Logotyp på utskrifter

utveckling av bildemonteringsbranschen

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareSveriges Bilskrotares Riksförbund (SBR)
KontaktpersonHenry Gustafsson
E-postsbr@telia.com
Telefonnummer0304-39690
Beviljat ESF-stöd313 364 kr
Total projektbudget313 364 kr
Projektperiod2008-09-01 till 2008-11-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Målgruppen för projekt Utveckling av Bildemonteringsbranschen utgör chefer och personal på de 17 företag som finns i "Östra Mellansverige"
Projektet ”Utveckling av Bildemonteringsbranschen" finansieras av Europeiska Socialfondens programområde 1. Målgrupp för projektet är 150 anställda på 17 bildemonteringsföretag.

Syftet med projektet är;

- att anställda inom bildemonteringsbranschen ska utveckla nya kunskaper och färdigheter för att kunna möta förändrade krav på marknaden,

- att bildemonteringsföretagen ska bredda sina nätverk av kunder både vad gäller gränshandel och internationella samverkanspartner,

- att bildemonteringsföretagen ska öka sina samverkanskontakter med andra bildemonterings-företag för att kunna skapa rationaliseringsfördelar,

- att utveckla nya nischer inom bildemonteringsbranschen samt

- att utveckla nischer som gör att fler kvinnor kan anställas inom branschen.


Projektet genomförs under perioden 2008-09-01 – 2008-011-30.

Bakgrund

Bilskrotning och annan skrotverksamhet har pågått mycket länge. Ända sedan 1920-talet har bilar samlats in och demonterats, varför man kan säga att det är en av de äldsta, vad vi idag kallar återvinningsverksamhet, i landet. Då skedde återvinningen främst genom att reservdelar togs till vara på, men även material återanvändes till viss del.
I början av 1970-talet togs de första fragmenteringsanläggningarna i bruk, vilket medförde att restprodukter som bilskrotare tidigare fick omhänderta, nu istället levererades.
Liksom i andra verksamheter beaktades till en början inte miljöaspekterna i branschen i så hög grad. I takt med att miljömedvetenheten ökade i Sverige, ökade också miljötänkandet inom skrotningsbranschen. Som ett led i utvecklingen kan bildandet av Sveriges Bilskrotares Riksförbund (SBR) ses. Förbundet bildades 1961 och har som ändamål att verka för en sund utveckling av bilskrotningen i Sverige, samt att uppnå en optimal återvinning av råvaror och reservdelar från bilar
1975 antogs Bilskrotningslagen(1975:343) och Bilskrotningsförordningen (1975:348), vilket bl a innebar att det krävdes auktorisation av Länsstyrelsen för den som regelmässigt hanterade skrotbilar. Detta gäller fortfarande och har löpande utvecklats när det gäller hur man på ett miljöriktigt sätt demonterar en skrotbil.
Genom det pantsystem som har funnits i form av bilskrotningspremie och som tillföll ägaren till bilen som lämnade denna för skrotning var detta en bra garanti för att en majoritet av skrotbilar i Sverige lämnades in för att återvinnas i någon form. Eller att begagnade bildelar kunde säljas eller lagas för ytterligare användning.

I samband med att bilskrotningspremien upphörde den 1 juni 2007 har detta inneburit att väldigt många bilar inte kommer in då ägaren idag inte har något direkt ekonomiskt incitament för att lämna in bilen till en bilskrotare. Oftast körs dessa äldre bilar tills de stannar och måste bogseras från platsen. Följden blir att bilen står kvar tills den kanske blir för svår att transportera med vanlig bilbärgning från någon bekant som hjälper till med draglina. Dessa moment kunde även inträffa under tiden som bilskrotningspremien fanns men då kunde ägaren använda denna premie/pant för att få hjälp av en bilskrotare att transportera bilen via lastbilsflak etc.
Effekten av denna förändring av bilskrotningspremie har fått till följd att många bilar dumpas i naturen eller på andra undanskynda platser. Även om detta formellt är ett lagbrott, är det svårt att bevisa vem som har dumpat bilen och då blir det markägarens ansvar. Följden blir att bilen får stå kvar om den inte blockerar dennes dagliga verksamhet. Omfattningen av dessa dumpade skrotbilar kan räknas i 10 000 - tals i Sverige. Bilarna blir kvar och bilskrotarna kan inte få bilarna in till sin verksamhet vilket leder till försämrad lönsamhet.

För bilskrotningsbranschen är det ett problem att skrotningspremien upphörde vilket har fått stora negativa ekonomiska konsekvenser. Genom denna förändring har det inneburit en kraftig försämring av att kunna överleva
som företag och därmed riskerar stora grupper av anställda att förlora sina arbeten. Denna negatvia spiral måste lösas för branschen. Detta innebär att nya marknader och nya kompetensutbildningar måste ske för att branschen skall kunna utveckla andra områden inom skrotningsbranschen för att kompensera detta inkomstbortfall

Då många bilskrotningsföretag oftast är ett mindre familjeföretag med mellan 3-7 anställda har man inte resurser för att ensam utveckla nya nischer som kanske oftast kräver både specialistkunskaper och stort kapital. Detta blir emellertid nödvändigt att kunna göra för att överleva och utveckla såväl sitt företag som branschen i sin helhet. Därför skulle vi vilja se på möjligheten att kunna samverka bilskrotarna emellan för att utveckla specialiteter som gynnar samtliga parter och som leder till att varje företag kan utöka sin verksamhet och därmed anställa mer personal.

Många av dagens bilskrotare står också inför generationsväxlingar då flera av företagsledarna är 40-talister och som nu går i pension. Därför är det av vikt att kunna attrahera nya personalgrupper och därmed också nya företagsledare med nya idéer ,byggt på samverkan från tidigare erfarenheter.

Om inte detta kan ske riskerar kommunerna att de lokala bilskrotarna försvinner med en stor arbetslöshet bland dessa grupper och att avstånden för att lämna sin skrotbil blir större och därmed ytterligare risk för att bilar dumpas i naturen och inte blir tillgängliga för bilskrotarna.


Projektet måste lösa;

- att fler bilar kommer in till bilskrotarna

- att hanteringen kan sker mer rationellt och effektivt

- att alternativa inkomstkällor utvecklas inom området skrotbilar

- att ytterligare/alternativa kundgrupper kommer att köpa begagnade bildelar.

- att en större samverkan/samarbete sker inom branschen.

-att de anställda får mer kunskaper kring miljöfrågor och miljöcertifiering

-att generationsväxlingarna kan ske med övertagande och ny utveckling av branschen


Möjligheter som skall analyseras under projekttiden, utöver ovanstående punkter, kan vara;

-att kunna exportera begagnade bildelar runt om i världen

-att samverka med andra länder då det gäller återvinning. Exempelvis har vi tagit kontakt med Turkiet som önskar utveckla sin återvinning av såväl skrot som skrotbilar. Detta i sin tur kan leda till nya samverkanspartners för nya affärsidéer. Men det måste göras i större skala och med flera samverkanspartner för att skapa lönsamhet. Och det måste göras med fler länder.

-att kunna utveckla fler närliggande verksamheter inom bildemonteringsområdet

- att kunna göra rationaliseringar och specialiseringar inom demonteringsarbetet

-att ta fram idéer hur fler personer kan lämna in sina bilar

-att utbilda och utveckla dagens personal till att kunna ta emot och klara dessa nya arbetsuppgifter

-att göra branschen attraktiv för utveckling i samband med generationsväxlingarna av företagen

-att göra försök tillsammans med Skånes samtliga kommuner att lösa problematiken kring alla dumpade bilar. Formellt är det markägarens bekymmer men ytterst är det kommunen som i slutändan har ett renhållningsansvar. Och att flytta en bil som man inte äger, kräver formellt ett myndighetsbeslut som kommunen har rätt att fatta. Inom detta område krävs att bildemonterarna utvecklar nya kunskapsområden som exempelvis utredningskunskaper kring klassificering av skrotbilar.

-att ta fram andra idéer kring återvinningsarbete

-att finna områden och arbetsuppgifter för att kunna få fler kvinnor att söka sig till branschen

-att kunna medverka till att en sluttransportavgift via försäkringsbolagen utvecklas som gör att bilar kan omhändertagas av branschen vid en eventuellt dumpning

Syfte

-Den övergripande avsikten med projektet är;

-att en del av de idag befintliga ägarna i de bildemonteringsföretagen som deltager i projektet står inför ett generationsskifte att växla om till nya ägare. För dessa grupper gäller det att hitta antingen samverkanspartner innan generationsskiftet eller att på ett bra sätt kunna överbrygga till nya ägare och nya utvecklingsmöjligheter för företaget.

-att anställda skall kunna utveckla nya kunskaper och färdigheter inom bildemonteringsbranschen. Det kan gälla ökade kunskaper kring demontering av nya bilmodeller, ökade kunskaper inom miljöhantering kring de olika produkter som finns i en skrotbil, utredningskunskaper kring skrotbilar, ökade språkkunskaper samt kulturella kunskaper för en mer internationell handel av reservdelar.

-att bredda sina nätverk av kunder både vad gäller gränshandel och internationella samverkanspartner.

-att öka sina samverkanskontakter med andra bildemonteringsföretag för att kunna skapa rationaliseringsfördelar och samtidigt skapa möjligheter för specialisering inom vissa demonteringsarbeten.

-att utveckla nya nischer inom bildemonteringsbranschen.

-att öka de anställdas kunskaper inom data och internet och att utveckla nät-tjänster

-att utveckla företagets synlighet och produkter på nätet via mer aktiva hemsidor

-att utveckla inställningen till att kunna få nya målgrupper som att öka tillgängligheten för kvinnor att erhålla reservdelar till sina bilar och/eller att få hjälp med monteringen av reservdelen till sin bil

-att utveckla nischer som gör att fler kvinnor kan anställas inom branschen

-ökade kunskaper kring jämställdhetsfrågor

-öka möjligheter för att styra sitt arbete och upplevelse av att påverka utvecklingen för att på så sätt bl a förebygga långtidssjukskrivning.

Målsättning


-Ökad kunskap inom data och IT-teknik

-Ökad gränshandel inom de nordiska länderna.

-Nya målgrupper till försäljning av reservdelar

-Ökad samverkan med andra bildemonterare för specialisering

-Ökade kunskaper inom jämställdshetsområdet

-Fler omhändertagna skrotbilar

-Ökade kunskaper inom miljöområdet

-Utveckling av miljöcertifierade produkter och hantering av skrotbilar

-Upprättandet av hälsoplan för anställda

-Utökade kultur och språkkunskaper

-Ingen personalminskning utan målsättningen är att fler skall anställas

Dessa målsättningar och de angivna projektmålen kommer att innebära större möjligheterna för de anställda att kunna klara av sitt arbete men också att klara av de nya arbetsuppgifter som är ett måste för att branschen skall kunna överleva. Målsättningarna kommer också att innebära nya arbetsuppgifter som idag inte finns hos många bilskrotare och som kräver en beredskap och mottaglighet hos de anställda. Med nya arbetsuppgifter kommer också ny personal och nya generationer av bilskrotare vilket kommer att innebära en ökad specialisering vilket kommer att utvecklas i samband med analys- och kommande utbildningsinsatser.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

En tillgänglighetsplan för såväl kunder som anställda skall analyseras i samband med förprojekteringen både vad gäller kunder och anställd personal. Detta gäller då områdena "fysisk tillgänglighet" och på vilket sätt såväl anställda som kunder kan ha en fysiskt tillgänglighet till produkter och information. Vidare kommer diskussionsfrågor att bearbetas vad gäller verksamhetens tillgänglighet i bemötandet anställd-kund. På vilket sätt kan vi ta till oss denna kundgrupp och på vilket sätt kan vi skapa goda bemötande för att kunden skall uppmärksamma vår verksamhet.
När det gäller den kommunikativa tillgängligheten kommer vi att utveckla it-sidan för att dessa grupper både via sina hemdatorer skall kunna få tillgång till vårt utbud men också att de i butiken kan få denna service. Till den informativa tillgängligheten kommer en inventering att ske på vilket sätt vi kan lösa denna fråga för dessa målgrupper genom antingen informativa material och it-info eller genom praktiskt visande från personal.

Samarbetspartners

  • Länsförsäkringar
  • Stiftelsen Håll Sverige Rent

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro