella ESF-programmet, genom sin inriktning på ungdomar utanför och genom projektets tydliga jobbfokus samt att det finns mycket att lära av att närma sig satsningar i Europa.

Av de goda exemplen i Europa lyftes särskilt fram en satsning i Holland samt en satsning i Nordirland.

I den förra verksamheten har man lyckats engagera arbetsgivare som motorer i utvecklingen av nya jobb. Bl a genom att använa sig av profilstarka ledare för att rekrytera ungdomar. I det nordirländska exemplet har en samverkansmodell mellan alla berörda aktörer utformats. Bland de nyskapande inslagen finns:
- Self Employment Test Trading, en möjlighet att under en period på upp till 26 veckor testa egna idéer för att klara sig som frilansande med hjälp av kvalificerad support
- ett särskilt program för insatser inom ideellt arbete, där insatserna erkänns som särskilda kvalifikationer vid sök av arbete.

A.4. Processen

Från förstudierna fram till färdigt projektförslag har flera möten skett med alla berörda. Denna projektansökan representerar en samlad analys av vad som krävs för att skapa 1000 nya ungdomsjobb i Luleå.

B) NULÄGET

B1. Inte bara lokalt

Trots att konjunkturen den senaste perioden varit god fortsätter arbetslöshetssiffrorna för unga att vara höga. EU har uppmärksammat problematiken bl. a genom införandet av Ungdomspakten. Medlemsstaterna uppmanas nu till kraftfulla satsningar för att öppna arbetsmarknaden för unga medborgare.

B.2. Arbetslösheten i Luleå

Läget i Luleå kännetecknas av att det är många unga som inte etablerar sig på arbetsmarknaden. En tendens är att det finns en grupp som kommer allt längre ifrån och som mår allt sämre medan andra unga mår bra och ser möjligheter.

Statistik i mars 2008 visar att totalt 1022 ungdomar i åldrarna 18-24 år var registrerade arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Av dessa var 469 öppet arbetslösa och 93 i program. Av de 562 arbetslösa saknade 215 fullständig gymnasieutbildning.
Till detta måste läggas den grupp ungdomar som inte är registrerade vid Af och som står utan känt arbete eller utbildning. Förhållandena för dessa unga beskrivs i slutbetänkandet av Unga utanför (SOU 2003:92). Den erfarenhet som finns vid Ungdomsförmedlingen är att en del av den gruppen är de med låg kompetens som upplever att de inte passar för arbetsmarknadens behov.

B.3 Erfarenheter

Forskning vid LTU, Peter Waara, visar på flyttströmmar i Norrbotten och på att många unga kvinnor lämnar länet. Luleå har inflyttning från länet men många Luleåungdomar väljer att ge sig av. Inflyttade studenter lämnar ofta Luleå efter studietiden.

Seminarierna beskriver en sammansatt bild. Nedan ges några exempel ur dokumentationer rörande nuläget:

- det finns kompetens hos unga som ej syns på formella betyg men som kan vara viktiga för arbetslivet
- det krävs engagemang hos arbetslivet för att möta dagens och kommande behov
- det finns förutfattade meningar om att ungdomar är på ett visst sätt
- praktik är ett bra sätt att visa vad man går för

Det finns en gemensam bild bland de som arbetar med ungdomar om behovet av utveckling av nya metoder och gemensamma synkroniserade insatser.
Viktigt att:
- bryta det traditionella stuprörstänkandet
- utgå från den enskildes behov och förutsättningar
- tillföra de resurser och det stöd som den enskilde behöver oavsett från vilken myndighet resurserna hämtas
- arbeta mycket nära arbetsgivares behov av arbetskraft med ett starkt jobbfokus

B. 4. Vad säger ungdomarna

I rapporten Fokus 07 beskrivs ungdomars syn på vuxenliv. Rapporten visar att könsrollerna fortfarande är stereotypa. I rapporten betonas att alla aktörer måste vara med i arbetet för att förbättra ungas situation och försöka få in så många skyddsfaktorer som möjligt.

I Luleå har ungdomar med olika bakgrund varit med för att ta fram denna projektansökan.
Synpunkter:

Att inte skapa värde för de kunskaper som är nya som man faktiskt besitter som ung, och att dessutom inte dela med sig för att behålla sin plats som ovärderlig är att verkligen stänga unga ute.


Det är ju inte så att unga kan saker bättre än äldre, det är inte så att kvinnor kan saker bättre än män, det handlar bara om balans och utbyte.

Det är svårt att ha pondus när man är ung, och det är ju tråkigt om man ska tappa glöden för att man ständigt blir ifrågasatt när det enda de flesta unga vill är att arbeta hårt och göra sitt bästa.

BEHOV OCH SLUTSATSER I SAMMANFATTNING

Det huvudproblem som projektet vill lösa är att det trots behov av arbetskraft finns ett stort antal ungdomar med stora svårigheter att få tillträde till arbetsmarknaden.

De behov som framkommit i den omfattande process, med stort engagemang från arbetsgivare, Lk, Af och ungdomar kan sammanfattas i följande punkter:

- Det behöver utvecklas en modell, ett nytt, effektivt system, för att snabbt tillgodose både näringslivets behov av arbetskraft och ungas behov av arbete, dvs som förenar ett element av push med ett element av pull.
- samverkan mellan berörda parter behöver utvecklas ytterligare och nya aktörer, inte minst ungdomar, involveras.
- Alla arbetsgivare måste göras delaktiga för att nya ungdomsjobb ska komma till stånd
- Attityder i arbetslivet till potentialen hos de unga behöver utmanas och påverkas i positiv inkluderande riktning
- det finns behov av att inleda samarbete med andra regioner i Europa som visar på goda exempel på hur nya ungdomsjobb kan skapas. I förprojekteringen har intressanta samarbetspartners och exempel identifierats i Holland och Nordirland.

Syfte

Syfte-effektmål (uppnådda effekter på sikt):

- Att unga vuxnas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och arbetsgivarnas möjligheter till försörjning av kompetent arbetskraft har ökat.
- Att attityder som hindrar eller försvårar syftet har förändrats och att samarbetet, förståelsen och respekten parterna emellan har ökat
- Att förståelse för varandras behov, utbildning, önskvärda egenskaper och synsätt parterna emellan ökat.
- Att projektet på sikt sammantaget har bidragit både till minskade kostnader i försäkringssystemen och till en mer kostnadseffektiv och medveten rekryteringsprocess hos de lokala företagen.

Målsättning

ÖVERGRIPANDE MÅL (PROJEKTMÅL):

Att en push- och pull-modell, i fortsättningen kallad PoP, vid projektets slut är utvecklad, testad och accepterad av unga vuxna, näringsliv och berörda myndigheter och organisationer tillsammans. Modellen ska förenkla dels unga vuxnas inträde på arbetsmarknaden, dels den lokala arbetsmarknadens, såväl den offentliga som den privata, process för arbetskrafts- och kompetensförsörjning.

Med PoP menas att själva sättet att nå målet utgår från en idé där förmågan att skapa både vilja och handling hos unga och arbetsgivare resulterar i att man ser varandra som viktiga förutsättningar för att uppfylla bägge parternas behov. Unga vill ha - och får hjälp av projektet att - komma ut i arbetslivet (push). Arbetsgivarna vill ha - och får hjälp av projektet - att få rätt arbetskraft med rätt kompetens i rätt tid (pull).

Indikatorer:
- modellen, dess pedagogik, metoder och verktyg är beskriven och dokumenterad i form av en metodbeskrivning
- projektgenomförandet har till stor del, i första hand kontakten med näringslivet, haft unga som ansvariga utförare
- en dokumentation av de deltagande parternas samverkansprocess finns upprättad i form av en rapport
- en utbildning i jämställdhetsintegrering är genomförd med deltagande från samtliga projektparter
- minst 100 privata och offentliga arbetsgivare har fått hjälp med att rekrytera unga till anställning
- minst 300, varav hälften kvinnor och hälften män, ur målgruppen har deltagit i utvecklande och test av modellen
- minst 200, varav 80 kvinnor och 120 män, ur målgruppen har fått jobb via projektet (modellen)
- alla som behöver har fått en praktikplats via projektet (modellen)
- samtliga deltagare, oavsett längd, upplever sig ha haft nytta av sitt deltagande i projektet
- utbetalning av A-kassa och försörjningsstöd till åldersgruppen ska ha minskat under projektperioden

DELMÅL-RESULTAT:

Delmål-Resultat 1: Att en modell för samarbete med arbets- och näringslivet som innebär enklare åtkomst till praktikplatser, enklare rekryterings- och matchningsprocesser samt utarbetade supportfunktioner för företagen är utvecklade, testade och utvärderade.

Indikatorer:
- en smartare lösning för samordning av flödet mellan tillgängliga praktikplatser och praktikanter i kommunen-arbetsmarknadsområdet är upprättad (databaslösning, antingen i form av en ny funktion eller i form av en samordnad och utvecklad befintlig)
- en metod för bättre och enklare matchning mellan arbetsgivare och unga arbetssökande är utformad och testad
- antalet besökta och informerade företag och arbetsplatser uppgår till minst 100


Delmål-Resultat 2: Att en verktygslåda (ett samlat koncept) som bidrar till att rusta deltagarna (målgruppen) för ett inträde på arbetsmarknaden utifrån sina egna, individuella förutsättningar och behov, är utvecklad, testad och utvärderad.

Indikatorer:
- informationsmaterial, lokaler och material anpassade till att även omfatta ungdomar med funktionshinder
- ett antal utbildnings- och mötestillfällen mellan unga funktionshindrade, arbetsgivare och projektparter där attitydfrågor, tillgänglighetsfrågor och idéer diskuteras är genomförda
- att ett antal nya verktyg och metoder, bl a inom områdena vägledning, nätverkssamverkan och validering, är utvecklade, testade och utvärderade vid projektets slut
- att samtliga inom projektet nyttjade verktyg, metoder och förhållningssätt kring att rusta unga arbetssökande är beskrivna i en metodhandbok (eller annat format lämpat för spridning och användande)


Delmål-Resultat 3: Att modellen är en accepterad och vedertagen lokal modell i arbetet med att stötta ungas inträde på arbetsmarknaden.

Indikatorer:
- en plan för spridning och implementering är upprättad i projektets startskede
- modellen och dess delprodukter-resultat är väl presenterad och förankrad inom de deltagande myndigheterna och organisationerna
- en strategi för samverkansmodellens fortsatta överlevnad är upprättad, kvalitetssäkrad och förankrad i god tid innan projektets slut
- två resultatseminarier på lokal-regional nivå är genomförda
- en slutkonferens är genomförd


Delmål-Resultat 4: Att transnationellt utbyte med två andra EU-länder på temat ungdomars möjligheter till arbete är genomfört.
Tidigare erfarenheter från transnationell samverkan och utbyte visar också på goda
resultat när representanter ur den aktuella målgruppen deltar i utbyte med
andra EU-länder. Därför kommer de transnationella studieresorna naturligtvis
även att omfatta de unga deltagarna i projektet. På så sätt kan projektet
bidra med ännu en dimension i deltagarnas personliga utveckling, ett vidgat
perspektiv och ett europeiskt nätverk


Indikatorer:
- att erfarenhetsutbyte har skett med två ytterligare EU-länder
- studieresa till Holland genomförd
- studieresa till Nordirland genomförd
- transnationellt deltagande vid slutkonferens i Luleå
- framgångsfaktorer för ungas inträde på arbetsmarknaden upprättade i samverkan mellan ovanstående transnationella nätverk

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska både stötta och stimulera till anställning av människor med funktionsnedsättning genom att tillvarata de funktionshindrades kompetens, kunskap och engagemang samt öka medvetenheten, tillgängligheten och skapa förutsättningar på arbetsplatserna.

I Luleå står 77 unga mellan 18- 24 år med någon form av funktionshinder kodade som arbetssökande. Vi vet också att det finns många ungdomar med stora svårigheter som ej ännu är utredda. Möjligheter till utredning finns via Arbetsförmedling, landstinget och vuxenutbildningen.

Projektet ska bevaka att de gemensamma mötesplatserna, eventen och konferenser är tillgängliga och anpassade så att alla kan delta.

Marknadsföringen av projektet och information om projektet via informationsmaterial och webbplats ska anpassas så att alla kan ta del av informationen. t ex. genom punktskrift, lättläst och tydlig information. Vid behov ska även muntlig information ges.

Skapa möten, utbildningstillfällen mellan människor med funktionsnedsättning och arbetsgivare i syfte att öka kunskapen om tillgänglighet och funktionshinder. I detta arbete ingår även samverkan med handikappföreningar.
Information till arbetsgivare om vilket stöd Arbetsförmedlingen kan ge för anställningar av människor med funktionsnedsättning och anpassningar av deras arbetsplatser.

Arbetsvägledare, socialsekreterare och arbetsförmedlare har erfarenhet, utbildning och kunskap om att arbeta med människor som har funktionsnedsättning.

Att ansvariga för de olika delmålen i aktivitetsplanen fortlöpande följer upp och utvärderar tillgängligheten för funktionshindrade, enligt ovan.

Jämställdhetsintegrering

I projektets effektmål om attitydpåverkan är både jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet centrala utgångspunkter. Vi kommer att utbilda-fortbilda alla projektets parter i frågor om jämställdhet-jämlikhet-mångfald samt aktualisera dessa frågor vid möten och sammankomster så att en attitydpåverkan sker. Genom en medvetenhet hos projektets aktörer om vikten av att beakta de nuvarande strukturerna för att kunna öppna för förändring så att varje individs resurser tas tillvara ska detta ge genomslag som stärker en utveckling mot ett mer jämställt-jämlikt-mångfaldigt Luleå.
Frågeställningarna ska tas upp vid konferenser och event samt aktualiseras kontinuerligt i olika sammanhang där projektaktörer deltar.

Vi ska i projektet uppmuntra otraditionella yrkesval som t ex män inom vård och omsorg och kvinnor inom teknikområdet. Attitydpåverkan så att arbetsgivare strävar efter en jämnare könsfördelning, se vilka hinder som finns för att kunna undanröja dem. Lyfta fram arbetsgivare som medvetet arbetar för att bryta traditionella könsmönster samt ungdomar som väljer otraditionellt.

Vi ska beakta att det idag är fler unga kvinnor som fullföljer utbildningsmål, såväl på gymnasial- som universitetsnivå. Projektet ska medverka till att fler välutbildade unga stannar i, kommer till, Luleå. Projektet ska stödja dem som inte fullföljer sina utbildningar så att de ändå kommer in på arbetsmarknaden.

Vi ska i projektet följa forskning och utveckling inom området.

Löpande uppföljning och utvärdering ska innehålla riktade frågeställningar med avseende på jämställdhetsintegrering och ske både inom ramen för den interna och den externa utvärderingen.

Transnationellt samarbete

Samarbete och utbyte med andra länder är utvecklande och lärorikt. I projektet finns flera goda skäl till att samarbeta med partnerorganisationer i andra länder och på olika nivåer. De aktiviteter som är aktuella i projektet är bl. a:
- studiebesök i Holland och Nordirland (se Bakgrund)
- gemensam metodutveckling (framgångsfaktorer, metoder och verktyg)
- slutkonferens med deltagande och medverkan från transnationella partners ovan

En erfarenhet är att det är viktigt att definiera behov och önskat resultat i det transnationella samarbetet och inte åka vind för våg. Målet på kort sikt är att utveckla kunskap om hur andra länder hanterar problematiken med ungdomsarbetslösheten. På längre sikt handlar insatserna om att delta i väl fungerande nätverk med kontinuerligt utbyte, gemensamma utvecklingsprojekt och lärande. De flesta EU-länder har i dag på lokal nivå fungerande system, rutiner och organisation för att tillvarata EU-möjligheterna och för att samverka med andra. I det lokala samarbetet är det därför naturligt att offentliga och privata aktörer redan från början samverkar med erfarna konsulter kring koordineringen av de transnationella aktiviteterna.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen, Luleå
  • Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice
  • Utvecklingskontoret

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen, Luleå
  • Arbetsmarknadsförvaltningen
  • Luleå Näringsliv AB
  • Utvecklingskontoret
  • Vuxenutbildningen i Luleå

Kommun

  • Luleå