Logotyp på utskrifter

stadsutveckling västerås

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareVästerås Citysamverkan AB
Kontaktpersonmaria fors
E-postmaria.fors@vasterascity.com
Telefonnummer021-4480300
Beviljat ESF-stöd528 000 kr
Total projektbudget528 000 kr
Projektperiod2009-01-01 till 2009-06-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet pgår 1 januari-30 juni 2009.Projektet är ett samverkansprojekt med 135 företag och 815 personer vars mål är att komptensutveckla sina anställda för en fortsatt utvecklingen av handeln inom Västerås City för att ytterligare skapa fler arbetstillfällen

Bakgrund

1.Genom den lågkonjunktur som vi nu är på väg in i och som negativt påverkar framförallt mindre företags möjligheter att ensam kunna överleva och utvecklas inom sällanköpshandeln såsom klädesbutiker, hotell och restauranger och turistnäringen är detta ett problem som måste lösas för att undvika uppsägningar av personal och outhyrda lokaler i centrala Västerås.På kort sikt gäller det att finna strategier att skapa "övervintringsmöjligheter" för små enskilda butiker och för butikskedjor som finns i de övre prislägena.Därför har projektet upplägget av ett samverkansprojekt med 135 företag och 815 anställda där mer än 80% av företagen har färre än 10 medarbetare.På längre sikt gäller det att redan nu skapa en mycket större kompetensbas för varje anställd för att klara de krav som under de kommande tre åren krävs för att överleva som företagare.

2.För de små butikerna/företagen gäller det att finna koncept tillsammans med ett antal andra småföretag för att på så sätt fortsätta att både utveckla och behålla stadens attraktivitet så att inte externa köpcentras utveckling sker på stadens bekostnad i form av utslagning av små butiker.Runt om Västerås planeras det för 100 000-tals kvadratmeter externa köpcentra inom en treårsperiod vilket kan försvåra utvecklingen av ett levande city både i form av boende men också i form av upplevelser och köpkraft och därmed risk för en minskning av butiker, hotell och andra serviceföretag vilket kommer att innebära att de som är anställda inom dessa branscher kommer att få svårt att finna nya arbetstillfällen då de generellt tillhör gruppen lågutbildade i en stark kvinnodominerad sektor.

3. Problem med att enskilda mindre butiker i sig själv inte har kraft att klara strategiska utvecklingsplaner och därmed i tid kunna möta stora förändringar i konjunktur- och konsumtionsmönster. Detta skall projektet lösa genom en intensivare samverkan med övriga butiker och framförallt med en ökad kompetensutveckling för de anställda då både butikskoncept för hela staden skall utvecklas men där också den enskilde medarbetaren och butikschefen får mer kunskaper och förståelse för vilka processer som gör att företag utvecklas och en längre framförhållning för att kunna möta förändringar Det innebär att projektet skall utveckla ett större konkret och praktiskt samarbete för att kunna belysa fördelar men en gemensam stategi för de enskilda aktörerna/anställda som oftast kanske enbart ser till sin egen enhet.
Att t.ex.hyra ut till högsta lokalpriset för den enskilda fastighetsägaren gynnar kanske inte helheten i butiksmixen eller en profil för staden och inte den totala lönsamheten på sikt. Eller att inte se samverkan mellan butikens skyltning och husfasadernas estetiska framtoning i en totalbild, eller en ickekoordinering mellan butikerna och olika större sammankomster av konferenser, utbildningar, events eller turistsatsningar vid olika tillfällen. Dessa problem vill projektet nu ta fram, belysa och ge förslag på lösningar.

4.Ett annat problem idag är att hitta en rätt balans att i större utsträckning kunna använda det "offentliga rummet" för mer än bara cafe- och restaurangservering

5.Köpcentra upplevs som att man åker till ett ställe och där har man alla butiker samlade. Men om man räknar att man skall besöka ett antal butiker som inte ligger vägg i vägg med varandra på ett köpcenter så blir gångsträckan lika lång som om man hade haft ett samlat affärsstråk . Det är ett problem att detta inte har kunnats lyftas inom Västerås City för att skapa samma känsla både i form av butiker "kant i kant" men också problemet med att inte vi har kunnat skapa en sådan känsla för de som bor i i regionen med att Västerås city kan ha samma dragningskraft som externa köpcentra. Här vill vi genomlysa de faktorer som talar positivit och negativt för city i förhållande till externa köpcentra.En kundanalys skall genomföras för att belysa orsakerna kring köpvanor.

6. Inget fadderskap för nyetablerade butiker finns idag. Här måste vi finna former som gör att nyetablerade företag/butiker känner sig välkomna och snabbt kommer in i "koncernen" och känner sig delaktiga i helhetskonceptet för Västerås City.

7.Kunder efterfrågar ofta det unika inom t.ex. klädbutiker men kända designnamn gör priset dyrt och detta skulle vi vilja prova ifall vi kunde skapa unika plagg men samtidigt göra priset överkomligt genom ett framtida samarbete med Svenska Moderådet(som har en ägarstruktur i form av Svensk handel STIL, Sveriges Textil- och Modeföretag, Svenska Tekoindustriföreningen, Modecenter, Agenturföretagens Förbund samt Stockholmsmässan). Tanken är här att få nyutxaminerade designers från olika designutbildningar i Sverige att samverka med enskilda butiker. Detta kunde också lära butikspersonal grunderna inom mode men också på vilket sätt uppbyggnad och mönster av kläder skapar bättre passform utefter olika storlekar. Samtidigt skulle detta ge de olika designerna unika möjligheter till att både få inblick i entreprenörskapets villkor och kanske också kunna vara grogrunden till en "designstad" med särskilda butiksståk i Västerås

8.Kunskaperna bland anställda vad det gäller det totala utbudet av exempelvis klädesbutiker, hotell och restauranger i Västerås måste kraftigt förbättras.Detta innebär också att de anställda inte bara skall kunna sälja de enskilda plaggen i sin butik utan också vara ambassadörer för Västerås totala utbud inom olika sektorer som hotell, restauranger samt kultur. För att vid bl a frågor från besökare veta var man hittar olika klädesplagg, hotell eller restauranger med vetetariska rätter på menyn etc. skall kunderna kunna få handfasta tips till andra företag om den egna butiken inte kan tillgodse en förfrågan. Många anställda är pendlare in till butikerna i Västerås och har därför inte några egna kunskaper som boende i staden.

9. En större kunskap hos enskilda butiker och butiksanställda hur betydelsefull den egna servicebemötandet är för helhetsbilden av Västerås stad som en attraktiv besöksort.

10. Genomsnittsåldern inom handeln är ca 32 år men det finns också äldre ägare till butiker som idag står inför ett generationsskifte och där det då är viktigt att i god tid innan övertagande förbereda såväl dagens ägare som kommande nya ägare på den situationen. Här ser projektet en uppgift att kunna göra positiva övergångar och undvika att företag lägg ner då vi vet av erfarenhet att upparbetningsfaser av nya företag tar mer än dubbelt så lång tid för inarbetning plus att det i befintliga företag finns möjlighet till att anställa fem gånger så mycket personal som vi ett nystartsföretag.

Syfte

En stads utveckling bygger mycket på både kommande förväntningar men också på att många medspelare samverkar för att en stad skall utvecklas och bl a skapa nya arbetstillfällen men också att behålla befintliga. Att helt enkelt skapa en attraktivitet som uppfyller både konkreta dagliga behov av bostäder, utbildning, shopping,säkerhet, arbetstillfällen, som drömmar om ett gott liv i en stad att både besöka och bo i. Genom den mängd av olika aktörer i projektet, både i form av butiker, banker, försäkringsbolag, fastighetsägare,gymnasiella handelsutbildningar, kommunens näringslivsenhet etc skapar man bara genom konkreta målangivelser en mycket bra grogrund för att lyckas med att genomföra dessa intentioner.

1. Vi vet att handeln i Västerås och närbesläktade verksamheter med underleverantörer etc sysselsätter flera tusen personer men samtidigt är handeln väldigt konjunkturkänslig. I den nu rådande lågkonjunkturen med höga räntor, höjda boendekostnader kring drift och underhåll är det handeln som nu redan har fått känningar av hushållens ekonomiska åtstramningar. Samtidigt vet vi från andra undersökningar att kunder gärna efterfrågar andra butiker med andra sortiment än köpcentra med butikskedjor som ser ungefär likadana ut var man kommer i Sverige. Övervintringsstrategier är att skapa en totalmix i staden som innebär att man inte konkurrera ut varandra med samma koncept utan skapar en totalmix där gamla och nya butiker samtidigt ser helhetskonceptet för staden som för sin enskilda butik. Övervintringen bör också ske i form av att kunna dra till sig besökare i hela regionen i större utsträckning än vad som sker idag. Avsikten med projetket är också att skapa merförsäljning till grupper som idag inte är storkonsumenter i exempelvis klädbutiker. Det finns en stor köpgrupp men som inte idag fokuseras på att ta fram lösningar för, nämligen att försöka öka den manliga konsumtionen av andra varor än teknikprylar.

2.Det finns för liten samverkan mellan butikerna och också för liten kunskap kring vad en sammansatt profil kring service, utbud,arrangemang och engagemang kan skapa för helheten som gör att varje enskild butik utvecklas bättre.

3.Vi måste skapa större allroundkunskaper bland anställda i butiker och övriga samverkansparter.Branschen har idag hög omsättningshastighet bland anställd personal och ses i bland som ett genomgångsyrke.Detta vill vi ändra på för att behålla kunskapen som förvärvas och samtidigt skapa mer kunskap kring områden som gör det möjligt att ytterligare förbättra butikernas överlevnad. Genom att öka kunskaper bland personalen i att alla samverkansparter ingår i "samma företag" och hur betydelsefullt det är för den lilla enskilda butiken att kunna konceptet från start kan inte nog betonas.

4. Skapa fler företag eller utveckla befintliga till mer profilföretag och kanske också till profilgator i form av "designgatan" "kulturgatan", "ströget", filmgatan" och på så sätt göra platser mer kända i Västerås utanför kommungränserna.

5. Att gör en internationell standard för alla butikerna inom miljöområdet och på så sätt kunna visa vägen för en profilering som Sveriges renaste stad.

6.Att ta fram anställdas "dolda talanger" som kanske inte alls kommer till användning i det butiksarbete som de idag utför men som i en samverkan med övriga 135 arbetsställena hade varit ett tillgång-om talangen hade varit känd. På så sätt kan man i en förlängning av projektet skapa en karriärsväg och kanske på så sätt behålla förvärvad kunskap utan att lära upp någon ny från början igen.

7.Att skaffa "shoppingvänorter" i andra länder för att göra medarbetare mer uppdaterade hur man i andra städer av liknande storlek som Västerås City har tagit fram olika former av framgångsrecept.

8.Öka handeln på nätet är idag mycket litet känt för de enskilda mindre butikerna och kräver en samverkan av mer storskalighet för att kunna utvecklas. Man kan här tänka sig modellkonstruktioner kring ett citynät för e-handel.

9. Att skapa manualer för övertagande av företag i samband med generationsväxlingar för att på så sätt i tid kunna förbereda nuvarande och kommande ägare på ett övertag av företag.









Målsättning

Vi vill skapa större kännedom om Västerås shopping och om Västerås som turistmål för kultur och upplevelse bland regionens kunder.

Mätningar i form av kundundersökningar vid projektstart varför man besöker eller inte besöker Västerås för kultur och shopping.

1.En större kunskap och känsla bland de enskilda butikerna att man arbetar för alla Västerås besökare inom shopping och kultur och inte bara för sin enskilda butik.

2.Att man samverkar för att gemensamt finna nya målgrupper och har gemensamma policys för service och vad det betyder för hela Västerås näringsliv.Mer aktivt deltaga i gemensamma arrangemang butikerna emellan i form av gemensamma utbildningar, större samsyn kring gemensamma arrangemang mellan butiker,turistnäringen,fastighetsägare,kommunen

3.En större allroundkunskap bland de anställda i form av att kunna utbudet av shopping i Västerås så att man kan ge svar till kunder som undrar var man exempelvis kan finna en resturanger med vegatariska rätter på menyn eller var man kan köpa kläder som kanske inte den enskilda butiken har som man just besökt. Denna kunskap ger också en grogrund för ett mer personligt förhållande mellan kunder och butiker.

4. Påbörja en tydligare profil utåt med "designgata", "kulturgata", "ströget" eller "filmgatan"

En analys kring att genomföra en miljöcertifiering av varje butik och som därmed också kan ligga som grund för ett totalsamarbete inom Västerås Stad för en utveckling av Västerås som "Sveriges renaste stad"

6.Att påbörja en "inventeringsbank" med anställdas CV utefter både offficiella förvärvade kunskaper men också "dolda talanger" i form av att "kunna sjunga","hög social kompetens", "spela gitarr", "talangfull salsadansare" etc som i en samverkan med 135 arbetsställen kan vara användbart vid både olika former av events men också genom inventeringsbanken var en möjlighet -både för de anställda men också för de arbetsgivare som ingår i de 135 samverkansföretagen-för karriär och bibehållning av kompetent arbetskraft att kunna behålla kvar och därmed minska omsättningshastigheten bland personalen.

7. Skapa "shoppingvänorter" ute i Europa för att få impulser till att utveckla Västerås som besöksort.

8.Skapa förutsättningar för en ökad näthandel för butikerna i Västerås City

Undersökningar visar ofta att det inte är fler events på stan som gör att folk besöker fler butiker utan att mer personliga inbjudningar till enskilda butiker skapar en köptrogenhet. För att lyckas med detta krävs större kunskaper inom flera områden för de butiksanställda i form av personliga butiksevents, modevisningar, låna en kock, vi skapar den perfekta bjudningen, vi staljar familjen. En inventering i samtliga butiker skall göras på vilket sätt varje butuik kan skapa mer personliga förhållanden till sin tilltänka målgrupp.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I analysfasen kommer vi att särskilt ta fram en handlingsplan just vad gäller tillgängligheten för både personal och kunder för att få tillgång till butiker och arrangemang.Genom denna handlingsplan kommer också frågor att tas fram för att belysa bemötande för personer med funktionshinder. Genom samarbetet med alla butiker och inte minst Västerås Kommun och fastighetsägare är detta möjligt att ta fram genom en sådan "tillgänglighetsplan". Vi kommer här att samverka med handikappsorganisationer för att göra ett antal intervjuer med funktionshindrade som får provgå olika sträckor samt bemötande i butiker och kommentera de svårigheter som idag finns för att på ett enkelt sätt få tillgång till arrangemang och butiker.

Deltagande aktörer

  • Cervera

Kommun

  • Västerås